Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna. De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten? Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område. Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.

Today’s Sweden becomes more and more multicultural, with a mixture of many different languages. Many children are raised to learn two or more parent languages. If you work as an educationalist in preschool you will probably come in contact with these children. The question is how you should treat them and ease their development of languages. The purpose with this work is to find answers to the question if bilingual children develop their languages by the same method as monolingual and how one as an educationalist can make these children’s development of language easier. The papers preface is a part of literature that describes different researchers view on the bilingual children’s development of language and how one, as an educationalist, can ease it. To my study I have chosen to interview three educationalists in preschool who all work with bilingual children. I have also done an observation at one of these three preschools, one who have several bilingual children in their class. The educationalist all describes how they experience bilingual children and how they work top ease these children’s development of languages. I have come to the conclusion that bilingual children differentiate from monolingual children in their development of languages but that it is also a big difference since it is very individual, regardless if they are bi- ore monolingual. I have also come to the conclusion that one can work in many different ways to ease bilingual children’s development of language, but the single most important thing is to be absolutely clear with what one says.

Studien belyser hur vi använder feedback i undervisningen av ett andra språk, och hur den kan påverka motivationen hos eleverna. En jämförelse har gjorts mellan feedback som används i idrotten och feedback i undervisningen för att nå ett möjligt resultat att den sportsliga feedbacken, i någon form, kan tillämpas i undervisningen. Uppsatsen består av en litteraturstudie, observationer och intervjuer med en coach på elit nivå, elever och lärare av ett andra språk.

The objective of this project is to study how two asperger units, one at a junior school and one at a senior-level school are carrying at their work. I have interviewed one pedagouge at each unit to find out how they organize the education at the units and how they work to develop the students' social skills based on the students' functional handicap. The interviews showed that the following factors are providing the foundation for the pedagouges' work with the students: knowledge of the Asperger syndrome and the symptoms shown by each individual, the pedagouges being explicit and well structured as a professional and as adult combined with him/her being humble and showing respect towards the students and self reflection. Keywords: Asperger syndrome, functional handicap, social interaction, attitude.

Sammanfattning Denna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media. Den hegemoniska manligheten är en manlighet med överdrivna maskulinitetsdrag. Kapitlet om pojkar är fokuserat på de 9-10 åriga pojkarna och deras utveckling och liv, det är även en fokusering på litteratur som behandlar pojkars relation till superhjältar. Rapporten avslutas med en egen forskning om pojkars relation till den maskulinitet som superhjältarna skickar till pojkarna, och hur pojkarna påverkas av denna maskulinitetsbild. Resultatet visar att pojkarna är både intresserade och påverkade av denna typ av manlighet men eftersom de möter denna typ av hegemonisk manlighet mer eller mindre när de träffar vilken man som helst är det svårt att avgöra om det är superhjältarna som påverkar dem mest. Det är även tydligt att pojkarna inte skulle ha något emot att ha samma krafter som superhjältarna, men samtidigt visar pojkarna på att de känner till sina fysiska och psykiska begränsningar.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar: På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit? Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola? För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd. Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd. Ett projekt är ett bra redskap för att skapa medvetenhet och att sprida kunskap. För att projektets syfte inte ska tyna bort krävs, att så många som möjligt engageras i projektet. Rektorn har ett stort ansvar i att engagera sina anställda. Samtidigt har pedagogen ett enskilt ansvar, som kan vara svårt att upprätthålla utan stöd från rektorn. Sökord: Jämställdhet, projekt, förskola / The purpose of our study is to examine how pre-school teachers, who have participated in an equality project, Jämställdhet i centrum (Focus on Equality), have been affected by their participation. Based on our purpose, we asked the following questions: In what way has JIC changed the activity at the participating pre-schools? What can pre-school teachers do to work towards increased gender equality in pre-school? For our qualitative study, we decided to interview six pre-school teachers, who participated in the project Jämställdhet i centrum. As a method of data collection, we made use of a semi structured form of interview with an interview guide as support. The result shows, that if a pre-school should be able to break the traditional gender roles and gender patterns, it is required of the teacher to examine his/her role, and to realize that it is not free from gender patterns. A project is a good tool to create awareness and to disseminate knowledge. To ensure that the purpose of the project is not disrupted, it is required that as many people as possible are involved in the project. The principal has a big responsibility to involve and engage the employees. At the same time, educators have an individual responsibility, a responsibility that might be difficult to maintain without the support of the principal. Search for: Equality, project, pre-school

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas

No description available.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?   Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.   Ämnesord: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten. Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.