<h2><em>Bakgrund</em></h2><p>På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.</p><h2><em>Syfte</em></h2><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar:</p><ul><li>Vilka resurser finns på skolan?</li><li>Hur används det i undervisningen?</li><li>Vad tänker lärare kring resurser?</li></ul><h2><em>Metod</em></h2><p>Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen.</p><h2><em>Resultat</em></h2><p>Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.</p>

<p>My purpose with this work is to find out how it relates with pre-schoolteatchers view about a quality in comparasion to control document, Lpfö-98, and with factors pre-schoolteatchers consider effects quality in pre-school describe pre-schoolteatchers view on that high quality is in pre- school.</p><p>The investigation has been done by quality interviews with five pre- schoolteatchers working in pre- school. The results show that they do not make a difference between what are high quality and the factors that affect the possibility of creating high quality. Most important is qualified and engaged educationalist in the pre- school who who shows a good attitude towards the children, and where development and learning is central. The most decisive to a pre- schools quality are the personell who work there. A conditon to achieve high quality in pre- school is a head who knows the pre- school activity and its curriculum, and who takes active part in the activity, invites to discussions and offers pertinent competence development.</p><p>According to the leading document Lpfö-98 you will achieve high quality by offering children rear and care. There should be qualified educated personell with experience able to meet the children's needs. The groups of children should be in an appropriate number and have a composition and suitable premises. The inveatigation shows that there are some parts that still need to be worked on, i.e. to employ educationalists on every post. To put up legible objectives, to evaluate and dokument the work you havedone and to offer pertinent further traning is important to evolve the pre-school programme.</p>

<p>Title: A Culture School’s (”En Kulturskolas”) work in an multicultural area</p><p>This research is a study of Culture Schools in Angered which include both Lärjedalens and Gunnareds Culture Schools. The Culture Schools of today reach only a limited part of our society, and for this reason the purpose of this research has been to study a school in a multicultural area. To learn from others’ experiences is an important step in work with school development. This study will give me better knowledge to further develop the Culture Schools’ efforts to reach a greater part of the society.</p><p>The aim of this study is to search for and identify factors which have lead to success in Angered’s Culture Schools, specifically opportunities and/or obstacles that are characteristic in the teachers and the school leaders daily work and what developments are needed to better meet our multicultural society.</p><p>This research was carried out through qualitative interviews in which three teachers and four school leaders discussed their views on these research questions. The result of this research shows that the most determining factor in the Culture Schools’ ability to reach all children in the society is the collaboration between the Culture Schools and the mainstream schools, as well as the motivation of the teachers within the Culture Schools. The main obstacles identified in the study were: lack of finances; lack of classroom availability; large class sizes; teachers’ workloads and class divisions found in the society. The opportunities identified in the study were the Culture Schools’ ability to work with integration and the creative enthusiasm shown by the teachers. The future developments needed according to the study are for Angered Culture Schools to continue their work in reaching all children in the society; to develop better contact with parents and to learn more about development work in the school system as a whole. Angered’s Culture Schools are also continuing to develop the festival “Cho La Hop” that has given them status and respect in the society and will work to reduce the above mentioned obstacles.</p>

<p>Summary</p><p>The aim with this study is to find which importance the individual pedagogue may have for</p><p>the children in the preschool when they create an identity as a girl or a boy. The own</p><p>standards and the values are said lie to shallow for how we as adult chooses to refute girls and</p><p>boys in the child group. This essay is based on one a narrative study in the form of a life story</p><p>interview. Through interviewing a preschool teacher at two different occasions has I may to</p><p>take part of her personal experiences of as well working life that private life.</p><p>If one is paid from the idea about that sex differences not only is something biological</p><p>without most also something that is socially constructed over time and rooms, then has of</p><p>course doubtless the school and the individual pedagogue big importance for how these sex</p><p>standard are replicated. I have tried to present the statement on the basis of areas that pursue</p><p>me come to seem as central. The work contains a review of earlier research that links and to</p><p>those areas as come forward in the statement. In the discussion, I check the method and</p><p>myself and reflect the statement direct towards earlier research.</p><p>The clearest results I can infer is what fantastic limited we people actually are. We believe</p><p>that we do own and independent choices in the life but turns one on the coin so can we see</p><p>that we in the alone agency is hugely governed of that culture, that society and that time we</p><p>live in. We surround ourselves all the time of invisible standards and values that lie to shallow</p><p>for the decisions we take. I consider that we need more knowledge and we needs to broaden</p><p>girls’ and boys' experience areas. It is moreover the school commissions to counteract</p><p>traditional sex standards, but the question is how this work sees out in practice.</p><p>Keywords: genus, sexes, equality, girls and boys.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien är att finna vilken betydelse den enskilde pedagogen får för barnen</p><p>i förskolan då de skapar en identitet som flicka eller pojke. De egna normerna och</p><p>värderingarna sägs ligga till grund för hur vi som vuxna väljer att bemöta flickor och pojkar i</p><p>barngruppen. Den här uppsatsen är baserad på en narrativ studie i form av en</p><p>livsberättelseintervju. Genom att intervjua en förskolelärare vid två olika tillfällen har jag fått</p><p>ta del av dennes personliga erfarenheter av såväl yrkesliv som privatliv.</p><p>Om man utgår från idén om att könsskillnader inte bara är någonting biologiskt utan i allra</p><p>högsta grad även någonting som är socialt konstruerat över tid och rum, så har ju säkerligen</p><p>skolan och den enskilde pedagogen stor betydelse för hur dessa könsmönster reproduceras.</p><p>Jag har försökt redovisa berättelsen utifrån områden som för mig kommit att framstå som</p><p>centrala. Arbetet innehåller en genomgång av tidigare forskning som knyter an till de</p><p>områden som kommit fram i berättelsen. I diskussionen granskar jag metoden och mig själv</p><p>samt reflekterar berättelsen gentemot tidigare forskning.</p><p>Det mest tydliga resultat jag kan utläsa är vad otroligt begränsade vi människor faktiskt är. Vi</p><p>tror att vi gör egna och självständiga val i livet men vänder man på myntet så kan vi se att vi i</p><p>själva verket är väldigt styrda av den kultur, det samhälle och den tid vi lever i. Vi omger oss</p><p>hela tiden av osynliga normer och värderingar som ligger till grund för de beslut vi tar. Vi</p><p>behöver mer kunskap anser jag och vi behöver bredda flickor och pojkars</p><p>erfarenhetsområden. Det är dessutom skolans uppdrag att motverka traditionella</p><p>könsmönster, men frågan är hur detta arbete ser ut i praktiken.</p><p>Nyckelord: genus, kön, jämställdhet, flickor och pojkar.</p>

<p>Today’s Sweden becomes more and more multicultural, with a mixture of many different languages. Many children are raised to learn two or more parent languages. If you work as an educationalist in preschool you will probably come in contact with these children. The question is how you should treat them and ease their development of languages.</p><p>The purpose with this work is to find answers to the question if bilingual children develop their languages by the same method as monolingual and how one as an educationalist can make these children’s development of language easier.</p><p>The papers preface is a part of literature that describes different researchers view on the bilingual children’s development of language and how one, as an educationalist, can ease it.</p><p>To my study I have chosen to interview three educationalists in preschool who all work with bilingual children. I have also done an observation at one of these three preschools, one who have several bilingual children in their class. The educationalist all describes how they experience bilingual children and how they work top ease these children’s development of languages.</p><p>I have come to the conclusion that bilingual children differentiate from monolingual children in their development of languages but that it is also a big difference since it is very individual, regardless if they are bi- ore monolingual. I have also come to the conclusion that one can work in many different ways to ease bilingual children’s development of language, but the single most important thing is to be absolutely clear with what one says.</p>

<p>Studien belyser hur vi använder feedback i undervisningen av ett andra språk, och hur den kan påverka motivationen hos eleverna. En jämförelse har gjorts mellan feedback som används i idrotten och feedback i undervisningen för att nå ett möjligt resultat att den sportsliga feedbacken, i någon form, kan tillämpas i undervisningen. Uppsatsen består av en litteraturstudie, observationer och intervjuer med en coach på elit nivå, elever och lärare av ett andra språk.</p>

<p>The objective of this project is to study how two asperger units, one at a junior school and one at a senior-level school are carrying at their work. I have interviewed one pedagouge at each unit to find out how they organize the education at the units and how they work to develop the students' social skills based on the students' functional handicap. The interviews showed that the following factors are providing the foundation for the pedagouges' work with the students: knowledge of the Asperger syndrome and the symptoms shown by each individual, the pedagouges being explicit and well structured as a professional and as adult combined with him/her being humble and showing respect towards the students and self reflection.</p><p>Keywords: Asperger syndrome, functional handicap, social interaction, attitude.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media. Den hegemoniska manligheten är en manlighet med överdrivna maskulinitetsdrag. Kapitlet om pojkar är fokuserat på de 9-10 åriga pojkarna och deras utveckling och liv, det är även en fokusering på litteratur som behandlar pojkars relation till superhjältar. Rapporten avslutas med en egen forskning om pojkars relation till den maskulinitet som superhjältarna skickar till pojkarna, och hur pojkarna påverkas av denna maskulinitetsbild. Resultatet visar att pojkarna är både intresserade och påverkade av denna typ av manlighet men eftersom de möter denna typ av hegemonisk manlighet mer eller mindre när de träffar vilken man som helst är det svårt att avgöra om det är superhjältarna som påverkar dem mest. Det är även tydligt att pojkarna inte skulle ha något emot att ha samma krafter som superhjältarna, men samtidigt visar pojkarna på att de känner till sina fysiska och psykiska begränsningar.</p>

No description available.

No description available.