Syftet med detta arbete var undersöka hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation med barnen. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod. Sex stycken förskollärare har intervjuats om deras arbete med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Resultatet av intervjuerna är att förskollärare har goda kunskaper i hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för verksamheten. Det är dock problematiskt att få barnen delaktiga. Förskollärarna använder bilder som underlag vid reflektion med barnen med varierande resultat. Barnen dokumenterar sällan på egen hand. Barnen sägs bli delaktiga genom att välja bilder till dokumentationerna. Förskollärarna upplever brist på tid och språkliga svårigheter som hinder för att arbeta med pedagogisk dokumentation med barnen. Vår slutsats är att det tycks saknas kunskap kring hur förskollärarna kan göra barn delaktiga i sitt dokumentationsarbete.

Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse är ett centralt ämne och har fått alltmer uppmärksamhet av både arbetsgivare och forskare. På dagens arbetsplatser utförs undersökningar i form av enkäter eller liknande för att ta reda på de anställdas upplevelser av ledarskapet, arbetsuppgifter, arbetsmiljön och tillgängligheten av kompetensutveckling. Man kan se att jobb med begränsade möjligheter för individen att påverka sin egen arbetssituation och arbeten med höga krav innebär en särskild hälsorisk och påverkan på tillfredsställelsen av arbetet. Individen tillbringar stor del av den vakna tiden i arbetslivet, trots det så finns det inte många forskningsstudier som har undersökt specifikt hur ledarskapet och dess beteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Forskningen idag visar att det finns ett samband mellan ledarskapets beteende och medarbetarnas upplevelser av arbetstillfredställelsen.Syftet med studien var att undersöka sex stycken medarbetarens upplevelse av arbetstillfredsställelsen inom en utvald skolverksamhet i relation till det aktuella ledarskapet. För att få förståelse för i vilket avseende ledarskapet kan påverka eller kontrollera individens upplevda arbetstillfredsställelse.Olika faktorer påverkar arbetstillfredställelsen och ledarskap kan tänkas vara en faktor. Eftersom arbetstillfredsställelse på individnivå bestäms av både individuella och organisatoriska förhållanden, behövs mer kunskap om i vilket avseende ledarskap i sig har betydelse för individens upplevelser. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ fallstudie med konstruktionistiskt ansats. Urvalet baseras på att intervjua personer som är relevanta för min problemformulering, i detta fall utvalda lärare på utvalda skola. Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av en tematisk analys och resulterade i 4 teman Att få förutsättningar, Tydlighet och Struktur, Relationer och Engagemang. Studiens fyra teman kan vi se som begrepp som kvalitativt bygger upp medarbetarens upplevelse utav relationen mellan det aktuella ledarskap och upplevd arbetstillfredsställelse. / <p>2020-06-05</p>

Forskning visar hur förskolor i Sverige inte når läroplanens mål i arbetet med jämställdhet samt att flickor och pojkar ofta bemöts utifrån kön och mer sällan som individer. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om genus i relation till förskolans pedagogiska miljö med fokus på barns lek. Kvalitativ metod har använts för analysering av data, där semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare har ägt rum. Fem förskolor i en mellanstor stad i södra Sverige finns representerade, samtliga drivna i kommunal regi. Data har analyserats och kategoriserats utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet samt genusperspektivet, i kombination med tre analysbegrepp, könskodad miljö, icke könskodad miljö samt gränsöverskridande. Studiens resultat visar generellt sett på en god kunskap kring genus bland förskollärarna och dess arbetslag, samt med ett reflekterande klimat gällande genus kopplat till den pedagogiska miljön. Huvudresultatet visar hur förskollärare beskriver hur de väljer att flytta fokus ifrån kön och genus i första hand, och istället betonar ett individperspektiv vid planeringen av den pedagogiska miljön. Genom att studera vilka erfarenheter och intressen som synliggörs hos barnen byggs en pedagogisk miljö där lärande står i fokus med ett tydligt uttalat förhållningssätt från pedagoger i framkant.

Den här studien handlar om flerspråkighet i förskolan. Syftet med studien är att belysa hur barn samspelar med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: ” Vilka möjligheter har barnen till flerspråkighet i den pedagogiska miljön?”, ”Hur samspelar barnen med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv?” och ”Är den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv, tillgänglig för alla barn?” Det empiriska materialet som ligger till grund för studien har samlats in på tre olika förskoleavdelningar genom kvalitativa observationer, informella intervjuer samt dokumentation av den fysiska miljön med hjälp av fotografier. Materialet har sedan analyserats utifrån Nordin-Hultmans teori.Resultatet visar att barn och vuxna använder sig av sin flerspråkighet i den vardagliga verksamheten men på de avdelningar där det flerspråkiga materialet finns tillgängligt för barnen ökar användandet av olika språk. Detta pekar på att utformningen av den pedagogiska miljön har betydelse för barns möjlighet till flerspråkighet. Slutsatsen som dras är att en god atmosfär i verksamheten, personal med samma modersmål som barnen samt personal som visar intresse för de olika språken inte räcker för att barnen dagligen ska möta sina olika språk utan barnen måste också ha tillgång till det fysiska materialet i en tillåtande miljö.

AbstractPedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande. I den här studien kommer jag diskutera begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation och inflytande och undersöka hur de samverkar i dagens Reggio Emilia–inspirerade förskolor. Jag har format frågeställningar jag tänker försöka besvara utifrån intervjuer, arbetslagsdiskussioner och observationer. Studien visar att det arbetas flitigt med dokumentation men att det är svårt med de yngsta på grund av verbala svårigheter. Det blir svårt att reflektera tillsammans med barnen och hindrar fler möjligheter till inflytande över dokumentationen. Pedagogerna i studien anser att det behövs mer tid och mer personal i förskolan för att möta målen kring dokumentation och inflytande. Tillsammans med forskningen har studien öppnat upp för fortsatt forskning kring de etiska frågorna i samband med dokumentation i förskolan.Nyckelord: Dokumentation, inflytande, pedagogisk dokumentation

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt dramaoch folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sinåterberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälpav gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inreutveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan iförsta stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olikaobjekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtidenlättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jagvar ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst trepersoner för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frånvideoupptagning till observation, intervju och analys. Under dennaundersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar bådesom en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och somett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället.

Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete.Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation.Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare. Vi har sedan tolkat och analyserat vår transkriberade empiri.Resultatet av våra intervjuer visar att dokumentation är en viktig och stor del i arbetet på förskolan. Vad förskollärarna väljer att dokumentera och hur de går tillväga är något som däremot varierar. Dokumentationerna används vid vissa tillfällen som grund för att reflektera kring och utvärdera verksamheten, förskolläraren och/eller barnens läroprocesser. Tidigare forskning lyfter tydligt fram dokumentation som ett positivt verktyg i arbetet på förskolan, men i främsta grad då den används som grund för reflektion. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för pedagogerna då de är ute efter att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.

No description available.