As the financial system has grown ever more computerized and complex, so has the problem of money laundering, and thus also the need for anti-money laundering (AML). However, as the financial system is hard for states to access, they have, encouraged by international organizations such as Financial Action Taskforce (FATF), delegated a large portion of the responsibility for anti-money laundering efforts to private financial institutions through the use of regulation. This study therefore investigates how people who work with AML in financial institutions see their role as executers of public policy, what they see as their responsibilities, and how they experience the system of delegated responsibility. The analysis is based on ten interviews with AML-professionals from three Swedish banks.  The study shows that AML-professionals in Swedish banks are positive to their role as public policy executers and see their role as not just rule-following, but also as a part of the crime preventing infrastructure. They therefore exhibit commitment towards three responsibilities: to bear the banks profit margins in mind, to ensure that AML-laws are followed, and to secure that the AML-efforts counteracts money laundering in an impactful way, as they see money laundering as a pressing problem. These three responsibilities have the possibility to conflict and hence require prioritization. The results of this study showcase how regulation with the intent of societal improvement can lead to the regulated not just following rules, but also internalizing the purpose of the regulation.

En del brott genererar stora vinster och särskilt höga summor drar till sig mer uppmärksamhet. Det blir därför nödvändigt att förvandla pengar från kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och därmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. Tvättning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens årsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmälda rapporter om misstänkt penningtvätt. Revisionsbranschen har här en betydelsefull roll för att förhindra penningtvätt, då de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstår därmed oklarheter angående revisorers handlingar vid misstanke om penningtvätt och vad Finanspolisen har för förväntningar på revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhåller sig till anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar på revisorn. I uppsatsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med respondenter. Då de valda respondenterna har varit yrkesverksamma en längre tid anser vi att de kan bidra med intressanta åsikter till uppsatsen.Medvetenheten kring penningtvätt har ökat men samtidigt har misstänkta rapporteringar minskat enligt Finanspolisens årsrapport. Respondenterna är eniga om att penningtvätt ska anmälas, men problemet ligger i hur säker revisorn är vid sin bedömning. Det finns en oro bland revisorerna att rapportera om misstanken inte är välgrundad och saknar tillräcklig bevisning. Rädslan bygger på oron att byrån tar skada och att även klienten tar skada vid felaktig rapportering.Uppsatsens studie visar att det råder ett förväntningsgap mellan revisorers syn på anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar. Det framkom tydligt i den empiriska studien att revisorers förmåga och möjlighet att upptäcka penningtvätt är hög. Därmed utgör de en effektiv resurs vid bekämpningen av penningtvätt. Medvetenheten om en oro bland revisorer att rapportera är Finanspolisen införstådda med. Men med tanke på revisorers förhållande till företag bör de upptäcka penningtvätt i högre grad och rapportera fler misstankar.Ämnet är aktuellt och intressant att forska vidare om. Ett förslag är att göra en liknande studie om ett antal år när den nya lagen, lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, har implementerats hos användarna. Även att se till vilken skillnad och förändring det blir genom att använda andra respondenter, exempelvis koncentrerat antingen på ett storstadsområde, eller flera större städer för att få en större jämförelse. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse med en annan nation för att få in internationella aspekter och hur deras revisorer arbetar för att bekämpa penningtvätt.

<p><p>Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter.</p><p><p>Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller. Från en del håll har det dock framkommit åsikter om att det inte är problemfritt att involvera revisorer i lagstiftningen mot penningtvätt.</p><p>Den genomförda undersökningen visar att majoriteten av de intervjuade revisorerna inte ser några direkta problem med att vara involverade i penningtvättslagen. Åsikterna är dock delade och några är kritiska till lagstiftningen. Slutsatserna av studien är att majoriteten av respondenterna inte ser att lagen påverkar relationen till klienten. De anser vidare att lagen innebär mer arbete, men detta ser revisorerna inte som särskilt påfrestande. Revisorerna som har deltagit i studien anser själva att de har goda förutsättningar att följa lagen.</p></p></p> / <p><p>The purpose with this thesis is to study the opinions that individual auditors have about the law against money laundering. The study will examine the opinions from auditors about how the law affects their work and their relations to the clients. Individual auditors view of the conditions to follow the law against money laundering, will also be studied in this thesis. The study was conducted with a qualitative research method. Five auditors with long experience from the accounting profession have been interviewed and had thereby assisted the thesis with their views.</p><p><p>According to the law (2009:62) against money laundering and terrorist financing, auditors are obligated to examine and report transactions that could be suspected money laundering or terrorist financing. Auditors are also responsible to have a good knowledge about their clients, which for instance means that they must do accurate identity checks of the clients. However some people have pointed out that it’s not without any problems to involve auditors in the law against money laundering.</p><p>The study shows that a majority of the interviewed auditors don’t see any problems with being involved in the regulation against money laundering. However the opinions are divided and some of the auditors are critical to the regulation. The conclusion from the study is that most of the interviewed auditors don’t think that the relation to the client is affected by the law against money laundering. Further on they think that the law means more work, but the auditors don’t see this as particularly problematical. The auditors that have participated in the study believe that they have good terms to follow the law against money laundering.</p></p></p>

<p>Med penningtvätt kan avses åtgärder i syfte att dölja eller omsätta egendom som härrör från brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsättningen av pengar som tvättas uppgår till cirka 100 miljarder årligen enbart i Sverige.</p><p>1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvätt inom EES- området. Detta direktiv låg som grund för införandet av Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, även kallad penningtvättslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att även andra yrkesgrupper ska omfattas, däribland godkända och auktoriserade revisorer. Detta för att de anses vara sårbara för penningtvätt. Denna lagändring kom att träda i kraft 1 januari, 2005.</p><p>Penningtvättslagen ställer upp krav på bland annat identitetskontroll av klienter, granskning av transaktioner och interna rutiner som revisorn måste efterleva. Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) har tillsammans med Svenska Revisorsamfundet (SRS) gett ut en vägledning i syfte att göra det enklare för revisorer att tillämpa lagtexten. Enligt denna vägledning ska rutiner inrättas på revisionsföretaget i syfte att hindra att företaget utnyttjas för penningtvätt.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur enskilda revisorer upplever lagändringen och vägledningen. Vårt syfte var också att undersöka om deras arbete har påverkats av lagändringen.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fyra revisorer. Där framkom det att de upplever ett visst missnöje med både lagen och vägledningen. De revisorer som medverkade i vår undersökning ser inte hur de skulle kunna bli utsatta för penningtvätt eller på vilket sätt de skulle vara sårbara för densamma. Vägledningen anses inte vara till någon hjälp i revisorernas arbete då den är otillämpbar inom detta yrkesområde. Denna undersökning visar att inte alla intervjuade revisorer tillämpar penningtvättslagen i sin helhet och att lagen inte verkar ha någon större inverkan på deras revision.</p>

Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter. Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller. Från en del håll har det dock framkommit åsikter om att det inte är problemfritt att involvera revisorer i lagstiftningen mot penningtvätt. Den genomförda undersökningen visar att majoriteten av de intervjuade revisorerna inte ser några direkta problem med att vara involverade i penningtvättslagen. Åsikterna är dock delade och några är kritiska till lagstiftningen. Slutsatserna av studien är att majoriteten av respondenterna inte ser att lagen påverkar relationen till klienten. De anser vidare att lagen innebär mer arbete, men detta ser revisorerna inte som särskilt påfrestande. Revisorerna som har deltagit i studien anser själva att de har goda förutsättningar att följa lagen. / The purpose with this thesis is to study the opinions that individual auditors have about the law against money laundering. The study will examine the opinions from auditors about how the law affects their work and their relations to the clients. Individual auditors view of the conditions to follow the law against money laundering, will also be studied in this thesis. The study was conducted with a qualitative research method. Five auditors with long experience from the accounting profession have been interviewed and had thereby assisted the thesis with their views. According to the law (2009:62) against money laundering and terrorist financing, auditors are obligated to examine and report transactions that could be suspected money laundering or terrorist financing. Auditors are also responsible to have a good knowledge about their clients, which for instance means that they must do accurate identity checks of the clients. However some people have pointed out that it’s not without any problems to involve auditors in the law against money laundering. The study shows that a majority of the interviewed auditors don’t see any problems with being involved in the regulation against money laundering. However the opinions are divided and some of the auditors are critical to the regulation. The conclusion from the study is that most of the interviewed auditors don’t think that the relation to the client is affected by the law against money laundering. Further on they think that the law means more work, but the auditors don’t see this as particularly problematical. The auditors that have participated in the study believe that they have good terms to follow the law against money laundering.

Med penningtvätt kan avses åtgärder i syfte att dölja eller omsätta egendom som härrör från brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsättningen av pengar som tvättas uppgår till cirka 100 miljarder årligen enbart i Sverige. 1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvätt inom EES- området. Detta direktiv låg som grund för införandet av Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, även kallad penningtvättslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att även andra yrkesgrupper ska omfattas, däribland godkända och auktoriserade revisorer. Detta för att de anses vara sårbara för penningtvätt. Denna lagändring kom att träda i kraft 1 januari, 2005. Penningtvättslagen ställer upp krav på bland annat identitetskontroll av klienter, granskning av transaktioner och interna rutiner som revisorn måste efterleva. Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) har tillsammans med Svenska Revisorsamfundet (SRS) gett ut en vägledning i syfte att göra det enklare för revisorer att tillämpa lagtexten. Enligt denna vägledning ska rutiner inrättas på revisionsföretaget i syfte att hindra att företaget utnyttjas för penningtvätt. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur enskilda revisorer upplever lagändringen och vägledningen. Vårt syfte var också att undersöka om deras arbete har påverkats av lagändringen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fyra revisorer. Där framkom det att de upplever ett visst missnöje med både lagen och vägledningen. De revisorer som medverkade i vår undersökning ser inte hur de skulle kunna bli utsatta för penningtvätt eller på vilket sätt de skulle vara sårbara för densamma. Vägledningen anses inte vara till någon hjälp i revisorernas arbete då den är otillämpbar inom detta yrkesområde. Denna undersökning visar att inte alla intervjuade revisorer tillämpar penningtvättslagen i sin helhet och att lagen inte verkar ha någon större inverkan på deras revision.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder. Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar. I vissa typer av ekobrott förekommer ett användande av bulvaner, målvakter, lagerbolag och generalfullmakter. En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn, men som egentligen företräder en huvudman. En målvakt är en person som både formellt och reellt tar över en rörelse för att avveckla den och även ta det straffrättsliga ansvaret. Ett lagerbolag är ett färdigt aktiebolag som kan inneha allt från F-skattesedel till bankkonto som säljs för att underlätta en bolagsbildning. En generalfullmakt är en fullmakt som ger någon oinskränkt behörighet att företräda ett bolag. Alla dessa medel används för att kringgå lagen. Penningtvätt är i Sverige inte straffbart som ett enskilt brott, istället finns straffrättsbestämmelserna i BrB 9 kap. 6 a § om penninghäleri. Penningtvätt går ut på att dölja ursprunget till de tillgångar som förvärvats genom brottslighet. 2009 trädde en ny penningtvättslag i kraft som bygger till stor del på EU:s tredje penningdirektiv. I och med den nya lagen kom fler verksamhetsutövare att omfattas, bl.a. lagerbolagsbildare. Lagen reglerar att företagarna skall kontrollera sina kunder och deras avseenden. Utbildning och information om penningtvätt är även det lagreglerat. Under de senaste åren har även regelförenklingar som skall göra det lättare för företagare att driva sitt företag samt effektivisering av de brottsförebyggande myndigheternas arbetssätt och samverkan gjorts.  Regelförenklingar som gjorts är bl.a. att revisionsplikten för mindre företag är borttagen samt att aktiekapitalet har minskats. Det har även blivit lättare för företag att erhålla en F-skattesedel. Företagarna som blivit intervjuade har däremot en annan uppfattning av lagstiftningen. De tycker alla att det är bra att den finns, men bara när det gäller större affärer. De flesta känner till lagen men de säger att den inte efterlevs särskilt bra och att tillsynsmyndigheterna inte har särskilt bra tillsyn. Vissa av dem har manualer för hur olika situationer skall hanteras och vilka rutiner som finns i företaget, men dessa är bara framställda för att kunna visa upp för myndigheterna och inget som används. Det är viktigt för bolagsbildarna att upprätthålla sina rykten och därför görs ofta inga ordentliga kontroller av köparens identitet eller av huvudmannens verkliga identitet. Företagarna som köpt lagerbolag känner av myndigheternas ökade insatser och tror att det skrämt iväg många brottslingar men gjort dem som är kvar mer professionella. De säger även att myndigheternas insatser har gjort att de lär byta bolag oftare vilket i sin tur lett till en ökad försäljning av lagerbolag. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vid intervjuerna med fem stycken företag som omfattas av reformen om frivillig revision framkommer att det finns större risk för oavsiktliga fel om man inte har en revisor. Även att tillförlitligheten för företag sjunker utan en revisor, men samtidigt tycker de kostnaden är för hög i proportion till nyttan. De bokförare som intervjuats säger att ett seriöst företag tar längre tid på sig att planera innan man bildar ett bolag och behovet av ett färdigt lagerbolag blir då inte akut. De menar att lagerbolag främst nyttjas av oseriösa företagare. De säger också att bokförare oftast har en närmare relation till företagen än vad en revisor har. De har därför alltid koll på om företaget företräds av en målvakt eller inte. De är alla positiva till försäljning av lagerbolag och regelförenklingar för företagare. Vi har även gjort intervjuer med två skatterådgivare under falska förutsättningar. Under intervjuerna påstod vi oss vara företagare som behövde hjälp med penningtvätt. Detta var inget problem för någon av dem utan de kom med förslag på hur vi skulle gå till väga utan att begära någon som helst identifikation. Undersökning vi gjort visar att problemet med ekobrott och penningtvätt är långt ifrån löst. Ett effektivare samarbete mellan polisen, finanspolisen, SKV, EBM, Bolagsverket och Svensk Handel skulle förbättra bekämpningen av ekobrott. Även införandet av en ny nämnd för att öka tillsynen av bolagsbildare som står direkt under Bolagsverket hade varit två steg på vägen mot bekämpningen av ekobrott.

Penningtvätt är ett globalt problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet. Under det senaste året har ett antal storbanker uppmärksammats för sina brister i arbetet mot penningtvätt. Detta har medfört att ökade penningtvättskrav har tillkommit i syfte att hjälpa bankerna att inte bli utnyttjade för penningtvätt. Kraven kan potentiellt påverka bankens relation till kunderna. Idag saknas det kunskap om hur bankpersonal upplever att relationen gentemot kund påverkats sedan de ökade penningtvättskraven tillkom. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur banken upplever att relationen till kunderna påverkats genom ökade penningtvättskrav. I studien redogörs för de olika lagar och regler som gäller angående penningtvätt. Dessutom har olika relationsteorier legat till grund för hur banken bör arbeta för att skapa en god kundrelation. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet resulterade i sex intervjuer med personer inom bankbranschen med olika arbetsbefattningar. Resultatet visar att bankpersonalen lägger vikt vid att förstå sina kunder och deras situation för att på så vis skapa en god relation. Relationen upplevs vara bättre om det finns en befintlig och djupare relation sedan tidigare. Relationen anses vara bättre med de kunder som vet vilka regler som banken måste följa. Sättet i hur bankpersonalen kommunicerar med sina kunder har delvis förändrats sedan penningtvättskraven kom. Idag delar bankpersonalen ut broschyrer och mallar som förklarar varför de måste ställa frågor. Slutsatsen är att genom att ha en god kundkännedom och kommunikation kan relationen till kunderna bibehållas trots de ökade penningtvättskraven.

Bekämpningen av penningtvätt på kapitalmarknaden är ett viktigt arbete för att värna om det finansiella systemets stabilitet. Banker har en synnerligen viktig roll i upprätthållanden av en trygg och ändamålsenlig kapitalmarknad till följd av verksamheternas riskfyllda natur. Under de senaste åren har flera svenska storbanker utpekats som särskilt bristfälliga i det penningtvättsförebyggande arbetet av såväl nationella som utländska tillsynsmyndigheter. Det gemensamma för dessa banker är att de bedrivs genom koncernorganisationer där en moderbank disponerar över flera helägda dotterbanker i aktiebolagsform. I två färska beslut från Finansinspektionen (FI) om att ingripa mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt, särskilt i bankernas baltiska verksamheter, skildras den styrningsproblematik som uppstår i aktiebolagsrättsliga bankkoncerner. Att varje bolag är att betrakta som en självständig juridisk person är en hörnpelare i den svenska aktiebolagsrätten. Det innebär att en moderbank enligt aktiebolagsrättsliga grundprinciper endast har möjlighet att utöva inflytande över dotterbankerna på bolagstämman i egenskap som aktieägare. Samtidigt uppställer de finansiella regelverken och föreskrifterna krav på att regelefterlevnaden ska uppfyllas på gruppnivå, vilket ålägger ansvaret för att dotterbankerna bedriver ett effektivt penningtvättsarbete på moderbankerna. För egen del anförde de båda moderbankerna att de utökade kraven på styrning och kontroll av dotterbankerna som förutsätts enligt de finansiella bestämmelserna hindras av det tillämpliga associationsrättsliga regelverket. Således finns det inneboende svårigheter med att styra dotterbanker på detaljnivå till följd av den rådande normkonflikten mellan de aktiebolagsrättsliga- och finansiella regelverken. För att stärka regelefterlevnadsnivån och därmed skydda det finansiella systemets stabilitet och allmänhetens förtroende för kapitalmarknaden argumenteras i denna uppsats att den svenska aktiebolagsrätten bör modifieras. Som förslag anförs det att särskilda regler för banker alternativt en materiell koncernrätt bör inrättas för att tillförse moderbanker med en lagstadgad rätt att styra koncernerna i linje med regelefterlevnadskraven på gruppnivå. En sådan modifiering skulle underlätta moderbankers möjligheter att leda koncernernas arbete mot penningtvätt och risken för att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt skulle minska. / The fight against money laundering on the capital market is an important work to protect the stability of the financial system. Banks play a significantly important role in the upkeeping of a safe and expedient capital market due to the risky nature of the businesses. In recent years, several Swedish banks has been pointed out as particularly deficient with AML-compliance by national and foreign supervisory authorities. What binds these banks together is that they are operated by group organizations whereas one parent bank possesses over multiple wholly owned limited liability companies, LLCs. In two recent decisions by the Swedish Financial Supervisory Authority to intervene against Swedbank and SEB for inadequate measures against money laundering, especially in the Baltic subsidiaries, the problems that occur in limited liability company groups with controlling the subsidiaries was clearly exhibited. According to the Swedish Companies Act, every LLC is considered to be an independent judicial person. Therefore, the basic principles of the company law, states that a parent bank can only govern its subsidiaries through the shareholders general meeting in their capacity as a shareholder. At the same time, the financial regulations demands that the compliance is to be fulfilled on group level, which means that the responsibility for the subsidiaries conducting an effective work against money laundering lies upon the parent banks. Both parent banks emphasized the fact that the level of governance and control that is required by the financial provisions is hindered by the Companies Act. Because of the prevailing normconflict between the LLC- and financial laws, there are inherent difficulties with governing and controlling subsidiaries AML-compliance. It is argued in this Master Thesis that the Swedish Companies Act needs to be modified in order to strengthen the level of compliance and hence protect the stability of the financial system and the public trust for the capital market. As a suggestion, it is stated that special rules for banks alternatively a codified law for company groups should be introduced to provide parent banks with a statuary right to manage the group in accordance with the compliance requirements on group level. A regulation like the just mentioned would favor parent banks possibilities to govern the groups AML-compliance and the risk of the financial system being used for money laundering would decrease.

No description available.