Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta.Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa lärares perspektiv på pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och vad dessa leder till. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fem klasslärare och tio speciallärare som arbetar på lågstadiet. Vi utgick då från våra frågeställningar om hur arbetet med pedagogiska utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs samt vad en pedagogisk utredning leder till när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. De viktigaste resultaten vi fått fram visar att informanterna anser det positivt att pedagogisk utredning ger en helhetssyn av eleven. Likaså ses tidiga insatser som positiva av våra informanter, vilket går i linje med forskning. Ansvaret för vem som skriver pedagogisk utredning beror på hur skolan är organiserad. Hinder med pedagogisk utredning är att den är tidskrävande att genomföra. Det vi också kunde se är att elever med svenska som andraspråk får vänta längre på pedagogisk utredning då man inte vet vad svårigheterna beror på. Läs- och skrivsvårigheter utreds generellt inte akut utan det är vanligare att man väntar. Vår slutsats är att det är få elever med läs- och skrivsvårigheter som når steget pedagogisk utredning i elevhälsogången. Klasslärarna får istället arbeta med extra anpassningar i klassrummet.

Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap förskollärare anser sig ha om pedagogisk dokumentation samt hur de beskriver att de använder pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla förskolans verksamhet. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod baserad på strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska använda pedagogisk dokumentation som ett underlag för att utveckla verksamheten. Det framkom även att det finns ett behov av att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationsprocessen i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärares utbildning, intresse för ämnet pedagogisk dokumentation samt den tid som avsätts för det pedagogiska dokumentations-arbetet är aspekter som påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>

<p>Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg & Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser. I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.

Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg &amp; Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.