Introduktion:  Operationssjuksköterskors  arbete  är  svårdefinierat  och  komplext  där  huvudansvaret  ligger  på patientens perioperativa omvårdnad, medicintekniska produkter och instrumentvård. Operationssjuksköterskor är skyldiga att utföra patientsäker vård i samråd med patienten. Preoperativa samtal kan vara ett redskap för att inhämta patientcentrerad information. Syfte: Att beskriva hur operationssjuksköterskor inhämtar information om patienten avseende säker vård samt undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av den perioperativa dialogen. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio operationssjuksköterskor från tre sjukhus. Intervjuerna transkriberades och texterna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: ”Olika sätt att erhålla information”, ”Olika sätt att arbeta patientsäkert”, ”Möjligheter och hinder att genom den perioperativa dialogen erhålla information”. Operationssjuksköterskorna prioriterade inte samtal med patienten för att inhämta information. Tidsbrist, vårdorganisation och operationssjuksköterskornas attityder ansågs vara hinder för patientsamtal. De använde sig istället av operationsanmälan, journal och andrahandsinformation från kollegor. Operationssjuksköterskorna ansåg vården vara patientsäker även utan preoperativa samtal. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskorna anser sig kunna utföra patientsäker vård och kan inhämta den information de behöver om sin patient utan att ha kommunicerat med patienten. Operationssjuksköterskorna har ett ansvar att hävda sin roll som patientens advokat för att kunna utföra en individanpassad vård. För att operationssjuksköterskan ska kunna utöva en mer patientcentrerad vård behövs kanske en förändring av operationssjuksköterskornas attityder och om så ska ske är det viktigt med ett organisatoriskt erkännande av hela deras arbetsfält.

Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår. / Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad / National Board of Health and Welfare describes an upcoming shortage of perioperative nurses in Sweden, and statistics show that the number of nurses applying to specialized training in the perioperative field is declining. In the literature, the perioperative nursing profession is described as non-visible to people in general, and that may be a reason for the lack of interest in choosing the profession. The purpose of this pilot study is to describe nursesʹ perceptions of the perioperative nursing profession. The study was conducted using qualitative inductive approach as an interview with open entry question. Data was analyzed by manifest content analysis. The results revealed three categories; Invisible and low valued, Member of the team and Practical work. The result is consistent with prior research conducted. A larger study is of value to obtain a deeper understanding of differences in perceptions. Knowledge of these perceptions may facilitate the recruitment of perioperative nurses. Specialized competence at the surgical departments increases the chances for patients to receive a safe perioperative care.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. / Being awake during surgery is a unique experience. The patient is handed over to the nursing staff and is dependent on their care and knowledge. Continuous information during surgery and professional care from the nursing staff is important to create a safe environment and provide good healthcare. The aim of the study was to describe the patient’s experience and feelings of the perioperative nursing care when being awake during surgery. Four interviews with consecutively selected patients who had undergone surgery in a hospital in the south west of Sweden were included. Open, general questions and supplementary questions were used during the interviews. Qualitative content analyz was used. The analyz resulted in three categories: past experiences of care, care during the surgery and feelings that occurred during the operation. Previous experience and the care provided by the nurses gave patients the feelings of security. Both negative and positive feeling occurred during surgery. The results may contribute to further development and improvement of the perioperative nursing care on patients that are awake during surgery.

No description available.

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer utfördes på två sjukhus i södra Sverige. I studien deltog 12 operationssjuksköterskor med arbetslivserfarenhet från ett halvår upp till 44 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med underkategorier identifierades som beskrev operationssjuksköterskans bevarande av den sövda patientens integritet och värdighet. Dessa var: att bevara patientens kroppsliga integritet, att försvara patienten, att ha ett empatiskt förhållningssätt och att följa upp kränkningar mot patienter. Konklusion: Bevarandet av den sövda patientens värdighet och integritet är en komplex fråga, där den kroppsliga integriteten lätt tar överhanden. Implementeringen av ett arbetssätt där den sövda patienten antas kunna uppfatta en del av det som händer på operationssalen skulle kunna leda till att alla delar av värdigheten och integriteten lättare bevaras. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i att se till hela människan och hennes behov. Det är många faktorer som påverkar vilka strategier som används av sjuksköterskan och det krävs ett reflekterande förhållningssätt. Organisationen har ett ansvar för att främja arbetsmiljön och teamsamarbetet för att på bästa sätt möjliggöra bevarandet av patientens värdighet och integritet. / Background: Surgery puts the patient in a vulnerable situation where personal and physical limits are exceeded. An anesthetized patient has even less control over what is happening and the perioperative nurse has to maintain the dignity and integrity of the patient. In many intensive care units, the staff communicates with the anesthetized patient assuming she can hear and remember what is said even under sedation. This approach doesn’t seem to be as widespread in surgical care. Objective: The objective was to describe the surgical nurses' experiences of how they maintain the anesthetized patient integrity and dignity. Method: Three focus group interviews were conducted at two hospitals in southern Sweden. The study enrolled 12 operating theatre nurses with work experience from six months up to 44 years. The interviews were recorded and transcribed and the data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Four categories with subcategories were identified that described how the operating theatre nurses maintained the integrity and dignity of the anesthetized patient. These were: to preserve the patients’ bodily integrity, defending the patient, to have an empathetic approach and to follow up on violations towards patients. Conclusion: Maintaining the anesthetized patient's dignity and integrity is a complex issue, where bodily integrity often takes precedence. The implementation of an approach where the anesthetized patient is assumed to be able to understand a part of what happens in the operating room could lead to the preservation of the patients’ dignity and integrity as a whole. The operating theatre nurse has an important role to care for the whole person and her needs. There are many factors that influences the strategies used by the nurses that also requires a reflective approach. The organization itself has a responsibility to promote the work environment and team collaboration to best enable the preservation of the patients’ dignity and integrity.

Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en operationsavdelning utifrån personalens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra Sverige Resultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning. Den interna planeringen hanterades av operationsavdelningen och för att kunna fullfölja planeringen genomfördes en interorganisationell planering. Faktorer att ta hänsyn till under den första fasen var ändringar och bristande planering. Den verkställda planeringen utgjorde arbetsunderlaget vid genomförandet av operationerna. Uppföljningen var mestadels produktionsinriktad och patientrelaterad vårduppföljning saknades. Patientsäkerhet handlade om två saker, perspektiv och betydelse. Patientsäkerhetsperspektivet beskrevs utifrån patient-, organisations- och medarbetareperspektiv. Betydelsen av ett operationsplaneringssystem för patientsäkerheten var relaterad till information, kontrollfunktioner, organisation och förändringar. Konklusion: Patientsäkerheten garanterades av den personal som arbetade i operationsprocessen och inte av operationsplaneringssystemen. Utveckling av säkerhetsfunktioner i operationsplaneringssystemen skulle kunna bidra till ökad patientsäkerhet. / Introduction: Patient safety is an important part in the performance of good quality in healthcare and particularly in critical areas like anesthesia and surgery. The process of surgery can be supported by an operating room information system, but there is no adequate description of how a system like this will support a safer care of the patient. Purpose: The aim of the present study is to describe the process and importance of an operating room information system for the patient safety in operating rooms from the perspective of employees. Method: An empirical study with a qualitative onset was implemented and analyzed using directed content analysis according to Hseih & Shannon. Twenty six interviews were performed from nine different positions during the process of surgery in three different hospitals in mid- and southern Sweden. Results: Operating room management included planning, surgery and evaluation. Extern planning was handled by the surgery ward or reception and intern planning by the surgery department. To complete the process there was an inter-department coordination and planning. Changes and insufficient planning had to be taken into account during this process of planning surgery. Executed planning functioned as the working document during the day of surgery. Evaluation was considered as mostly production-oriented and patient-related evaluation was missing. Two areas emerge from patient safety, perspective and significance. The importance of an operating room information system related to patient safety was information, safety controls, organization and changes. Conclusion: Patient safety was guaranteed by employees who worked in the process of surgery and not by the operating room information systems. Development of safety functions in operating room information system may improve patient safety.

Hypotermi, en sänkning av kroppens kärntemperatur under 36°C, är en oönskad men vanlig komplikation under den perioperativa perioden. Det är förenat med en rad negativa konsekvenser som kan orsaka lidande för patienter och innebära ökade vårdkostnader. Svårigheterna med att på ett enkelt och effektivt sätt förhindra hypotermi utgör ett hinder i vården och nya produkter utvecklas därför kontinuerligt. En viktig del i anestesisjuksköterskans arbete är att bevara patientens kroppstemperatur så nära det normala som möjligt. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika metoder som är lämpliga för anestesisjuksköterskan att använda för att förhindra hypotermi hos vuxna i det perioperativa förloppet. I de 18 resultatartiklarna testades olika metoder för att bibehålla normal kroppstemperatur: täcka patienten, höjd salstemperatur, värmning med varmluft, elektrisk värmning, värmning av infusionsvätskor, värmning med cirkulerande varmvatten och strålningsvärme. Flera metoder visades effektiva men resultaten var inte entydiga. Inget system visades värma bättre än varmluft. Ytterligare forskning krävs för att fastställa nytta och säkerhet för de övriga aktiva värmesystemen men vissa kan komma att utgöra ett komplement till nuvarande strategier. / Hypothermia, a reduction of the body core temperature below 36°C, is an undesirable but common complication in the perioperative period. It is associated to a series adverse events that can cause discomfort to patients and result in increased health care costs. The difficulties involve a simple and effective way to prevent hypothermia and is an obstacle in the care and new products will develop over time. An important part of nurse anesthetists work is to maintain the patient´s body temperature as close to normal as possible. The aim of the literature study was to describe different methods that is appropriate for the nurse anesthetist to use to prevent hypothermia in adults in the perioperative process. In the results of the 18 articles different forms of methods were tested in order to maintain normal body temperature: cover the patient, raised room temperature, forced air warming, electric heating, fluid warming, warming with circulating hot water and radiant warming. Several methods were shown to be effective but the results were not conclusive. No system was demonstrated to be better than forced air warming. Further research is required to confirm the benefit and safety of the other active warming systems, but some may be in addition to current strategies.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga.  Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus. / Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.

Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet. / Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.