Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Det här lyfts fram utifrån tre frågeställningar som inriktar sig på att belysa pedagogers upplevelser gällande pedagogisk dokumentation, vilka faktorer som påverkar samt utvecklingen av arbetssättet. Undersökningen är kvalitativ och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin. Datainsamlingen utfördes med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. För att sammanfatta de enskilda intervjuerna och göra återkoppling utifrån svaren, genomfördes även en fokusgruppsintervju där tre av deltagarna från de enskilda intervjuerna deltog.   Resultatet påvisade att det kollegiala lärandet, pedagogens kunskaper och förhållningssätt samt vikten av reflektionstid påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna såg att utvecklingsmöjligheter fanns i form av ett nära samarbete med förskolechefen samt tydliga riktlinjer och mallar. Tillgången till digitala verktyg var också något som pedagogerna nämnde främjade arbetssättet.   Samtliga pedagoger framhåller tiden som en bristande faktor för att kunna utföra pedagogisk dokumentation. Det här kan tolkas som ett normativt handlande som skapats utifrån sociala konstruktioner inom förskolans verksamhet. Kontentan av undersökningen är att pedagogens engagemang och förhållningssätt är en avgörande faktor för att  pedagogisk dokumentation ska bli till ett integrerat arbetssverktyg att använda sig av i verksamheten.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.

Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.

Bakgrund: Studier har visat på att lärplattan är ett komplement som blivit alltmer vanligt i förskolemiljön för barns lärande. Men en viss osäkerhet finns bland många pedagoger huruvida lärplattan kan användas på ett pedagogiskt sätt och huruvida det är skadligt för barnens hälsa eller inte. Kompetensutveckling i användandet av lärplattan är något som efterfrågas av många pedagoger i olika studier som har gjorts. Studier har visat att det finns fördelar med att använda sig av lärplattor i bland annat språkutveckling i och med att det finns appar där barnen kan utveckla förmågor som läsning, skrivning, lyssnade och talande. Då teknologin utgör en stor del av samhället här och nu och säkerligen kommer utvecklas ytterligare framöver, är det viktigt att ge barn möjligheter till att använda teknologin på ett pedagogiskt och utvecklande sätt.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger, gällande barns språkutveckling använder sig av lärplattan. Vi kommer också undersöka pedagogernas förhållningssätt till att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Vad anser pedagoger om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg? Och Hur använder sig pedagoger av lärplattan för barns språkutveckling? Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa undersökningsmetoden fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna är genomförda på tre olika förskolor i två medelstora kommuner i Västra Götaland. Alla deltagarna arbetade som pedagoger på de olika förskolorna, förutom en person som nu arbetade som förskolechef men som tidigare arbetat som pedagog. Vi använde oss av tre olika artikeltitlar som stimulusmaterial för att få igång diskussioner mellan pedagogerna som deltog i studien. Resultat: Studien visade på flera olika sätt som pedagoger använder lärplattan för barns språkutveckling. I resultatet har det även framkommit att pedagogerna är positiva till införandet av lärplattan då den är en del av barnens och pedagogernas samtid. Pedagogerna såg lärplattan också som ett komplement till exempelvis dokumentation och inte bara som ett verktyg för språkutveckling. En viss rädsla har dock uttryckts bland pedagogerna gällande eventuell strålning som teknologin kan medföra och att användningen av lärplattan bidrar till mer stillasittande lek hos barnen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer och förskollärare uppfattar den pedagogiska utvecklingstiden samt vilka uppfattningar de har gällande dess betydelse för verksamheten. Den fenomenografiska metodansatsen användes som inspiration för att undersöka respondenternas uppfattningar. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med två förskolechefer och två förskollärare. Studiens resultat visar att den pedagogiska utvecklingstiden innefattar ett flertal aspekter, däribland dokumentationsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling, enskild planering såväl som arbetslagsplanering. Slutsatsen som kan dras är att pedagogisk utvecklingstid gynnar förskollärares förutsättningar för att planera sin undervisning i förskolan då den schemalagda tiden möjliggör uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. Dock används en stor del av tiden till att hantera administrativa och strukturerande arbetsuppgifter vilket förhindrar förskollärarna från att utnyttja en majoritet av den pedagogiska utvecklingstiden som den är ämnad för.

Differentierad undervisning syftar till att främja delaktighet och gemenskap. Det främjas genom att redan i planeringsstadiet ta elevgruppens olikheter i beaktande för att kunna erbjuda elever olika sätt att träna, förstå samt ta till sig innehåll. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i mellanstadiet tillämpar samt resonerar om differentierad undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är dels befintliga kategorier för hur undervisningen kan differentieras, dels hur arbetssättet bidrar till en inkluderande undervisning. För att uppnå syftet med studien görs semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av tematisering samt ett analysverktyg. Resultatet av hur lärare tillämpar differentierad undervisning visar att samtliga informanter tillämpar arbetssättet med hjälp av de befintliga kategorierna. Resultatet på hur lärare resonerar om arbetssättet visar att stöd är avgörande vid implementeringen samt att informanterna till övervägande del ser möjligheter med arbetssättet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om pedagogisk utvecklingstid och hur förskollärare beskriver att de organiserar och använder den här tiden för att utveckla sin kompetens. Frågeställningarna handlar om vad pedagogisk utvecklingstid innebär för förskollärarna, samt hur förskollärarna arbetar med sin professionsutveckling inom den pedagogiska utvecklingstiden. Studien är kvalitativ och sex förskollärare från fyra enheter i en kommun har intervjuats. I studien har Communities of practies används som teoretiskt verktyg och empirin analyserades med hjälp av abduktion. I resultatet av studien framgår det utifrån förskollärarnas beskrivningar att arbetsuppgifterna inom den pedagogiska utvecklingstiden behöver tydliggöras. Det framgår även, enligt förskollärarna, att det krävs ett professionellt ansvarstagande att föra fram betydelsen av reflektion i det kollegiala arbetslaget för att förskollärarna ska kunna utvecklas inom sin profession och att de gemensamt tar ansvar för utvecklingen av arbetet i förskolan.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse är ett centralt ämne och har fått alltmer uppmärksamhet av både arbetsgivare och forskare. På dagens arbetsplatser utförs undersökningar i form av enkäter eller liknande för att ta reda på de anställdas upplevelser av ledarskapet, arbetsuppgifter, arbetsmiljön och tillgängligheten av kompetensutveckling. Man kan se att jobb med begränsade möjligheter för individen att påverka sin egen arbetssituation och arbeten med höga krav innebär en särskild hälsorisk och påverkan på tillfredsställelsen av arbetet. Individen tillbringar stor del av den vakna tiden i arbetslivet, trots det så finns det inte många forskningsstudier som har undersökt specifikt hur ledarskapet och dess beteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Forskningen idag visar att det finns ett samband mellan ledarskapets beteende och medarbetarnas upplevelser av arbetstillfredställelsen.Syftet med studien var att undersöka sex stycken medarbetarens upplevelse av arbetstillfredsställelsen inom en utvald skolverksamhet i relation till det aktuella ledarskapet. För att få förståelse för i vilket avseende ledarskapet kan påverka eller kontrollera individens upplevda arbetstillfredsställelse.Olika faktorer påverkar arbetstillfredställelsen och ledarskap kan tänkas vara en faktor. Eftersom arbetstillfredsställelse på individnivå bestäms av både individuella och organisatoriska förhållanden, behövs mer kunskap om i vilket avseende ledarskap i sig har betydelse för individens upplevelser. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ fallstudie med konstruktionistiskt ansats. Urvalet baseras på att intervjua personer som är relevanta för min problemformulering, i detta fall utvalda lärare på utvalda skola. Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av en tematisk analys och resulterade i 4 teman Att få förutsättningar, Tydlighet och Struktur, Relationer och Engagemang. Studiens fyra teman kan vi se som begrepp som kvalitativt bygger upp medarbetarens upplevelse utav relationen mellan det aktuella ledarskap och upplevd arbetstillfredsställelse. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>