Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett perioperativt vårdande av vaken patient med följande fyra kategorier: Lyhördhet, Vårdmiljö, Dialog och Delaktighet samt Kunskap och Saklighet. Detta resultat kan sammanfattas under sjusköterskans: Öppenhet, följsamhet, och klokhet. I resultatet framkom hur anestesisjuksköterskan använde sin vårdande och medicinska kompetens, sinnen och perceptionsförmåga för att se, uppmärksamma och tillgodose patientens behov. Patientens individuella behov bemöttes genom att inbjuda, uppmuntra och välkomna patienten att kommunicera med anestesisjuksköterskan. Sjuksköterskan använder sig själv och sina sinnen som redskap för att läsa av patienten, minska oro och på så vis vägleda patienten i en utsatt vårdsituation. Använd alla sinnen för att upptäcka den orolige patienten. Verbal och icke verbal kommunikation. Kliniska implikationer är att anestesisjuksköterskan skapar tid och utrymme för den perioperativa dialogen samt inbjuder och uppmuntrar patienten att uttala sina önskningar och behov. Informativ kommunikation kan användas som ett sätt att förbereda patienten mentalt. Författarna ser ett behov av fortsatt forskning på området för att få ytterligare verktyg till anestesisjuksköterskan för hur denne identifierar och upptäcker oro hos patienten.Patients who are facing an operation often experience anxiety and stress during the perioperative period. Anxiety consumes large amounts of energy that may lead to headaches, irritability, malaise and fatique. Previous studies have shown that nurses has the opportunity to relieve the patient's suffering in these situations. The purpose of this study was to describe the anesthesia nurse soothing approach towards the awake patient who shows signs of anxiety. Eight qualitative interviews were conducted with anesthesia nurses who have at least five years experience in perioperative care. The material was analyzed using qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2007). The result presents the perioperative care of the awake patient with the following four categories: Listening, Caring Environment, Dialogue - Participation and Knowledge - Objectivity. This result can be understood as the main theme: transparency, compliance and wisdom. The result shows how a nurse anesthetist used his/her social and medical skills, senses and perception to see, recognize and meet the patient's needs. The patient's individual needs were met by inviting, encouraging and welcoming patient to communicate with the nurse anesthetist. The nurse uses him/herself and his/her senses as tools for reading the patient, reduce anxiety and thus guide the patient in a vulnerable situation. Clinical implications are that the nurse anesthetist creates time and space for the perioperative dialogue and invites and encourages the patient to express their desires and needs. Informative communication can be used as a way to prepare the patient mentally. The authors see a need for further research in this area to get additional tools for the nurse anesthetist for how he identifies and detects anxiety in the patient. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden. Det har resulterat i att anestesi- och operationssjuksköterskan inte fullt ut tagit vara på kunskapen i patientens upplevelse av tidigare operationstillfälle.3Syftet med uppsatsen är att belysa anestesi- och operationssjuksköterskors omvårdnadsdokumentation av den perioperativa processenMetoden är empirisk studie i form av ett frågeformulär riktad till 6 operationsenheter i västra Sverige. Resultatet av studien visar att hälften av enheterna inte dokumenterar patientens upplevelser av operationstillfällen, upp till en fjärdedel av den totala omvårdnadsdokumentationen är relaterat till patientens lidande/välbefinnande medan resten är relaterad till medicinteknisk dokumentation. Studien visar att 5 av de 6 enheterna använder sig samma dokumentationsmall. Studien visar också att det finns ett behov av nationella gemensamma termer och begrepp inom perioperativ omvårdnadsdokumentation. / Program: Fristående kurs

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver. Syftet med denna studie är därför att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av det preoperativa samtalet. Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys har använts. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med spridning på tre olika sjukhus. Resultatet visar att en bra start på det preoperativa samtalet är en central faktor för en behaglig sövning. Målet med samtalet är en lugn och trygg patient. Begrepp som tillit, förtroende, trygghet, kontinuitet och integritet beskrivs som centrala. Kontinuiteten i patientmötet beskrivs som mycket viktig men är bristande då verksamheten är dåligt anpassad till att följa den perioperativa vårdprocessen. Forskning i ämnet har inte tillämpats i verksamheten trots kunskap om nyttan med ett preoperativt samtal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Att vårda barn inför operation kräver att anestesisjuksköterskan kan förstå barnets livsvärld och bemöta eventuell oro. Första gången som ett barn kommer i kontakt med sjukvården kan upplevas som skrämmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlättar inför operationen för både barnet och deras föräldrar. Informationen till barnet är en viktig del i den preoperativa delen och måstes anpassas till barnets ålder. Humor och fantasi har stor effekt på barns förmåga att klara av rädsla. Anestesiinduktion är stressande för många barn och därmed bör anestesisjuksköterskan ha ett vårdande förhållningssätt för att minska vårdlidande. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn i samband med anestesi. Kvalitativ metod med öppna intervjuer av sju anestesisjuksköterskor har används. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan att använda sig av fantasi och kreativitet. Resultatet presenteras under de generiska kategorierna; Förberedelse, Följsamhet och Öppenhet. Det perioperativa vårdandet av barn kräver följsamhet till det unika barnet och dess behov samtidigt som en övergripande kontroll bibehålles om något oväntat inträffar. Vårdandet förutsätter anestesisjuksköterskan totala och aktiva uppmärksamhet och bekräftelse erhålls direkt om ett vårdmöte har etablerats – eller inte etablerats. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Sverige och det har visat sig att många vårdskador uppstår i den perioperativa vården. Bristande kommunikation har visat sig vara en vanlig orsak till vårdskador. Tidigare forskning visar på att införandet av kommunikationshjälpmedel främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten, men trots införandet fortsätter vårdskadorna att öka. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som främjar och säkerställer god kommunikation inom det intraoperativa teamet för att öka patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i två vetenskapliga databaser, CINAHL och PubMed. Totalt 16 vetenskapliga primärartiklar inkluderades, data extraherades och analyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet är en konklusion av två kategorier; faktorer som främjar kommunikation och faktorer som säkerställer kommunikation. Resultatet visar att införandet av exempelvis WHO:s checklista främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten.  Slutsats: Kommunikationen främjas och patientsäkerheten ökar genom införandet av kommunikationshjälpmedel men för att kommunikationen ska säkerställas behövs det strategtiska lösningar för att de ska användas korrekt.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

BAKGRUND: Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell - perioperativ dialog. Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. SYFTE: Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. METOD: Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. RESULTAT: Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom perioperativ dialog. Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt perioperativ dialog. DISKUSSION/SLUTSATS: Med perioperativ dialog skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. Musik lindrar framförallt oro och minskar smärtupplevelsen. Viss påverkan kunde ses på vitala parametrar såsom minskning av puls, blodtryck och andningsfrekvens. Stressreaktionen i kroppen påverkas också till viss del genom att kortisolnivån minskar av musiklyssnande. Musik kan också reducera depression i samband med operation. Slutsats: Musik påverkar faktorerna oro, smärta, stress, vitala parametrar och depression positivt hos patienter pre-, peri- och postoperativt. Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation kan vara ett bra komplement för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att lindra patientens lidande. / Aim: To examine how music as a nursing intervention affects the patient physically and mentally pre-, peri-and postoperatively. Method: Descriptive study. 12 articles were included that were examined, analyzed and summarized. The searches were conducted in PubMed and Cinahl. Results: The results showed that music associated with surgery affects patients both physically and psychologically in various ways. Music soothes especially anxiety and reduces pain. Some effects could be seen on vital parameters such as reduction of heart rate, blood pressure and respiratory rate. The stress response in the body is also affected to some extent by cortisol level decreases when listening to music. Music can also reduce depression associated with surgery. Conclusion: Music have a positive effect on the factors of anxiety, pain, stress, vital parameters and depression in patients pre-, peri-and postoperatively. Music as a nursing intervention associated with surgery can be a good addition for the nurse to use in the nursing process to relieve the patient's suffering.

När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie. De 14 inkluderade artiklarna syntetiserades med hjälp avNoblit &amp; Hare’s beskrivning av metasyntes med arbetets syfte somutgångspunkt. Resultat: Humor ikommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ger god respons då detanvänds vid rätt tillfälle. Det framkom att humor kunde verka somrelationsskapande och underlätta kommunikationen. Patienten kunde med hjälp avhumor ge uttryck för- och hantera känslor. Slutsats: Ökad kunskap omhumor och dess användning i kommunikationen kan verka som ett välfungeranderedskap i kommunikationen mellan operationssjuksköterskan och patienten