Introduction: Hypothermia emerges under surgery when the patient is exposed against thecold and is anesthetic treatment, where their is not functioning properly. Complications canarise due to hypothermia, in worst case scenario the patient dies. It is important för alloperating theatre professions to know the preventive methods and how to remedyhypothermia. Aim: The aim of the study is to describe what experiences the operatingtheathre team have about hypothermia during the perioperative care. Method: Qualitativeinterview study with inductive approach. A total of 16 operating theatre personnel ofdifferent professions were interviewed. The interviews were analyzed with qualitativecontent analysis. Result: The result is built up using two main categoires, hypothermia is aproblem and to successful prevent hypothermia. Of these main categories, six subcategorieswere designed. Conclusion: The fact that hypothermia still occurred at the surgery wasseen as a problem and suffering for the patients. Adherence to guidelines regardinghypothermia was essential to avoid patients being affected. There was disagreement aboutcertain preventive measures. Possessing knowledge and experience was successful inpreventing hypothermia, while a lack of knowledge and experience contributed to increasedrisks of patients being affected.

Introduction: The deficiency of operating theatre nurses´ has led to health professionals with lower competence being replaced and performs their duties in order to maintain the production of the occupation Aim: To describe operating theatre nurses´ experiences of being replaced by health professionals with lower competence. Method: A qualitative interview study, 14 operating theatres nurses´ were interviewed from three different regions. Result: A main category emerged: “Disparagement of the operating theatre nurses´s specialist competence”, which is described on the basis of subcategories that knowledge is not utilized, their responsibilities were not valued that could jeopardize the patient's safety. There was a risk that patients' dignity was not preserved within perioperative care. Conclusion: The operating theatre nurses felt that their specialist competence was disparage. They felt offended and described that their knowledge and responsibility was not utilized. The operating theatre nurses experienced a concern that the patient's safety would be compromised when the requirements for specialist expertise were ignored. Deficiency of specialist competence also causes difficulties in creating a holistic view of the patient's need for care and an increased risk that the patient's needs of care in not provided.

I Sverige lever 1,9 miljoner med någon form av hjärt- och kärlsjukdom. De som drabbas av hjärtsjukdom kan behöva åtgärdas med öppen hjärtkirurgi. Hjärtkirurgi är en framgångsrik intervention inom hjärt- och kärlsjukvård. Patienterna kan möta många olika psykiska och fysiska utmaningar som följer med interventionen. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för patientens upplevelser vid öppen hjärtkirurgi, för att kunna hjälpa till att optimera vården runt dessa patienter. Syftet är att undersöka patienters psykiska och fysiska upplevelser i samband med öppen hjärtkirurgi. Studiens metod är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sjutton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inom området har inkluderats. Dessa studier är publicerade mellan 2009–2019. Databaser som använts vid sökning är CINAHLcomplete och PubMed. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad dataanalys. Resultatet presenterar att patienterna upplever stor oro i samband med operationen. Fysisk sårbarhet uppstår i samband med smärta och fysiska begränsningar och påverkade livskvaliteten negativt. Ett stort informationsbehov finns och patienterna värderar specifikt anpassad information högt. Många upplever bättre livskvalité efter operationen och upplever att det är viktigt med stöd från sjuksköterskan. Slutsatsen var att flera studier belyser vikten av en god relation mellan patienten och vårdgivaren. Detta skapades genom tillit och förtroende till vårdpersonalen och då patienterna kände delaktighet i sin egen vård. Patienter som upplevde ångest och oro innan operationen,skattade också i högre utsträckning ångest och oro efter operationen. Att vara smärtfri, vara fri från komplikationer samt att kunna klara av vardagliga fysiska aktiviteter var de mest betydelsefulla faktorerna för förbättrad livskvalitet. Sekundärpreventiv information och att arbeta personcentrerat bidrar till att patienterna kunde känna sig trygga. Genom ökaddelaktighet och kunskap kan vårdpersonalen vägleda patienterna genom psykiska och fysiska utmaningar i samband med öppen hjärtkirurgi. Sjuksköterskan spelade en viktig roll ipatienternas totala upplevelse av vårdkvalitén. Nyckelord: CABG, Upplevelse, Hjärtkirurgi, Postoperativ vård

Introduktion: Hypotermi är ett vanligt förekommande fenomen i samband med operation. Tidigare studier har påvisat att hypotermi förutom obehag för patienten bidrar till bland annat cirkulationsrubbningar och risk för postoperativa komplikationer. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskornas praktiska möjligheter att förebygga hypotermi hos patienter intraoperativt. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med induktivt förhållningssätt. Deltagarnas personliga erfarenheter undersöktes med hjälp av en webbaserad enkätstudie med 15 egenkonstruerade frågor. Enkäten fylldes i av 44 operationssjuksköterskor från olika delar av landet. Resultat: Ett fåtal deltagare (16%) hade fått en vidareutbildning inom hypotermi. På de flesta kliniker fanns tillgång till värmetäcken (91%) och värmeskåp (94%), i övrigt skiljde det sig markant åt i vilken tillgång till utrustning som fanns på enheterna. Majoriteten av deltagarna tyckte att hypotermi var en viktig aspekt att ta hänsyn till under operationsprocessen (93%), men meningsskiljaktigheter fanns om vems ansvarsområde detta var i operationsteamet. Svaren skilde sig till viss del åt mellan de som jobbat kortare eller längre tid som operationssjuksköterskor. Slutsats: Svensk sjukvård saknar övergripande riktlinjer gällande förebyggande av hypotermi i dagsläget. Enkätstudien har visat att det finns en variation i tillgång till utrustning och synen på vems ansvar det är att förebygga hypotermi. För att skapa bättre organisatoriska förutsättningar och tydlighet kring ansvar behövs nationella övergripande riktlinjer gällande förebyggande av hypotermi, något som i nuläget saknas.

Tiden för omhändertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter går istället i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvårdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vårdmodellen träffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sällan denna möjlighet. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbättra vårdkvalitén. Studiens syfte är att beskriva hur patienter som genomgår ett operativt ingrepp erfar vårdandet i den intraoperativa fasen. Examensarbetet är utfört i form av en mindre empirisk studie. Fem patienter i åldrarna 24 – 77 år, två kvinnor och tre män, är intervjuade. Metoden för uppsatsen är inspirerad av en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretisk grund. Analysarbetet av intervjuerna utmynnade i att de meningsbärande enheter som framträdde jämfördes med avseende på likheter och skillnader. Innebörder som liknade varandra sammanfördes sedan till sammanlagt sex teman. Dessa är ”Oro och rädsla”, ”Utlämnad”, ”Trygghet och Tillit”, ”Omhändertagande – Brist på omhändertagande”, ”Delaktighet – Brist på delaktighet” samt ”Upplevelser av miljön”. Resultatet visar att patienter är oroliga inför sin operation. Bland annat för att miljön på operationsavdelningen är främmande. I flera situationer känner sig även patienter utlämnade. Det kan vara att inte skyddas mot insyn eller att medpatienter kan höra samtal mellan patient och vårdare. Trygghet upplevs genom det sätt vårdare bemöter patienter eller på det sätt vårdandet utförs. Tillit handlar om hur patienter får förtroende för vårdare och därmed överlämnar sig. Patienter menar också att de tar för givet att vårdarna kan sin sak. När vårdare visar att de bryr sig om känner sig patienter omhändertagna, på samma sätt som patienter inte känner sig omhändertagna när vårdaren inte lyssnar till patienters åsikt. Att känna delaktighet handlar till stor del om att bli informerad om sin sjukdom och behandling. Patienter framför även synpunkter på att få vara mer delaktig genom till exempel ett uppföljande samtal postoperativt med den perioperativa sjuksköterskan. Slutsatsen är att patienter önskar en större delaktighet i sin perioperativa vård för att känna sig så förberedda som möjligt inför operationen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi. Ofrivillig hypotermi i samband med ett kirurgiskt ingrepp ökade risken för komplikationer i form av ökad infektionsbenägenhet, påverkan på koagulationen med ökad blödningsrisk och hjärtpåverkan med risk för myocardischemi. Hypotermi påverkade också läkemedelsmetabolismen. Dessa effekter av ofrivillig hypotermi under den perioperativa vården orsakade patienten onödigt lidande, förlängd sjukhus vistelse och ökade kostnader för samhället.Slutsats: Anestesisjuksköterskans mest framgångsrika omvårdnadsåtgärder i den perioperativa fasen för att bibehålla normotermi var att använda aktiv uppvärmning, (värmetäcke) vätskevärmare och förhöjd rumstemperatur i operationssalen. Därigenom minskade värmeförlusten via strålning från patientens hud till omgivande miljö. Dessa omvårdnadsåtgärder förutsätter gott samarbete och ska vara självklara i det perioperativa teamet.

En viktig del i operationssjuksköterskors arbete är att genom lämpliga omvårdnadsåtgärder förhindra att patienter drabbas av postoperativa sårinfektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för att operationsområdet är sterilt tills operationen är avslutad. Detta innebär bland annat att hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret och steril förbandsläggning görs på ett korrekt sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskornas erfarenheter av hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret samt förbandsläggning. Metod: En kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor användes. Sex operationssjuksköterskor deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna som varade mellan 30 - 40 minuter. Resultat: Resultaten visade ett tema ”Stolt yrkeskunskap men begränsande faktorer gällande fortsatt förbättring av arbetsmetoder” samt tre kategorier och sju subkategorier. Konklusion: Rengöring av ett avslutet operationssår utförs i nuläge enligt beprövad arbetserfarenhet och rutiner men det krävs en ny evidensbaserad kunskap tillämpas i det dagliga arbetet för att bedriva en evidensbaserad omvårdnad. Även tydliga riktlinjer för uppföljningen av postoperativa sårinfektioner skall implementeras i det dagligen utkommande arbete. / Introduction: An important part of the occupational nurse's work is to prevent patients from postoperative wound infections through appropriate care measures. The operation nurse is responsible for the operation area being sterile until the operation is complete and that the cleaning and reorganization of the completed operating wound with a sterile dressing is correct and aseptic, which prevents postoperative wound infections. Purpose: The purpose of the study was to describe the occupational nurse's experiences of skin cleansing after skin closure and dressings. Method: A qualitative interview method with semistructured questions was used. Six occupational nurses participated in the study. Qualitative content analysis was used to analyze interviews ranging between 30-40 minutes. Result: The results showed a theme "Proof of professionalism but limiting factors for further improvement of working methods" as well as three categories and seven subcategories. Conclusion: Cleaning a completed surgery wound is performed in the current state according to proven work experience and routines, but it is required that a new evidence-based knowledge is applied in the daily work of carrying out evidence-based nursing. Clear guidelines for the follow-up of postoperative wound infections should also be implemented in the daily work.

Introduktion: I den perioperativa vården arbetar flera yrkeskategorier som ska samverka tillsammans på ett patientsäkert sätt. Kommunikation är en viktig del till att kunna arbeta patientsäkert. Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldiga att förebygga vårdskador där en fungerande kommunikation kan vara en del att upprätthålla patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att kommunikation i operationsteamet kan påverka patientsäkerheten både positivt och negativt. Syfte: Syftet var att beskriva det interprofessionella operationsteamets upplevelser av kommunikation för att främja patientens säkerhet inom perioperativ vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på tre sjukhus i Mellansverige. Totalt femton intervjuer utfördes. Fem olika yrkeskategorier intervjuades, med tre deltagare från varje kategori: operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, undersköterskor, anestesiläkare och operatörer. Totalt femton intervjuer utfördes. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema och tre kategorier. Temat var: ”Strävan efter den goda kommunikationen”, där det interprofessionella operationsteamets upplevelser beskrevs utifrån följande kategorier: ”De personliga relationernas betydelse”, ”Individuella strategier” och ”Användandet av kommunikationshjälpmedel”. Konklusion: Studien visade att det interprofessionella teamet strävade efter en god kommunikation som främjar patienten säkerhet. Dock fanns det även svårigheter i att uppnå detta.

BAKGRUND: Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care innefattar de grundläggande delarna i en patients vårdbehov uppdelade i olika dimensioner. En dimension är etablera vårdrelation. Tidigare forskning belyser bemötande och vårdrelation utifrån sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i olika vårdkontexter. Mötet i den perioperativa vårdkontexten är ofta kort, där specialistsjuksköterskan ska arbeta för att vinna patientens tillit och bilda sig en uppfattning av patienten. En kunskapslucka föreligger hur dimensionen etablera vårdrelation i den perioperativa vården mellan den perioperativt verksamma specialistsjuksköterskan och patienten etableras. SYFTE: Att undersöka hur etablerandet av vårdrelation utifrån Fundamentals of Care sker mellan specialistsjuksköterska och patient under den perioperativa perioden. METOD: Litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa artiklar. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. RESULTAT: I resultatet framkom att delar av FoC dimension etablera vårdrelation går att återfinna i den kliniska verksamheten. Skapa förtroende, vara närvarande och förutse behov, återfanns i majoriteten av artiklarna. Vara påläst samt reflektera och utvärdera var huvudområden som uppfattades bristande. Det fanns en önskan om kontinuitet i den perioperativa vårdrelationen. En aspekt som påverkade detta var tidsbristen som ofta förelåg. SLUTSATS: Specialistsjuksköterskan etablerar en vårdrelation med patienten dagligen, vilken går att applicera i FoCs dimension etablera vårdrelation. En önskan om en kontinuitet i vården och att få följa patienten med pre- intra- och post-operativa möten fanns hos specialistsjuksköterskan. Att tillämpa FoC i en verksamhet skulle kunna möjliggöra för specialistsjuksköterskan att genom ett anpassat arbetssätt, få möjligheten till en kontinuitet i vårdrelationen, vilket skulle kunna gynna patienten. / BACKGROUND: The theoretical framework Fundamentals of Care includes the basic parts of a patient's care needs divided into different dimensions. One dimension is establishing a care relationship. Previous research sheds light on treatment and care relationships based on nurses and nurse specialists in different care contexts. The meeting in the perioperative care context is often short, where the nurse specialist must work to gain the patient's trust and gain an understanding of the patient. There is a knowledge gap regarding how the dimension of establishing a care relationship in perioperative care between the nurse specialist in the perioperative practice and the patient is established. PURPOSE: To investigate how establishment of a care relationship, based on Fundamentals of Care, takes place between the nurse specialist and the patient during the perioperative period. METHOD: Literature review with a systematic approach based on qualitative articles. Deductive content analysis according to Elo and Kyngäs. RESULTS: The results showed that parts of the FoC dimension establishing a care relationship can be found in the clinical work. Creating trust, being present and anticipating needs were found in the majority of the articles. Obtain knowledge and reflect and evaluate were main areas that perceived as deficient. There was a desire for continuity in the perioperative care relationship. One aspect that affected this was the lack of time that often existed.  CONCLUSION: The nurse specialist establishes a care relationship with the patient on a daily basis, which can be applied in FoC's dimension to establish a care relationship. The nurse specialist had a desire for continuity in care and to be able to follow the patient with pre- intra- and postoperative meetings. Applying FoC in a clinical environment could enable the nurse specialist through an adapted way of work, gain the opportunity for continuity in the care relationship, which could benefit the patient.