No description available.

Introduktion: Hypotermi uppstår under operation när patienten är exponerad för kyla och är under anestesi, där deras temperaturreglering fungerar suboptimalt. Komplikationer kan uppstå på grund av hypotermi, i värsta fall kan patienten avlida. Det viktigt att alla professioner inom operationsvården behärskar förebyggande metoder och hur hypotermi åtgärdas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationsteamets erfarenheter rörande hypotermi inom perioperativt vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 16 personer med olika professioner inom operationsteamet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier, Hypotermi är ett problem och Att framgångsrikt förebygga hypotermi. Utifrån dessa huvudkategorier formades sex underkategorier. Konklusion: Att hypotermi fortfarande förekom i samband med operation sågs som ett problem och lidande för patienterna. Följsamhet till riktlinjer gällande hypotermi var essentiellt för att undvika att patienter drabbades. Det rådde oenighet om vissa förebyggande åtgärder. Att inneha kunskap och erfarenhet var framgångsrikt för att förebygga hypotermi medan en brist på kunskap och erfarenhet bidrog till ökade risker för att patienterna drabbades.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem inom hälso-och sjukvården, där trycksår är en utav de vanligaste komplikationerna. Det är vanligt förekommande att trycksår uppstår till följd av operation, då patienten är extra utsatt. Detta kan för den enskilda patienten leda till ett väsentligt lidande och smärta. Trots hälso- och sjukvårdens mål att erbjuda en säker vård fortsätter förekomsten av trycksår att vara ett stort globalt problem. Syfte: Syftet var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder operationsteamet utförde perioperativt. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, genom strukturerade observationer. Ett observationsprotokoll användes för att dokumentera de preventiva åtgärder som utfördes av operationsteamets olika professioner. Totalt genomfördes 40 observationer på ett regionsjukhus i södra Sverige. Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik samt analytisk statistik genom chi2 test och Spearmans rangkorrelation. Resultat: Operationsteamet genomförde 50,4 % av de trycksårspreventiva åtgärder som var aktuella att utföra. Undersköterskan var den profession som utförde flest preoperativa trycksårspreventiva åtgärder i operationsteamet. Ett korrelerande samband fanns mellan tiden som patienten låg på operationsbordet och operationstiden. Det fanns dock inget som påvisade att antalet trycksårsförebyggande åtgärder ökade med längre operationstid. Slutsats: Inom den perioperativa vården utförs trycksårsprevention inte i tillräckligt stor utsträckning. Trots lagar och riktlinjer implementeras inte trycksårspreventiva åtgärder inom vården i den utsträckning som krävs och trycksår fortsätter att vara ett stort globalt problem. Trots att det är operationssjuksköterskan som har huvudansvaret gällande upprätthållandet av trycksårsprevention, verkar det vara undersköterskan som ser till att flest preventiva åtgärder genomförs. Operationssjuksköterskan är den profession som är specialiserad inom ämnet omvårdnad, vilket kräver att denna profession tar ett större ansvar i den kliniska verksamheten.

När ett barn ska opereras upplever såväl barnet som dess föräldrar stress. I en sådan situation kan det vara svårt att fungera som stöd åt sitt barn. Olika faktorer kan underlätta för föräldrarna varav en är information. Problemområde för denna litteraturstudie är preoperativ information till föräldrar. Syftet var att kartlägga hur litteraturen beskriver information till föräldrar och hur informationen påverkar barn och föräldrar. Metoden har följt forskningsprocessen vid en litteraturstudie där fråga, problemformulering, litteratursökning, evaluering, tolkning och rapportering ingår. Efter databassökningar i framför allt PubMed har åtta artiklar valts ut som ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att omvårdnadspersonal med hjälp av individuellt anpassad information kan reducera oron hos både föräldrar och barn. Resultatet visar också att den viktigaste informationsvägen fortfarande är den muntliga men att den behöver kompletteras med andra informationsvägar. / When a child is due for surgery, the child as well as it’s parents experience stress. In a stresssful situation it can be difficult to function as suppport to one’s child. The area of interest in this review is preoperative information to parents. The aim is to investigate the scientific description of how preoperative information to parents are communicated and how it affects the child as well as it’s parents. The review has followed the scientific procedure described in the following headings: formulating a scientific question, emphasizing a problem, seeking literature, evaluating, interpret and report. After searches in electronic databases, mainly in PubMed, we decided to use eight articles for our result. The result shows that we can reduce anxiety in parents and children by giving them individual preoperative information. Verbal information can never be replaced but needs to be combined by other sorts of information.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

Perioperativ hypotermi är vanligt och kan orsaka komplikationer och ett onödigt lidande för patienten. Det finns förebyggande och aktiva åtgärder för att minska incidensen av perioperativ hypotermi. Aktiva värmebevarande insatser det vill säga insatser i form av forced air warming eller självvärmande filtar, men även med passiva isolerande värmedräkter. Flera studier är genomförda genom åren för att utvärdera effekten av dessa åtgärder. Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa den effekt prewarming har på patientens kroppstemperatur perioperativt utifrån den tidigare forskningen. Därför söktes på ett systematiskt och strukturerat sätt, i relevanta databaser, efter artiklar som redovisade temperaturförändringar hos patienter i generell anestesi. Artiklarna som ingår i studiens resultat kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisas i sammanfattande tabeller och i text utifrån olika värmebevarande insatser. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att prewarming har en stor inverkan på patientens perioperativa kroppstemperatur. Den minskar risken för hypotermi hos patienten och patienten utsätts därför inte i lika stor grad för de komplikationer som följer med den perioperativa hypotermin.

Bakgrund: Robotassisterad kirurgi ökar både globalt och i Sverige. Idag utförs robotassisterade operationer på Norrlands universitetssjukhus och för patienter har tekniken visat sig fördelaktig. Perioperativa sjuksköterskor har en avgörande roll för att robotassisterad kirurgi ska vara genomförbar men det innebär också krav på kunskap om kirurgin hos perioperativa sjuksköterskor. Motiv: Det finns få studier om perioperativa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Denna studie kan, med en fördjupad förståelse, bidra till utvecklingen av användningen av robotassisterad kirurgi för personal inom operationssjukvård. Syfte: Syftet med studien är att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med perioperativa sjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Från intervjuerna identifierades tre kategorier; utmaningar i arbetsmiljön, struktur och samarbete i teamet samt dynamisk arbetsroll med patientfokus Konklusion: Resultatet visar att perioperativa sjuksköterskors upplevelse att arbeta med robotassisterad kirurgi är tudelade och bör utforskas vidare för att förbättra perioperativa sjuksköterskors arbetsmiljö och villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, kvalitativ innehållsanalys, perioperativ sjuksköterska, robotassisterad kirurgi, upplevelse / Background: Robot-assisted surgery is increasing both globally and in Sweden. Today, robot-assisted surgeries are performed at Norrland University Hospital and for patients, the technique has proven beneficial. The perioperative nurses have a decisive role for robot-assisted surgery to be feasible, but this also means higher knowledge demands for the perioperative nurses. Motive: There are few studies on perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. This study can, with deeper knowledge, contribute to the development of working with robot-assisted surgery for the staff in perioperative care. Aim: The study aims to highlight perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with perioperative nurses (n=8). Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis, three categories emerged; challenges in the working environment, structure and team collaboration as well as a dynamic working role with a focus on patient care. Conclusion: The result shows that perioperative nurses' experiences of working with robot-assisted surgery are mixed and should be further explored to improve the perioperative nurses' working environment and conditions. Keywords: Experience, perioperative nurse, qualitative content analysis, robot-assisted surgery, work environment.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

Bakgrund: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt och internationellt. Underbemanningen leder till att operationer måste skjutas upp. I väntan på kirurgiska ingrepp bildas långa vårdköer som hotar patientsäkerheten och vårdgarantin. Operationsavdelningens slutna miljö kan bidra till att operationssjuksköterskans yrke förblir osynligt. Operationssjuksköterskor behövs för att upprätthålla en fungerande operationsverksamhet. Motiv: Allt för få sjuksköterskor väljer en vidareutbildning inom operationssjukvård. Studien är väsentlig för att undersöka om uppfattningar om operationssjuksköterskans profession speglar verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans yrke. Metod: Elva individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor värvade från kirurgiska avdelningar. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra huvudkategorier; en diffus profession, ett tråkigt yrke, ett ansvarsfullt yrke samt del av ett multidisciplinärt team. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för sjuksköterskors förutfattade meningar om operationssjuksköterskans profession och lyfter betydelsen av att synliggöra yrket för att således kunna rekrytera fler sjuksköterskor till en vidareutbildning inom operationssjukvård. Detta kräver ett engagemang från universitet, sjukhus men även operationssjuksköterskor själva.

Föräldrar är barns stora trygghet och deras närvaro bör vara en självklarhet under barnets perioperativa process. Trygga och välinformerade föräldrar är mer benägna att vara ett gott stöd för sitt barn. Anestesisjuksköterskor utbildas för att kunna vårda både vuxna och barn. Dock upplever anestesisjuksköterskor att barn är mer komplexa att vårda än vuxna, då vården även inkluderar ett omhändertagande av barnets föräldrar. Trots detta anses föräldranärvaro välkomnat för att underlätta kontakten med barnet samt optimera vårdandet. Familjecentrerad vård förespråkas för att se och ta hänsyn till hela familjens unika behov och anpassa vården därefter. Litteraturöversiktens syfte var att beskriva föräldrars upplevelse av sitt barns perioperativa process. Metoden som användes var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt. Strukturerade sökningar gjordes i Cinahl och Medline, nio artiklar inkluderades och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet mynnade ut i två huvudteman, Ökad sårbarhet och Vårdpersonalens betydelse. Föräldrar hade ett stort informationsbehov och behov av stöd från vårdpersonalen för att i sin tur kunna vara bästa möjliga stöd för sitt barn. Avdelningsrutiner för föräldranärvaro skapar vana och trygghet för anestesisjuksköterskan då den blir självklar och regelbunden, vilket sekundärt bidrar till både tryggare familjer och ett hållbart arbetssätt.