Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.

I en värld där teknologi möjliggör förflyttning av pengar skyndsamt till varje hörn, blir arbete mot penningtvätt allt viktigare. På en global nivå tvättas stora belopp årligen och i Sverige uppmärksammas penningtvättsskandaler inom banksektorn. Denna studie är utformad för att försöka förstå varför penningtvätt kan förekomma trots intern kontroll i banker. Detta genom att använda Internal Control Maturity Model för att mäta nivån på den befintliga interna kontrollen i storbanker. För att motarbeta penningtvätt har finansinspektionen skapat interna riktlinjer för att svenska banker ska kunna verka lagligt. Dessa riktlinjer har använts som underlag för en kvalitativ undersökning som har gjorts med hjälp av fem respondenter. Studiens resultat visade på att uppfyllelse av finansinspektionens riktlinjer innebär att bankerna håller sig inom lagen men att ändamålet som innebär motverkan av penningtvätt, inte alltid uppnås. Detta på grund av att nivån på bankernas interna kontroll inte alltid är fullt effektiv. Resultatet går dock inte att generalisera på grund av ett för litet urval av banker samt respondenter. Studien kan därför inte användas som underlag för bedömning av hur den interna kontrollen ser ut på andra banker.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.

Critical failings with AML-compliance have been observed in multiple Swedish banks over a period of time. The banks referred to often have complex organisational structures, where a parent company owns several subsidiaries, and the companies within the group are limited liability companies, LLCs. According to the law regulating LLCs, every LLC is an independent judicial person. The Swedish regulation has no specific set of rules applicable to LLCs in a company group. The AML-regulation can request a parent bank to fulfil the compliance standard on a group level. As a consequence, the parent bank becomes responsible for the subsidiary’s AML-compliance. In a recent case from the Swedish Financial Supervisory Authority, a parent bank emphasised that the LLC-regulation won’t allow a bank to carry out the governance and control necessary to comply with the AML-regulation. The same problem has been identified in the legal doctrine. According to The Swedish Companies Act, a parent company may only govern its subsidiary by bringing about decisions in the shareholders general meeting, in its capacity as a shareholder. The shareholders general meeting is the highest decision-making body in the company. However, the board have authority over the organisation and management of the company. In conclusion, there are significant difficulties imbedded in the LLC law since a parent company has no lawful right to instruct the subsidiary’s board, which obstructs the parent company from governing the subsidiary regarding AML- compliance. In this Master Thesis, I argue that the Swedish regulation needs modification and that the German law for company groups could efficiently serve as a model. Germany has had a codified law for company groups for a long time. As an example, a parent company and a subsidiary may enter into a control agreement which allows the parent company to instruct the subsidiary’s board directly. The German law also ensures protection for the subsidiary’s creditors since the parent company is obliged to cover any eventual losses in the subsidiary, if there is a said control agreement in place. A similar regulation in Sweden would facilitate for parent companies to govern subsidiaries regarding AML-compliance.

Det finansiella systemet har påverkats starkt av den digitala utveckling som sker. Till följd av digitaliseringen så har digitala transaktioner inom banker ökat kraftigt och arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism spelar en allt större roll. Det har utforskats i teorin att automatisera processer och manuellt tidskrävande uppgifter med hjälp av artificiell intelligens men bankerna är försiktiga och avvaktande. Syftet med studien är därför att undersöka en storbank och dess medarbetares acceptans av en ny AI-baserad AML-prototyp och vilka faktorer som påverkar införandet. Uppsatsens data är inhämtad från semistrukturerade intervjuer med fem olika experter inom en bank. Den insamlade empiriska data analyseras sedan utifrån en analysmodell baserad på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att egenskaper hos artificiell intelligens har en oklar inverkan, förväntad prestanda har en svagare positiv inverkan, förväntad ansträngning har en starkare positiv inverkan, sociala influenser har en oklar inverkan, underlättande förhållanden har en svagare positiv inverkan och beteendeintentionen har en svagare positiv inverkan.

In 2018, Europol (2018) estimated that more than $22 billion dollars were laundered in Europe by using cryptocurrencies. The Financial Action Task Force explains that moneylaunderers may exchange their illicitly gained fiat-money for crypto, launder that crypto by distributing the funds to multiple accounts and then re-exchange the crypto back to fiat-currency. This process of exchanging currencies is done through a cryptocurrency exchange, giving the exchange an ideal position to prevent money laundering from happening as it acts as middleman (FATF, 2021). However, current AML efforts at these exchanges have shown to be outdated and need to be improved. Furthermore, Weber et al. (2019) argue that machine learning could be used for this endeavor. The study's purpose is to investigate how machine learning can be used to combat money laundering activities performed using cryptocurrency. This is done by exploring what machine learning algorithms are suitable for this purpose. In addition, the study further seeks to understand the applicability of the investigated algorithms by exploring their fit at cryptocurrency exchanges. To answer the research question, four supervised-learning algorithms are compared by using the Bitcoin Elliptic Dataset. Moreover, with the objective of quantitively understanding the algorithmic performance differences, three key evaluation metrics are used: F1-score, precision and recall. Then, in order to understand the investigated algorithms applicability, two complementary qualitative interviews are performed at Swedish cryptocurrency exchanges. The study cannot conclude if there is a most suitable algorithm for detecting transactions related to money-laundering. However, the applicability of the decision tree algorithm seems to be more promising at Swedish cryptocurrency exchanges, compared to the other three algorithms. / Europol (2018) uppskattade år 2018, att mer än 22 miljarder USD tvättades i Europa genom användning av kryptovalutor. Financial Action Task Force förklarar att penningtvättare kan byta deras olagligt förvärvade fiat-valutor mot kryptovaluta, tvätta kryptovalutan genom att fördela tillgångarna till ett flertal konton och sedan återväxla kryptovalutan tillbaka till fiat-valuta. Denna process, att växla valutor, görs genom en kryptovalutaväxlare, vilket ger växlaren en ideal position för att förhindra att tvättning sker eftersom de agerar som mellanhänder (FATF, 2021). Dock har de aktuella AMLansträngningarna vid dessa växlare visat sig vara föråldrade och i behov av förbättring. Dessutom hävdar Weber et al. (2019) att maskininlärning skulle kunna användas i denna strävan. Denna studies syfte är att undersöka hur maskininlärning kan användas för att bekämpa penningtvättaktiviteter där kryptovaluta används. Detta görs genom att utforska vilka maskininlärningsalgoritmer som är användbara för detta ändamål. Dessutom strävar undersökningen till att ge förståelse för tillämpligheten hos de undersökta algoritmerna genom att utforska deras lämplighet hos kryptovalutaväxlare. För att besvara frågeställningen har fyra supervised-learning algoritmer jämförts genom att använda Bitcoin Elliptic Dataset. För att kvantitativt förstå olikheterna i algoritmisk prestanda, har tre utvärderingsverktyg använts: F1-score, Precision och Recall. Slutligen, för att ytterligare förstå de undersökta algoritmernas tillämplighet, har två kompletterande kvalitativa intervjuer med svenska kryptovalutaväxlare gjorts. Studien kan inte dra slutsatsen att det finns en bästa algoritm för att upptäcka transaktioner som kan relateras till penningtvätt. Dock verkar tillämpbarheten hos decision tree algoritmen vara mer lovande vid de svenska kyptovalutaväxlarna än de tre andra algoritmerna.

Purpose: Apply selection theory to the subject of money laundering. The aim of the study is to examine why auditors report few money laundering reports to the finacial intelligence. Method: Qualitative interviews for data collection. Frame of reference: Selection Theory formulated by the National Council for Crime Prevention, audit-expectationgap and the money laundering act. Results and conclusions: Money laundering reports from auditors to the financial intelligence police have been few, both presently and in the past. There are many causes for the few reports, a short conclusion reads as follows: Laundering is difficult and time-consuming to examine. Auditors do not consider it a part of their duties. They have a high threshold for reporting suspected money laundering, higher than the money-laundering act prescribes. It is fairly safe for auditors to avoid reporting without consequences for themselves. Some auditors fear the customer can claim a compensation charge if they send in an erroneous report. Through the study the author understood that auditors tend to be more loyal towards their employers than towards law enforcement authorities. The author finds it likely, that, to a large extent, auditors are happy to discontinue their mandate, when they find irregularities, rather than to report to the law enforcement authorities (FIU or Swedish Economic Crime Authority).    Some shelf-corporation company auditors could probably prevent money laundering to a greater extent than they do today. Some shelf corporation divestments carried out are probably sold to persons who intend to commit tax offences, false accounting and fraud. The coordinator at the Financial Intelligence (FIU) police unit stated that unfortunately shelf-corporation auditors do not obey the money laundering act. / Syfte: Tillämpa selektionsteori inom ämnet penningtvätt. Huvudutgångspunkten är att undersöka varför revisorer avger få penningtvättsrapporter till Finanspolisen. Metod: Kvalitativa intervjuer (13 stycken) för insamling av data.  Referensram: Brottsförebyggande rådets selektionsteori, revisions-förväntningsgap samt penningtvättslagen. Resultat och slutsatser: Revisorer gör i dagsläget, och har även historiskt, gjort få penningtvättsrapporter till Finanspolisen. Många orsaker ligger till grund för rapporteringsgraden, nedan följer en kort sammanfattning. Penningtvätt är svårt och tidsödande att granska. Revisorer anser att det inte ingår i deras arbetsuppgift. Revisorer har en hög rapporteringströskel för misstänkt penningtvätt, högre än penningtvättslagen föreskriver. Det är tämligen riskfritt för revisorer att undvika rapportering, vissa revisorer upplever dessutom att risken för att kunden yrkar skadestånd vid en felaktig anmälan är stor. Författaren har genom studien förstått att revisorer är mer lojala mot sina uppdragsgivare än gentemot rättsvårdande myndigheter. Författaren finner troligt att revisorer i större utsträckning nöjer sig med att avsluta sitt uppdrag genom revisorsavsägelse då dessa finner oegentligheter än att anmäla till myndigheter (Finanspolisen eller Ekobrottsmyndigheten).        Vissa lagerbolagsföretags revisorer kan sannolikt stävja penningtvätt i betydligt större utsträckning än de gör idag. En del lagerbolagsförsäljningar som genomförs, säljs troligen till personer som ämnar genomföra skattebrott, bokföringsbrott och bedrägerier. Tyvärr upplever samordnare på FIPO att lagerbolagsrevisorer inte följer penningtvättslagen.

Financial Action Task Force (FATF) är det främsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt, i syfte att utveckla och förbättra de nationella systemen, stärka ett lands finansiella säkerhet och stärka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvärderingsprogram, är så kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" beträffande penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF’s rekommendationer i granskningschecklistan, med särskild tonvikt på kundkännedomskraven, i jämförelse med FATF’s andra medlemsländer. Undersökningen baseras på FATF’s 34 medlemsländers ömsesidiga utvärderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod. Studiens resultat visar att medlemsländernas genomsnittliga efterlevnadsnivå av samtliga rekommendationer är 53,3 %. Sverige uppfyller rekommendationerna till 51,8 %. Medelvärdet för samtliga medlemsländer beträffande åtgärderna för kundkännedom är 38,1 %. Sverige ligger under genomsnittet på 28,6 %.  Studieresultaten visar tydligt att Sveriges efterlevnadsnivå, av FATF’s samtliga rekommendationer, ligger på liknade genomsnittsnivå som övriga medlemsländer. Av samtliga 34 medlemsländer ligger Sverige på 19:e plats. Resultatet indikerar på att det behövs ytterligare insatser för att bekämpa penningtvätt på ett mer tillfredställande sätt. Vi kan även konstatera genom vår studie att Sveriges genomsnittliga efterlevnadsnivå på kundkännedomsåtgärder är betydligt lägre än övriga medlemsländers genomsnittsnivå. Av samtliga 34 medlemsländer ligger Sverige på 24:e plats. Det innebär att Sverige behöver mer målmedvetna åtgärder för de finansiella instituten och tillsynsmyndigheter för att förbättra efterlevnaden. Skillnaden i kundkännedomsregleringar kan tolkas av olika rekommendationers tillämpbarhet. Det beror på att vissa kundkännedomsrekommendationer inte är kompatibla eller tillämpbara. I vår studie har vi inte kunnat fastställa några mätbara faktorer till olikheter/likheter mellan ländernas efterlevnadsnivå utifrån granskningschecklistan, men från tidigare rapporter finns förbindelse mellan regleringsnivå i respektive land och efterlevnad. Det finns även en förbindelse mellan kostnadsstrategi och graden på efterlevnadsnivå Vilka skillnader och likheter som förekommer mellan ländernas efterlevnadsnivå har vi däremot kunnat konstatera. / Financial Action Task Force (FATF) is the main international body active in the fight against money laundering, in order to develop and improve national systems, strengthen the country's financial security and strengthen international cooperation. FATF `s recommendations, as well as its mutual evaluation program, are so powerful that they regarded as a" gold standard "for money laundering. The purpose of this paper is to identify how Sweden as a member country meets compliance with the FATF's recommendations in the audit checklist, with special emphasis on customer identification procedures, in comparison with the FATF's other member countries. The survey is based on the FATF's 34 member countries mutual evaluation report, which we process through a quantitative research method. Our results demonstrate that the Member States' average level of compliance of all the recommendations is 53.3%. Sweden fulfills the recommendations to 51.8%. The mean value of all member countries on measures of customer due diligence is 38.1%. Sweden is below average at 28.6%. The study results clearly indicate that Sweden's level of compliance, the FATF's recommendations all, is in a similar average level of other member countries. Of all the 34 member countries, Sweden is in 19th place. The results indicate that further efforts are needed to combat money laundering in a more satisfactory way. We can also observe through our study that Sweden's average levels of compliance due diligence measures are significantly lower than other Member States average. Of all the 34 member countries, Sweden is in 24th place. This means that Sweden needs more ambitious measures for financial institutions and regulators to improve compliance. The difference in customer due diligence regulations can be interpreted by different recommendations applicability. It is because some due diligence recommendations are not compatible or applicable. In our study, we have not been able to identify any measurable factors for differences / similarities between the countries' level of compliance based audit checklist, but from previous reports are connection between the level of regulation in each country and compliance. There is also a connection between the cost approach and the degree of compliance on what differences and similarities that exist between the countries' level of compliance, we have however been observed.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvätt Syfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv. Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer. Det finns även ett förväntningsgap eftersom externa och interna bankrevisorer kan göra mer i deras yrkesutövning för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Förslag till vidare forskning: En liknande studie som enbart fokusera på banker som sysslar med kontanthantering samt att Revisorsnämndens perspektiv beaktas. Studiens bidrag: Studien bidrar till att kartlägga externa och interna bankrevisorers ansvar i det förebyggande arbetet mot penningtvätt inom banksektorn. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att öka förståelsen av samarbetet mellan samtliga parter för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Nyckelord: Bankrevisorer, internrevision, externrevision, penningtvätt, PTL, penningtvättslagen, god revisionssed / Title: Bank auditors professional practice in the prevention of money laundering Aim: The aim of this essay is to increase understanding and explain how external and internal bank auditors work to prevent money laundering in the banking sector. The aim is answered by examining how the Money Laundering Act apply in their professional practice, how the work relates to the generally accepted auditing standards and if concerned parties are experiencing a gap of expectations regarding bank auditors responsibility of detecting financial crimes such as money laundering. Method: The essay has applied a qualitative research method to study how external and internal bank auditors professional practice relates to the prevention of money laundering. This has been achieved by executing ten semi-structured interviews with external and internal bank auditors and other concerned parties to contribute additional perspectives. Results and Conclusions: The result of the essay shows that neither external nor internal bank auditors report suspected money laundering directly to the Finance Police. Internal bank auditors report suspected money laundering to the Compliance department and the external bank auditors report suspected money laundering to the company CEO or board in firsthand. The essay shows that the generally accepted auditing standards are a significant factor in the prevention of money laundering for external and internal bank auditors. The result shows a gap of expectations, the external and internal bank auditors can contribute more in their professional practice to the prevention of money laundering in the banking sector according to concerned parties. Suggestions for future research: A similar study focusing solely on banks with cash management including the Auditor Board´s perspective. Contributions of the essay: The essay helps to identify external and internal bank auditors responsibility in the prevention of money laundering in the banking sector. The results contribute to business research by increasing understanding of the cooperation between concerned parties to prevent money laundering in the banking sector. Keywords: bank auditors, internal audit, external audit, money laundering, PTL, the Money Laundering Act, generally accepted auditing standards

De senaste åren har Finansinspektionen rapporterat nya fall kring penningtvätt där etablerade storbanker har stått i rampljuset i negativ bemärkelse. Rapporterade fall av penningtvätt ökar årligen inom Sverige och detta kan betyda att det finns brister inom det förebyggande arbetet mot penningtvätt eller att banker bland annat, har blivit bättre på att upptäcka penningtvätt. Banker och Finansinspektionen befinner sig på frontlinjen för vårt finansiella system och därför är det väsentligt att dessa aktörer innehar verktyg och metoder för att förhindra penningtvätt som utgör ett hot mot det finansiella system och den allmänna demokratin. Årligen rapporterar Finanspolisen att det tvättas ca 130 miljarder kr inom den svenska ekonomin och att de nuvarande trenderna dessvärre inte pekar på en nedgång. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur banker arbetar i förebyggande syfte mot penningtvätt och hur de samspelar med Finansinspektionen för att få bukt med denna brottslighet. För att samla in datamaterialet genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer med anställda från tre storbanker inom Sverige och en intervju med en anställd från Finansinspektionen. Det empiriska resultatet tydliggjorde att bankerna förlitar sig mycket på användningen av interna verktyg som kundkännedom - KYC och att kundkännedom är ett omfattande verktyg som innefattar ett flertal sekretessbelagda element som alla har ett identiskt syfte, att kartlägga och identifiera risker. Slutsatserna visar att det sker ett omfattande arbete i förebyggande syfte mot penningtvätt där banker årligen avsätter miljontals kronor för att göra ett gediget arbete. Det riskbaserade förhållningssättet till regelverken innebär att det fortfarande lämnas utrymme för banker att förbättra sina interna processer i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, trots det faktum att det finns en medvetenhet om att brottslingarna ligger steget före. Samtidigt kan detta kompenseras av mer vägledning i de föreskrifter som ges av Finansinspektionen. En annan väsentlig slutsats vi har kommit fram till är att samspelet med Finansinspektionen inte alls fungerar på samma sätt som Finansinspektionen förmedlar att det gör. Den viktigaste delen av detta samarbete gick ut på att tillföra varandra med nya rapporter och föreskrifter, inte att samspela med andra aktörer för att få bukt med penningtvätt. / In the last couple of years, The Swedish Financial Supervisory Authority have reported new cases of money laundering where established major banks have been in the limelight in a negative sense. Reported cases of money laundering are increasing annually in Sweden, which indicates that there are shortcomings in the preventive work against money laundering or that banks are better at finding money laundering cases. Banks and The Swedish Financial Supervisory Authority are at the forefront of the preventive work against money laundering and therefore it is essential that these organizations possess tools and methods to prevent the emergence of money laundering and identify risks that pose a threat to our financial system and thus to the general democracy. Annually, The Financial Police reports that about SEK 130 billion is laundered in the Swedish economy and that the current trends unfortunately do not point to a decline. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how banks work in preventive purpose against money laundering. As well as how banks interact with The Swedish Financial Supervisory Authority to overcome money laundering. In order to collect the data, a total of six semi-structured interviews were conducted with employees from three established banks within Sweden and one from The Swedish Financial Supervisory Authority. The conclusions show that a great deal of work is done in a preventive purpose against money laundering where banks allocate millions of SEK every year to do a solid job. Banks rely heavily on the use of internal tools such as know your customer and internal regulations which is a tool that can be used to get customer awareness. But in practice, the riskbased approach to the regulations means that banks still need to improve their internal processes in the preventive work despite the fact that criminals are considered to be one step ahead. At the same time, this can be offset by more guidance in the regulations that the Swedish Financial Supervisory Authority has as a task, to make sure that the banks are following the rules in the market. Another significant conclusion we have reached in the study is that the interaction with The Swedish Financial Supervisory Authority does not work at all in the same way that The Swedish Financial Supervisory Authority mediates that it does. The most important part of this collaboration was to provide each other with new reports and regulations, and not to interact with other organization such as banks to overcome money laundering.