<p>Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.</p><p>Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.</p><p>Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer. Materialet och resultatet som genererades från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och jämfördes med tidigare forskning på området. För att den sociokulturella teorin skulle vara möjlig att använda i en analys i ämnet konflikt har kopplingar gjorts mellan denna och aktuell litteratur om konflikt. Detta resulterade i fyra grundelement som kan användas för att beskriva hur konflikter kan uppstå eller förebyggas: Mer kompetenta individer, grupp eller organisation, kommunikation samt mentala redskap. Resultatet visar att elever vill hantera konflikter själva så långt det är möjligt men då konflikterna blir allvarliga vill de vända sig till lärare. Eleverna anser att de har ansvar för att hantera sina konflikter då de själva har startat dem och vet vad som ligger bakom konflikten. Eleverna menar att lärares roll som konflikthanterare är att övervaka elever för att de ska känna sig trygga och deras ansvar är att gripa in i konflikter så fort de blir allvarliga.</p>

<p>I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.</p><p>Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.</p><p>Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.</p><p>Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat.</p>

<p>Svenska skolor är målstyrda. En konsekvens av det är att lärares arbete delvis är odefinierat. Gräsrotsbyråkrater, en grupp som lärare tillhör, konfronteras ofta med dilemmat att tiden inte räcker till i förhållande till arbetsuppgifter och måldokument. Det är av vikt för lärare att definiera sitt arbete och organisera sin tid så att tid och arbete blir synkroniserade. Den här artikeln syftar till att förstå hur synkroniseringen av arbete och tid hanteras. Synkroniseringsarbetet är möjligt att studera i arbetslagsmöten. Data i form av bandinspelningar har samlats in från 12 arbetslagsmöten på ett gymnasium. Analysen utgår ifrån positioneringsteorin. Resultaten visar att lärare under möten ofta placerar antingen sig själva eller andra i positionen som tidsvakt eller tidstjuv. Varje position innehåller rättigheter, skyldigheter och förpliktelser, vilka undersöks och beskrivs i artikeln. I diskussionen lyfts tre aspekter av resultatet fram; hur man vaktar sin personliga tid på ett effektivt sätt; styrkan i att vakta tiden kollektivt och; lärares medvetenhet om sitt läraruppdrag. Samtidigt försvåras fullföljandet av läraruppdraget genom att lärares arbetsförhållanden präglas av gräsrotsbyråkrati.</p>

<p>Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?</p><p> </p><p>Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.</p>

No description available.

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.</p><p>I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kring</p><p>grupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskt</p><p>urval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuade</p><p>pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att i</p><p>kursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de har</p><p>samma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för att</p><p>uppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogerna</p><p>använder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogerna</p><p>grupparbete som ett varierat arbetssätt.</p><strong><p>Ämnesord</p>: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta</strong></strong></p>

<p>Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.</p><p>Syfte</p><p>Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt.</p><p>Metod</p><p>Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar.</p><p>Resultat:</p><p>I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.</p>

<p>Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i. I Ytterby vägrades en elev godkänt betyg i samhällskunskap då han vägrat arbeta med en elev av utländsk härkomst. Främlingsfientligheten sprider ut sig i de svenska skolorna och många elever kränks på grund av sitt ursprung.</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer och yttringar i skolan.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få så detaljerade intervjuer och resultat som möjligt. Vi har intervjuat åtta rektorer i fyra olika kommuner.</p><p>Resultat: Rektorerna är överens om att främlingsfientlighet handlar om kränkningar. De säger att det inte förekommer främlingsfientliga kränkningar i större utsträckning på deras skolor, men att främlingsfientligt klotter uppmärksammats på skolor med högre antal invandrare. Det är ovanligt att elever bär främlingsfientliga kläder eller symboler. Främlingsfientliga organisationer som försöker ta kontakt med elever eller personal på skolan är också ovanligt. Gränsen för vad man får säga och göra i skolan går vid när en person känner sig kränkt, detta är samtliga skolledare överens om.</p><p>Rektorerna anser att främlingsfientlighet yttrar sig på en mängd olika sätt. Alla rektorerna tror att hemmet kan vara en källa där främlingsfientligheten gror. De tror även att kompisar, organisationer och media kan påverka. Skolledarna har svårt att bestämma vem som är det största problemet, elever med främlingsfientliga åsikter eller främlingsfientliga organisationer. De tror att det är en blandning av dessa. På de skolorna som har mycket invandrare tror rektorerna att främlingsfientligheten har ökat medan rektorerna på skolor med lite invandrare tror att det inte har ökat. Rektorerna tycker att man ska framhålla värdegrundsarbetet för att motverka främlingsfientlighet. De anser att man ska reda ut främlingsfientliga problem på individnivå. Skolledarna är helt överens om att yttrandefrihetslagen väger tyngre än skolans demokratiska värderingar. Samtliga skolor har en likabehandlingsplan som används men orden främlingsfientlighet eller rasism omnämns inte. Rektorerna tycker att de är väl insatta i de styrdokument som finns.</p>