Sammanfattning:   Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar. Barnen avbildas sällan som omsorgsfulla. Flickor avbildades i högre grad som omsorgsfulla och oftare tillsammans med pedagoger och flera andra barn. Pojkarna är överrepresenterade som aktiva. Viktiga slutsatser är att skrivningar i läroplanen om barnet som aktivt och nyfiket har haft större genomslagskraft än de om ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsroller, samt att det fokus som i läroplanen ligger på aktivitet starkt dominerar över omsorgsbegreppet. Studien uppmärksammar ett behov av fler studier om hur de vuxnas förväntningar på barnen bidrar till en könsstyrd dokumentation och tillåtna identiteter utefter kön.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation. My question formulations are: How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school? Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation? How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool? In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning. The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children’s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010

No description available.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju metod och fältanteckningar för att få svar på problemformuleringen. Resultaten som vi fann med hjälp av intervjumetoden och fältanteckningarna var intressanta då det visade positiva men även negativa aspekter hos förskollärarna kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa aspekter diskuteras med utgångspunkt ur litteraturen som styrker det som sägs men även tvärtom. Några förskollärare saknar till en viss del den rätta kompetensen kring arbetet, detta är något vi uppfattar utifrån resultaten samt diskussionerna.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning I förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande” (Skolverket, 2010, s.14-15). För att uppfylla detta mål behöver förskollärare få fler synsätt, infallsvinklar och metoder vilket är avsikten att detta arbete ska bidra till. Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur förskolor arbetar med dokumentation. De frågeställningar arbetet berör är vad fokus läggs vid i dokumentationsarbetet samt undersöka hur pedagoger använder det insamlande dokumentationsmaterialet. Genom att besöka sju förskolor har data inhämtas via sju enkäter och sju samtal från erfarna pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet visar att alla förskolor dokumenterar med syftet att synliggöra barns lärande och utveckling utifrån deras intresse, förmåga och kunskap. Det visar också att förskolor använder olika verktyg och metoder vid dokumentationsarbete. Förskolorna framhåller vikten av att reflektera över dokumentationerna tillsammans i arbetslaget för att utveckla verksamheten. Vår slutsats av studien är att alla förskolor är eniga om att de upplever dokumentationen som något positivt då den synliggör barnens lärande och reflektion leder arbetet framåt. Samtidigt visar det att pedagoger känner sig stressade över dokumentation då tiden inte räcker till. Trots detta överväger fördelarna nackdelarna vilket visas i studien då pedagogerna försöker att hitta metoder och förutsättningar för att finna tid för dokumentationsarbetet.   Nyckelord: Dokumentation, dokumentationsmetoder, förskola, pedagogisk dokumentation

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor. För att få fram svar till frågeställningarna och syftet, gjordes en kvalitativ forskningsmetod. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur talar förskollärare om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation? samt Hur konstrueras genusmönster i förskollärares tal om pojkar och flickor? I den insamlade empirin framkommer det att förskollärarna försöker jobba utifrån ett jämlikt förhållningssätt men kommer fram till att det i vissa fall är svårt. Begreppet genus är något som inte borde förekomma i förskolans pedagogiska dokumentation. Då förskollärarna inte dokumenterar det enskilda barnet utan utgår från barngruppen i helhet. De är också överens om att miljön är något som de formar efter barngruppen i helhet. Vi synliggör hur miljön påverkas av några förskollärares tal kring genus, då pedagogisk dokumentation finns till som underlag i systematiskt kvalitetsarbete.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska användas som ett verktyg i förskolan för att utvärdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är att se hur förskollärare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet är också att se vilka möjligheter och svårigheter förskollärare ser när de arbetar med dokumentation. Undersökningen utgörs av intervjuer av sex förskollärare, vilka har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv och genom Michael Foucalts tankar om diskurser och maktförhållanden. Resultatet visar att det inte finns någon bestämd metod som används överallt, utan förskollärarna i min undersökning dokumenterar på olika vis och har skilda sätt att se på resultaten. De flesta påpekar tiden som ett eventuellt hinder.

Förskolans verksamhet ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras för att utveckla den verksamhet som bedrivs. För att kartlägga verksamheten och identifiera eventuella utvecklingsområden kan pedagogisk dokumentation användas som en metod i det systematiska utvecklingsarbetet. Idag består mer än hälften av de pedagoger som bedriver utbildningen i de svenska förskolorna av barnskötare. Eftersom att det i tidigare forskning verkar finnas en kunskapslucka gällande barnskötarnas roll i den pedagogiska dokumentationen, är syftet med studien att undersöka vilka förutsättningar och föreställningar de har i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där empirin är insamlad utifrån ett subjektivt urval med sex pedagogiskt verksamma från två olika kommuner. Studiens syfte var att synliggöra barnskötarnas villkor och uppfattningar i arbetet med pedagogisk dokumentation, samt hur dessa faktorer påverkar. För att öka kunskapen kring olika aspekter som kan påverka användes ramfaktorteorin. I resultaten framkommer det att barnskötarnas förutsättningar är begränsade gällande kompetens och möjlighet till reflektion, som i sin tur hindrar dem i framställandet av den pedagogiska dokumentationen. Resultaten visar även att de har föreställningar kring att en pedagogisk dokumentation ska framställas på ett visst sätt, som att den exempelvis ska innehålla ett korrekt akademiskt språk, vilket tenderar att leda till en osäkerhetskänsla hos studiedeltagarna. Studiens resultat visar att barnskötarnas drivkraft och intresse har lett till att de själva hittat strategier, såsom att studera andra kollegors arbete för att utveckla sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Barnskötarna förväntas genomföra pedagogisk dokumentation, men verkar sakna kunskap om verktygets funktion till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är en anledning till att det används som metod. Sammantaget vittnar detta om vikten att investera i god kompetens, inte bara för barnskötarna, utan för alla anställda.

I vår undersökning har sökt svar på vad pedagogisk dokumentation är för pedagoger som arbetar på två förskolor och hur dessa pedagoger använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. För att uppnå syftet med vår undersökning har vi intervjuat åtta förskollärare. Vår utgångspunkt har varit att det är reflektionen kring dokumentation som gör den till en pedagogisk dokumentation och att genom reflektion synliggörs barns lärande. De förskollärare vi intervjuade påpekade bl.a. vilka svårigheterna är med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt pedagogisk dokumentation gynnar alla som är en del av förskolan, det vill säga föräldrarna, pedagogerna, barnen och verksamheten. Undersökningen har bidragit till att stärka vår uppfattning om att diskussionen kring pedagogisk dokumentation är viktig för att kunna få syn på sitt eget lärande som pedagog och kunna se hur barn lär sig, för att kunna utveckla verksamheten så att den utgår från barns behov och intresse.