Denna kvalitativa intervjustudie belyser föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn på pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med föräldrar i förskolan har följande resultat trätt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna är att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social träning. Pedagogens roll menar respondenterna består av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag är enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta föräldrarna samt att följa läroplanen. Jag fann tre intressanta aspekter i dessa resultat, nämligen att majoriteten av föräldrarna menar att det i förskolans uppdrag ingår att skapa trygghet, att föräldrar väldigt bestämt menar att följa läroplanen är pedagogens främsta uppdrag, även om ingen av föräldrarna hade direkt kunskap om vad som står i läroplanen och slutligen att det viktigaste i pedagogrollen var att ha talang för yrket, eller som flera av föräldrarna uttryckte sig – att ha ”det”.

Abstract Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod. I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kring grupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan. Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskt urval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att i kursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de har samma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för att uppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogerna använder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogerna grupparbete som ett varierat arbetssätt. Ämnesord : Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta

In today’s individualistic society, I experience a need to bring forward the importance of collaboration. From a sociocultural perspective, I have chosen to highlight the positive and negative aspects of collaborative learning, with the intention of illustrating the effects for the individual learning and development. I have therefore made an interview with an educationalist, who’s been a teacher all her grown up life, with the intent of illustrating her thoughts on collaborative learning. The interview is made as an oral history, which gives a strong depiction of the culture she lives in. Through my analysis, I can interpret how the educationalists role changes with the steering documents, which are strongly influenced by the culture they’re made in. The educationalist, called Barbro in the interview, tells about today’s individualistic pupils, her work methods with getting them all to a safe group, and why she feels so strongly for just that work method. When I join the interview analysis with the literature I’ve used, I can see that the negative aspects of collaborative learning are that it’s not always fruitful for the individual to collaborate with others. The educationalist should have a very structured way of teaching, and be devoted to its methods of work. A lot of the time spent in groups, also tend to fall into individual work. Even though, I perceive the positive aspects to outweigh the negative. Collaborative learning creates a stronger confidence in every attending individual, as they dare to take part of the group with the knowledge of not feeling unsecure or being put down. This also creates a sense of security, which then leads to giving the pupil a positive identity. The classmates get a rewarding climate in the classroom, where everybody can be themselves, and that climate also creates positive learning and development. / I dagens individualistiska samhälle, upplever jag att vikten av att samarbeta kan behöva lytftas fram. Ur ett sociokulturellt perspektiv framhäver jag de positiva och negativa aspekterna med att arbeta i grupp, med syftet att visa gruppens betydelse för individens inlärning och utveckling. Jag har därför intervjuat en pedagog som varit verksam hela sitt vuxna liv, med syftet att belysa hur hon tänker kring gruppens betydelse för inlärning. Intervjun skedde i livsberättelseform, vilket ger en stark skildring av kulturen. Genom min analys av intervjun kan jag tolka hur pedagogrollen förändras i takt med styrdokumenten, vilka är starkt påverkade av kulturen som råder. Barbro, som pedagogen kallas i intervjun, berättar om dagens individualistiska barn, hur hon arbetar praktiskt med att få dem till en trygg grupp, och varför hon känner så starkt för just den arbetsmetoden. När jag sedan väver samman Barbros intervju med den litteratur jag använt, kan jag se att de negativa aspekterna är att det inte alltid visar sig fruktbart för den enskilda eleven att samarbeta med andra. Pedagogerna bör ha struktur i sitt arbete, och vara engagerad i sina arbetsmetoder. Mycket av den tid som läggs på att arbeta i grupp, mynnar också ut i enskilt arbete. Jag upplever dock att de positiva aspekterna väger upp mot de negativa. Grupparbete skapar starkare självförtroende hos alla inblandade individer, då de i gruppen vågar träda fram utan att behöva känna sig osäkra eller bli hånade. De blir då också trygga, vilket i sig leder till ett positivt identitetsskapande hos individen. Tillsammans får eleverna ett tillåtande klassrumsklimat, där alla får vara sig själva, och det skapar i sin tur ett bra klimat för inlärning och utveckling.

The purpose of this essay is to outline the conception of principals´pedagogic assignment amongst principals and teachers at all schools year 7 - 9 in Dalsland from the principals´ conception of their assignment as pedagogic leaders from the point of view of the public sector, the municipality, students and faculty. As a starting point the portions of the school constitution; school law, elementary school ordinance and teaching plan which discusses the principal´s role regarding responsbility and pedagogic leadership were used.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen. I resultatet framkom det att förskollärarna var medvetna om sitt pedagogiska ansvar för förskolans verksamhet och att det framgår av deras praktiska handlande. Förskollärarna hade dock svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör i sitt arbete tillsammans med barnen. Genom litteratur och observationer har förståelsen ökat för att varje område i förskolans verksamhet har betydelse för förskollärarens professionalism och att förskollärarens kompetens är avgörande för att förskolans verksamhet utvecklas.

My purpose with this work is to find out how it relates with pre-schoolteatchers view about a quality in comparasion to control document, Lpfö-98, and with factors pre-schoolteatchers consider effects quality in pre-school describe pre-schoolteatchers view on that high quality is in pre- school. The investigation has been done by quality interviews with five pre- schoolteatchers working in pre- school. The results show that they do not make a difference between what are high quality and the factors that affect the possibility of creating high quality. Most important is qualified and engaged educationalist in the pre- school who who shows a good attitude towards the children, and where development and learning is central. The most decisive to a pre- schools quality are the personell who work there. A conditon to achieve high quality in pre- school is a head who knows the pre- school activity and its curriculum, and who takes active part in the activity, invites to discussions and offers pertinent competence development. According to the leading document Lpfö-98 you will achieve high quality by offering children rear and care. There should be qualified educated personell with experience able to meet the children's needs. The groups of children should be in an appropriate number and have a composition and suitable premises. The inveatigation shows that there are some parts that still need to be worked on, i.e. to employ educationalists on every post. To put up legible objectives, to evaluate and dokument the work you havedone and to offer pertinent further traning is important to evolve the pre-school programme.

Title: A Culture School’s (”En Kulturskolas”) work in an multicultural area This research is a study of Culture Schools in Angered which include both Lärjedalens and Gunnareds Culture Schools. The Culture Schools of today reach only a limited part of our society, and for this reason the purpose of this research has been to study a school in a multicultural area. To learn from others’ experiences is an important step in work with school development. This study will give me better knowledge to further develop the Culture Schools’ efforts to reach a greater part of the society. The aim of this study is to search for and identify factors which have lead to success in Angered’s Culture Schools, specifically opportunities and/or obstacles that are characteristic in the teachers and the school leaders daily work and what developments are needed to better meet our multicultural society. This research was carried out through qualitative interviews in which three teachers and four school leaders discussed their views on these research questions. The result of this research shows that the most determining factor in the Culture Schools’ ability to reach all children in the society is the collaboration between the Culture Schools and the mainstream schools, as well as the motivation of the teachers within the Culture Schools. The main obstacles identified in the study were: lack of finances; lack of classroom availability; large class sizes; teachers’ workloads and class divisions found in the society. The opportunities identified in the study were the Culture Schools’ ability to work with integration and the creative enthusiasm shown by the teachers. The future developments needed according to the study are for Angered Culture Schools to continue their work in reaching all children in the society; to develop better contact with parents and to learn more about development work in the school system as a whole. Angered’s Culture Schools are also continuing to develop the festival “Cho La Hop” that has given them status and respect in the society and will work to reduce the above mentioned obstacles.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka vilka samhällsmedborgare skolan i Sverige respektive Tanzania strävar mot att fostra eleverna till. Frågeställningarna var följande: Vilka värderingar och ideal lyfts fram i de båda ländernas styrdokument? Vilken är lärares syn på skolans fostrande uppdrag i allmänhet? Vad ska eleverna fostras till i idrottsämnet? Metod Två typer av undersökningsmetod har använts, dels en textundersökning av de aktuella styrdokumenten i vardera land, dels intervjuer av verksamma lärare. Tre intervjuer gjordes i Sverige och tre intervjuer i Tanzania. Resultat De formulerade styrdokumenten i respektive land innehåller olika typer av anvisningar. Resultaten som framkommit har identifierats och kategoriserats utifrån Tomas Englunds utbildningsfilosofiska analysschema (se s. 11) Det svenska styrdokumentet, Lpo94, är enligt Englunds analysschema av en progressivistisk karaktär där elevens behov och intressen är i centrum. Det tanzaniska styrdokumentet, Education and training policy, upphöjer vikten av ämneskunskp och har därmed en karaktär av det essentialistiska. De intervjuade lärarna upplever att fostringsuppdraget är tvetydigt och inte heller helt problemfritt. I den svenska skolan anser lärarna att den fostran som skolan ansvarar för bör handla om det sociala samspelet. Respekt och lydnad är istället vad de tanzaniska lärarna anser vara skolans fostringsuppdrag. Även syftet med idrottsundervisningen i de båda länderna skiljer sig åt. I Sverige använder man idrottsundervisningen som medel för samarbete och social utveckling, medan man i Tanzania ser idrotten som återhämtning från den övriga undervisningen, men även som en möjlighet att selektera fram de bästa idrottsutövarna. Slutsats De ideal och värderingar som finns i skolan skiljer sig oerhört mellan länderna. I den svenska skolan lyfts individen fram. Undervisningen utgår och anpassas ifrån varje enskild elev, där eleverna fostras till att själva ta initiativ och inhämta kunskap. I Tanzania fostras eleverna till att underordna sig kollektivet och passa in i de redan givna ramarna. En god samhällsmedborgare i Tanzania ska visa respekt och lydnad, dessutom arbeta hårt för landets framgång och utveckling. Vad som ingår i lärarnas fostringsuppdrag uppdrag upplever lärarna som otydligt i både Tanzania och Sverige. Gränsen mellan hem och skolas ansvarsområden är flytande och ligger till grund för konflikter och problem i läraryrket. För en väl fungerande undervisning är föräldrarnas samarbete av stor betydelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem. Våra frågeställningar är: Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem? Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar? Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning? Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna? För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare. I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat.

Summary The aim with this study is to find which importance the individual pedagogue may have for the children in the preschool when they create an identity as a girl or a boy. The own standards and the values are said lie to shallow for how we as adult chooses to refute girls and boys in the child group. This essay is based on one a narrative study in the form of a life story interview. Through interviewing a preschool teacher at two different occasions has I may to take part of her personal experiences of as well working life that private life. If one is paid from the idea about that sex differences not only is something biological without most also something that is socially constructed over time and rooms, then has of course doubtless the school and the individual pedagogue big importance for how these sex standard are replicated. I have tried to present the statement on the basis of areas that pursue me come to seem as central. The work contains a review of earlier research that links and to those areas as come forward in the statement. In the discussion, I check the method and myself and reflect the statement direct towards earlier research. The clearest results I can infer is what fantastic limited we people actually are. We believe that we do own and independent choices in the life but turns one on the coin so can we see that we in the alone agency is hugely governed of that culture, that society and that time we live in. We surround ourselves all the time of invisible standards and values that lie to shallow for the decisions we take. I consider that we need more knowledge and we needs to broaden girls’ and boys' experience areas. It is moreover the school commissions to counteract traditional sex standards, but the question is how this work sees out in practice. Keywords: genus, sexes, equality, girls and boys. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att finna vilken betydelse den enskilde pedagogen får för barnen i förskolan då de skapar en identitet som flicka eller pojke. De egna normerna och värderingarna sägs ligga till grund för hur vi som vuxna väljer att bemöta flickor och pojkar i barngruppen. Den här uppsatsen är baserad på en narrativ studie i form av en livsberättelseintervju. Genom att intervjua en förskolelärare vid två olika tillfällen har jag fått ta del av dennes personliga erfarenheter av såväl yrkesliv som privatliv. Om man utgår från idén om att könsskillnader inte bara är någonting biologiskt utan i allra högsta grad även någonting som är socialt konstruerat över tid och rum, så har ju säkerligen skolan och den enskilde pedagogen stor betydelse för hur dessa könsmönster reproduceras. Jag har försökt redovisa berättelsen utifrån områden som för mig kommit att framstå som centrala. Arbetet innehåller en genomgång av tidigare forskning som knyter an till de områden som kommit fram i berättelsen. I diskussionen granskar jag metoden och mig själv samt reflekterar berättelsen gentemot tidigare forskning. Det mest tydliga resultat jag kan utläsa är vad otroligt begränsade vi människor faktiskt är. Vi tror att vi gör egna och självständiga val i livet men vänder man på myntet så kan vi se att vi i själva verket är väldigt styrda av den kultur, det samhälle och den tid vi lever i. Vi omger oss hela tiden av osynliga normer och värderingar som ligger till grund för de beslut vi tar. Vi behöver mer kunskap anser jag och vi behöver bredda flickor och pojkars erfarenhetsområden. Det är dessutom skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, men frågan är hur detta arbete ser ut i praktiken. Nyckelord: genus, kön, jämställdhet, flickor och pojkar.