Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur kassapersonalens förutsättningar för att förhindra penningtvätt kan förklaras med hjälp av beslutsteorier. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsmetoden för uppsatsen är kvalitativ, med en abduktiv ansats. Den för studien valda empiriska metoden är semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är valda med hjälp av subjektivt urval samt ett så kallat snöbollsurval. Teoretisk referensram: Som bakgrund till studien ligger såväl internationella direktiv och rekommendationer som svensk reglering av penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi har också utgått från befintliga teorier kring regleringens betydelse, samt teorier om den riskbaserade regleringen. Den teoretiska referensramen innehåller dessutom tre olika beslutsteorier. Slutsats: Vår slutsats är att kassapersonalen anser sig ha de rätta förutsättningarna för att kunna förhindra penningtvätt. Men brister i hanteringen av penningtvätt visar att förutsättningarna inte är tillräckliga. / Purpose: The purpose of the thesis is to describe how bank tellers have the opportunity to prevent money laundering by applying different decision theories. Theoretical and empirical method: The research method of the dissertation is qualitative, with an abductive approach. The chosen empirical method is semi-structured interviews where the respondents are selected with a subjective selction and a so called snowball selection. Theoretical approach: Behind the study are both international directives & recommendations and Swedish statutory laws of money laundering and financing of terrorism. We have also originated from existing theories about the importance of the regulation and theories about the risk-based regulation. The theoretical approach also contains three different decision theories. Conclusion: Our conclusion is that bank tellers think they have the right opportunities to prevent money laundering. But flaws in the management of money laundering show that the prerequisites are not sufficient.

Penningtvätt är ett ständigt växande problem som kräver effektiva gränsöverskridande åtgärder för att upprätthålla en god finansiell stabilitet. Ett av de mest handfasta och effektiva redskap för banker att tillgå för att förhindra penningtvätt är kundkännedomsprocessen. Under våren 2015 antog EU ett fjärde penningtvättsdirektiv, vilket innehåller förenklade men skärpta krav på när kundkännedomsåtgärder ska vidtas. Direktivet har en ökad betoning på det riskbaserade förhållningssättet, vilket innebär att bankerna ska genomföra riskbedömningar och anpassa kundkännedomsåtgärderna därefter. Under våren 2016 antog EU även en ny dataskyddsförordning, vilken ska ge ett ökat skydd för personlig integritet. Samtidigt som kraven på kundkännedom skärps ska således enskilda personer ges större kontroll över sina personuppgifter. I framställningen behandlas kundkännedomsreglerna och huruvida bankerna kan tillämpa dessa för att arbetet mot penningtvätt ska kunna företas på ett effektivt sätt. Kärnan i kundkännedomsprocessen kan vidare sägas vara insamling och hantering av, ofta känsliga, personuppgifter. Det krävs därmed att bankerna kan utföra kundkännedomsprocessen på ett sätt som inte bryter mot reglerna om personuppgifter. Till följd av detta har systemkonflikten som finns mellan kundkännedomsreglerna och reglerna om personuppgifter analyserats och diskuterats. Av resultatet framgår att kundkännedomsreglerna, särskilt med beaktade av de nya kraven i fjärde penningtvättsdirektivet, innebär ett långtgående krav på bankerna att genomföra korrekta riskbedömningar. En misslyckad övergripande riskbedömning leder till genomgående brister i verksamhetens arbete mot penningtvätt, inte minst vad avser kundkännedomsåtgärderna. Detta innebär en negativ påverkan på regelverkets effektivitet. Vidare förutsätter kundkännedomsreglerna korrekta och kvalitativa riskbedömningar för att säkerställa väl förankrade riskklassificeringar av kunderna, vilka styrker rätten att inhämta personuppgifter i viss omfattning. Systemkonflikten mellan regelverkens motstående intressen försätter bankerna i en svår bedömningssituation där intresset av att bekämpa penningtvätt måste vägas mot intresset av att värna om den personliga integriteten.

In 2019 the courts in Sweden decided in 21 judgements regarding gross money laundering. This study aims to determine if the court uses economic analysis of law in its judgments and if so, in what way the economic analysis occur. I have used a positive economic analysis of law in attempt to explain the legal rules as well as the outcome of the rules in form of an analysis of the 21 judgments on gross money laundering in 2019. The analysis of the judgments shows no obvious signs of economic reasoning in the courts decisions. There are thou economic effects regarding the measure of length of the punishment and it´s relation to the amount of wealth in the money laundering activity. In the majority of the judgements the equilibrium of wealth that prevailed before the involuntary transaction of goods was restored by damages. In combination with the sanctions the judgements can be classified as economical efficient. This shows that even if thou there are no obvious economic concepts in the judgments, there still can be economic grounds in the decisions, even thou they are imbedded in the legal system of sanctions in the civil law system.

The Swedish financial market is responsible for detecting and preventing money laundering and other economic crimes. The first money laundering directive indicates that this type of crime has affected credit institutions for several years. In the same pace as the development of this crime, the reporting obligation of the financial market also came to include auditors. Since the abolition obligation of small companies in 2010, the financial market has lost a quality assurance and crime prevention body. The purpose of this study is to describe and increase the understanding of the financial market preventive work against money laundering and how it has been affected after the abolition of the audit obligation. This is achieved through a qualitative study in which the preventive work against money laundering by the financial market is analyzed. The study is based on an inductive approach where the collected empirical data is based on semi-structured interviews. The empirical material has been analyzed on the basis of a thematic analysis that is based on the analytic themes of the study and the presented analysis model. Finally, the analysis and conclusions of the study have resulted in how the preventive measures against money laundering have changed after the abolition of the audit obligation. The financial market work against money laundering has not undergone any major changes since the reform. The study contributes to an understanding of how the financial markets stakeholders are affected by the abolition of the audit obligation and a possible reintroduction. The result that has been presented contributes to theory as a result of increased understanding regarding the impact of the audit obligation on the existing stakeholder relationship, as well as the information asymmetry that exists between credit institutions and companies.

No description available.

Penningtvätt är ett globalt problem som ställer höga krav på bankers riskhantering för att försöka motverka att utnyttjas för brott. Arbetssättet regleras genom riktlinjer från internationella likväl som nationella myndigheter och organisationer för att på bästa sätt skydda det finansiella systemet. Under de senaste åren har svenska banker hamnat i blåsväder på grund av brister i sitt riskhanteringsarbete och detta faktum har lagt grunden för syftet till denna studie - att undersöka hur svenska sparbanker arbetar med riskhantering i allmänhet och penningtvättsrisker i synnerhet. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, bland annat genom intervjuer med sakkunniga inom området. För att kunna förstå arbetssättet ur ett inifrånperspektiv utgörs teoriavsnittet av relevanta lagar och föreskrifter. Slutsatser som har dragits utifrån studien är att arbetet med att hantera penningtvättsrisker är mycket komplext och olika från bank till bank, då de har olika typer av organisationer och förutsättningar. En stor del av arbetet utförs manuellt, vilket skapar en förhöjd operativ risk. För att kunna upprätthålla en god riskmedvetenhet i bankens organisation framhålls vikten av att hålla löpande utbildningar med kontinuerlig uppföljning i närtid. 3 / Money laundering is a global problem that puts pressure on banks in terms of providing high standard risk management to try to counteract financial crime. The internal work procedures are regulated by guidelines from international as well as national authorities and organizations to protect the financial system. In recent years, several Swedish banks have ended up in scandals due to shortcomings in their risk management procedures and this fact has built the foundation for the purpose of this study - to investigate how small Swedish banks work with risk management in general and money laundering risks in particular. This study was carried out using a qualitative method, through interviews with experts. In order to be able to understand the internal procedures, relevant laws and regulations on risk management and anti money laundering have been applied. The results from this study showed that the work procedures are different in every bank due to different types of organisations and preconditions. The work on managing money laundering risks is very complex and puts great demands on both employees' ability and financial resources. A large part of the work is performed manually, which creates an increased operational risk. In order to maintain a good risk awareness in the bank's organization, it is important to provide ongoing education with effective follow-up procedures.

Det fjärde penningtvättsdirektivet beskriver i skäl 22 att finansiella verksamheter ska använda ett riskbaserat förhållningssätt, där åtgärder och kontroller som vidtas ska utgå från de identifierade penningtvättsriskerna. Verksamheter ska se till helheten, risker, åtgärder och kontroller, vilket kan representeras genom kundens riskprofil, där kundens användande av produkter och tjänster samt omständigheter i övrigt ska beaktas. Ett evidensbaserat beslutsfattande innebär att verksamheten ska beakta extern information såväl som information som framkommer i den egna verksamheten och vidta åtgärder och implementera kontroller utifrån informationen. Enligt Propositionens 2016/17:173 lagförslag förespråkas genomförande av en allmän riskbedömning där verksamhetsutövare ska identifiera de faktiska riskerna. Verksamheter ska göra en bedömning av penningtvätt- och terrorismfinansieringsrisker utifrån hot, sårbarhet, sannolikhet och konsekvenser av riskens inträffande, och riskerna kan klassificeras genom en låg-, medel- och högriskskala. Det finns flera tillvägagångssätt för genomförande av riskbedömning bland annat riskmatriser eller ESA:s och Wolfsbergsgruppens riktlinjer, där alla har sina fördelar, men även nackdelar i form av aggregeringsproblem, kognitiva bedömningssvårigheter av bland annat sannolikhet och konsekvens, viktningsproblematik för riskfaktorers påverkan samt svårighet i att förstå hur den faktiska penningtvättsrisken påverkar verksamheten. Verksamhetsutövaren ska identifiera verksamhetens riskexponering och ställa penningtvättsriskerna i relation till övriga risker i verksamheten. Det kommande regelverket ställer höga krav på de finansiella aktörerna och det finns svårigheter för verksamheter att förstå hur de ska kunna uppfylla lagkraven.

Bakgrund Penningtvätt är en typ av ekonomisk brottslighet där olagligt förtjänta pengar tvättas rena i den lagliga ekonomin. Cirka 130 miljarder kronor penningtvättas årligen i Sverige och eftersom det görs genom den lagliga ekonomin påverkar det samhället. Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar nära kunders ekonomi och har tillgång till deras transaktioner. År 2018 anmäldes endast 7 fall av 19 306 av misstankar om penningtvätt från verksamhetsutövare inom revision och bokföring, trots auktoriserade redovisningskonsulters förutsättningar att upptäcka penningtvätt visar statistiken en annan riktning. Syfte Syftet med studien är att utforska varför auktoriserade redovisningskonsulter anmäler få fall av misstankar om penningtvätt. Metod Denna kvalitativa studie har främst en deduktiv ansats. Teorierna Beslutsteori, Struktur respektive bedömning, Bedrägeritriangeln och Modiferingsmodellen inom bedrägeri & revision har tillämpats på empiri. Det empiriska materialet har samlats in genom primärdata i form av intervjuer och har sedan analyserats med en tematisk analysmetod. Slutsats Studiens resultat visar flera olika anledningar varför få fall av misstankar om penningtvätt anmäls av auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningarna kan vara att auktoriserade redovisningskonsulter har för lite kunskap och förståelse om penningtvätt samt att de bedömer bort risker i ett för tidigt skede. Studien bidrar med att uppmärksamma auktoriserade redovisningskonsulter om penningtvätt och hur förändringar bör ske för att kunna öka antalet anmälningar. / Introduction Money laundering is a kind of financial crime, illegal earned money is washed through the legal economy. About 130 billion SEK is money laundered annually in Sweden and since the money laundry is done through the legal economy it affects the society at large. Authorized accounting consultants work closely with customers’ finances and they have access to their transactions. In 2018 there were 19 306 suspicions of money laundering that were reported. Only 7 of these cases were reported by operators in auditing and accounting, despite the fact the authorized accounting consultants have the preconditions to detect money laundering even though statistics shows otherwise. Purpose The purpose of the study is to explore why authorized accounting consultants reports only a few cases of money laundering suspicions. Method This qualitative study mainly has a deductive approach. The theories used throughout the study are Decision theory, Structure and judgement, The fraud triangle and The modification model in fraud and auditing. These theories have been applied to empirical data throughout the study. The empirical data has been collected through primary data, interviews, which has been analysed with a thematic analysis method. Conclusion The study shows several different reasons why only a few cases of money laundering suspicions are reported by authorized accounting consultants. The reasons for the few reports of money laundering may be that authorized accounting consultants lack knowledge and understanding of money laundering. Risk assessment at an early stage is another contributing factor. The study coerces authorized accounting consultants to pay closer attention to money laundering and how changes should take place in order to increase the number of reports.

Under våren 2019 drabbades bankvärlden av nyheten om att penningtvätt förekommit under en längre tid i en av de svenska storbankerna. Diskussionerna i media har varit många och frågan har ställts hur banken ska gå vidare från missödet. Något som inte uppmärksammats i media är hur kunderna påverkas, som är bankens inkomstkälla, av en sådan händelse. Syftet med den här studien var att undersöka om bankkunderna i Dalarna påverkas vid bankkrisen penningtvätt. Tidigare forskning indikerar att en bankkris påverkar kunder så pass mycket att förtroendet minskar och de väljer att byta bank. För att undersöka om penningtvätt har liknande inverkan på kunderna utformades en enkät som totalt 95 respondenter besvarade. Resultatet togs fram med hjälp av statistiska metoder och en av slutsatserna som kunnat dras är att förtroendet påverkas om det förekommer penningtvätt inom banken, men inte tillräckligt mycket för att byta bank. / In the spring of 2019, the world received the news that one of the major Swedish banks had been laundering money for quite some time. There has been discussion in the media over the last year about how the bank will be able to move forward after this. A question that has not yet been addressed in the media is how this crisis affects the opinions and actions of the bank’s customers in Dalarna. Earlier research indicates that a crisis in the banking world affects a bank’s credibility to the extent that the customers choose to change banks. To find out if this crisis regarding money laundering has a similar effect, a survey was created, and a total of 95 people answered. Statistical methods were used to get the results, and they show that the general opinion regarding the bank’s credibility indeed was affected, but not enough to make the customers change banks.

The purpose of this thesis is to use a real-world brand transgression example to extend the research and increase the knowledge around why people continue to consume brands they know have been involved in unethical organizational behavior. The research was of qualitative nature, and made use of semi-structured, in-depth interviews. Nine (9) consumers of the Swedish bank Swedbank, who was involved in a money laundering scandal, were interviewed around their justifications to sticking with the brand. The findings revealed seven (7) justifications to staying. Some of which could be linked to previous research, and some who by the authors’ were argued to be industry-specific. The thesis have implications for theory development, for managers, and for the society as a whole.