Syftet med denna studie är att vi vill undersöka om förskolor som har en uttalad pedagogisk inriktning eller profil också är medvetna om vikten av ett positivt arbetsklimat och hur man skapar denna. Utifrån kunskapsbakgrund och resultat drar vi slutsatsen att om ett gott arbetsklimat skall kunna råda kan pedagogiska diskussioner vara en förutsättning.

<p>Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:</p><p>- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.</p><p>De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.</p><p>Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.</p><p>Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.</p><p>När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.</p><p>I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande.</p>

Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att: - reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet. De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering. Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma. Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion. När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts. I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.