Bakgrund: Inför ett kirurgiskt ingrepp erhålls information kring pre/intra/post – operativa rutiner. Det är inte helt klarlagt hur patienter uppfattar och kan ta till sig denna information. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av preoperativ information inför kolo-rektal cancer kirurgi. Design: Kvalitativ deskriptiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Kontext: Intervjuerna genomfördes på en vårdavdelning tillhörande ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagare: 14 deltagare tillfrågades att delta i studien varav sju accepterade att delta. Metod: Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, insamlad data analyserades efter latent innehåll utefter Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Huvudtema: Personcentrerad omvårdnad, och fyra teman: 1. Betydelsen av individuellt anpassad information. 2. Tydliga besked och bra bemötande främjar trygghet. 3. Stöd av närstående är betydelsefullt. 4. Väntan på svar främjar ovisshet. Deltagarna var sammantaget nöjda med erhållen preoperativ information. Några av deltagarna hade dock svårigheter att minnas all information som givits. Att leva i ovisshet kring fortsatt prognos samt framtiden gav känslor av otrygghet och oro. Betydelsen av närstående och anhöriga var stor, dels för att uppfatta informationen korrekt, för att minnas den samt för emotionellt stöd. Behov av ytterligare information gällde biverkningar av läkemedel, kostråd efter kirurgi, provsvar, peroperativa förlopp samt information kring livet efter sjukhusvistelsen. Slutsats: : Att utgå från en personcentrerad vård, där patientens egna berättelse är i fokus, kan bidra till att ge en mer individbaserad preoperativ information, och på så sätt stärka patientens egna resurser under vårdtiden. / Background: Information regarding the pre/intra/post – operative routines is given prior to surgical interventions. It is not entirely clarified how patients perceive this information. Objective: To explore patients´ experiences regarding preoperative information before undergoing colo-rectal cancer surgery. Design: Qualitative descriptive study with semi-structured interviews. Setting: Interviews were conducted in a hospital ward on a university hospital in Sweden. Participants: 14 participants were asked to participate and seven accepted to participate in the study. Method: Interviews were tape recordered and collected data were transcribed verbatim and analyzed for latent content using Graneheim and Lundman´s outline for content analysis. Results: Main theme: Person-centered nursing care. Four themes were identified: 1. The meaning of individual-based information. 2. Explicit notifications and warm receptions promote feelings of safety. 3. Support from next of kin are meaningfull. 4. Waiting for answers promotes feelings of uncertainty. All of the participants were satisfied with acquired preoperative information. However, a few of the participants had difficulties remembering all of the information given. Feelings of uncertainty about the prognosis and the future were present and were experienced as to somewhat burdensome. The importance of relatives and next of kin were very important in regard of understanding and memorizing given information, but also for emotional support. The need for further desired information included pharmacological side effects, dietary advice following surgery, test results, perioperative complications and information regarding life after discharge. Conclusions: Providing person-centered care based on the narrative from the patient can help healthcare professionals to provide more accurate and individual based preoperative information.

Introduktion: En god följsamhet till rätt handhygien- och klädrutiner minskar risken för smittspridning. En av operationspersonalens viktigaste uppgifter är att förebygga infektioner. Följsamhet till handhygien- och klädrutiner skyddar både patient och personal från infektioner.   Syfte: Att undersöka och sammanställa operationspersonalens följsamhet till kläd– och handhygienrutiner på operationsavdelning.                                                                             Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie utfördes, där databaserna PubMed, Cinahl och ScienceDirect genomsöktes. Efter granskning och analys valdes tio vetenskapliga artiklar ut att inkluderas i resultatet, fem med hög kvalitet och fem med medelhög kvalitet.                                         Resultat: Fungerande följsamhet till handhygien- och klädrutiner kunde bero på god information angående rutinerna. Personalen hade god följsamhet till att avlägsna smycken innan de gick in på operationsavdelningen. Bristande följsamhet till handhygien- och klädrutiner på operationssal var exempelvis otillräckligt utförd handdesinfektion samt brister i användandet handskar. Bristerna berodde dels på en negativ inställning och attityd, men även på dålig kunskap om handhygien- och klädrutiner.              Slutsats: Totalt tio vetenskapliga studier togs med gällande kläd- och handhygienrutiner. I dessa upptäcktes brister i handhygien- och klädrutiner men också det som fungerade i rutinerna. Det framkom även skillnader bland operationspersonalens följsamhet till handhygien- och klädrutiner. / Introduction: Good follow-up to proper hand hygiene and clothing routines reduces the risk of infection spread. One of the operational personnel's most important tasks is to prevent infections. Compliance with hand hygiene and clothing routines protects patients and personnel from infections. Aim: To investigate and compile operational personnel compliance with hand hygiene- and clothing routines in the operations department. Method: A descriptive systematic literature study was conducted using the databases PubMed, Cinahl and Science Direct. After examination and analysis, ten scientific studies were selected to be included in the results, five with high quality and five with medium quality.   Results: Functional compliance with hand hygiene and clothing routines could be due to good information about the routines. The staff had good adherence to removing jewelry before entering the operations department. Inadequate compliance with hand hygiene and clothing routines in the operating room were, for example, insufficient hand disinfection and shortcomings in the use of gloves. The shortcomings were due to a negative attitude and attitude, but also to poor knowledge of hand hygiene and clothing routines. Conclusion: A total of ten scientific studies were carried out with current hand hygiene- and clothing procedures. In these, defects were discovered in hand hygiene- and clothing routines, but also in the hygiene routines. There were also differences among operating personnel in compliance with hand hygiene- and clothing routines.

Bakgrund: Trycksårsprevention är högt prioriterat hos operationssjuksköterskor som vårdar patienten i den perioperativa omvårdnadsfasen. Trots detta är förekomsten av trycksår relativt hög hos patienter som genomgår kirurgi. / Background: Pressure ulcer prevention is a high priority for operating room nurses who care for the patient in the perioperative nursing phase. Nevertheless, the occurrence of pressure ulcers is relatively high in patients undergoing surgery.

Bakgrund: År 2008 gav Världshälsoorganisationen (WHO) ut en checklista för säker kirurgi. Syftet med denna checklista var att öka patientsäkerheten. Efter införandet av checklistan har antalet dödsfall och komplikationer efter kirurgi minskat. Flera studier visar att checklista inte följs fullt ut trots det goda resultatet. Det finns dock få studier som har undersökt följsamheten till den sista fasen i checklistan, signout. Syfte: Att beskriva operationsteamets följsamhet till signout. Metod: Studien genomfördes som en icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ, deskriptiv ansats. Med hjälp av ett observationsformulär genomfördes totalt 24 observationer på två operationsenheter. Resultat: Följsamheten till signout var medelgod, 42 %. Vissa delmoment kontrollerades mer frekvent än andra och några berördes inte alls. Operatören var den som initierade i mer än hälften av observationerna och anestesisjuksköterskan hade högst frekvens i pausning. Slutsats: Vid initiering, pausning och specifika delmoment var det främst operatören som utmärkte sig. Här sågs ett tydligt samband av operatörens roll i studiens resultat. Det finns skillnad mellan den dokumenterade och den faktiska följsamheten till checklistan. För att öka följsamheten och därmed patientsäkerheten, behövs tydligare riktlinjer kring vem som ska ansvara och när signout ska genomföras. / Background: In 2008, the World Health Organization (WHO) released a checklist for safe surgery. The purpose of this checklist was to increase patient safety. Since the introduction of the checklist mortality and complications after surgery has decreased. Several studies show that the checklist is not fully followed despite the good results. However, there are few studies that have examined compliance with the final phase of the checklist, signout. Aim: To describe the surgical team's compliance to signout. Method: The study was conducted as a non-participant observational study with a quantitative, descriptive strategy. Using an observation form, a total of 24 observations were performed on two operating units. Result: The signout compliance was average, 42%. Some sub-parts were checked more frequently than others and some were not confirmed at all. The surgeon was the one who initiated in more than half of the observations and the anesthesia nurse had the highest frequency at pausing. Conclusion: In the initiation, pause and specific sub-parts, it was mainly the surgeon who distinguished himself. Here, a clear connection was seen between the surgeon's role and the result of the study. There is a difference between the documented and the actual compliance to the checklist. To increase compliance and thereby patient safety, clearer guidelines are needed regarding who should be responsible and when to start signout.

Bakgrund: Flera tusen patienter drabbas årligen av vårdskador med lidande som följd. Checklistan för säker kirurgi har potential att minska detta om den används på rätt sätt. Checklistan bidrar till förbättrad kommunikation, samverkan i team och säkrare vård. Syfte: Att undersöka operationspersonalens följsamhet till WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Datan samlades in på två sjukhus genom icke-deltagande strukturerade observationer med egenkonstruerade observationsprotokoll. Totalt inkluderades 38 observationer. Resultat: Sign in initierades i 39,5 % och utfördes komplett i 15,8 %. Time out initierades i 100 % och sign out i 94,7 %, men ingen utfördes komplett. I genomsnitt bekräftades 23,4 % av säkerhetskontrollerna i sign in, 40,5 % i time out och 56,6 % i sign out. Sign in och time out initierades oftast av anestesisjuksköterskan (86,7 % respektive 42,1 %) och sign out av kirurgen (88,9 %). Konklusion: Sign in utförs komplett i flest fall trots att delmomentet sällan initieras. Time out och sign out initieras alltid och nästintill alltid, men några säkerhetskontroller utelämnas alltid. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om följsamheten till WHO:s checklista skiljer sig åt när patienten är ett barn eller när operationen sker på förmiddagen eller eftermiddagen. / Background: Every year thousands of patients are afflicted with adverse events and suffering. The surgical safety checklist has potential to decrease these negative effects if it’s used correctly. The checklist contributes to improve communication, teamwork and safer surgery. Aim: to examine the operating theatre personnel’s compliance with the WHO surgical safety checklist. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study. The information was collected through non-participating observations with self-constructed observational protocols. A total of 38 observations were included. Result: Sign in was initiated in 39,5% and complete in 15,8%. Time out was initiated in 100% and sign out in 94,7% but none were properly completed. On average, 23,4% of the safety items were confirmed in sign in, 40,5% in time out and 56,6% in sign out. Sign in and time out were mainly initiated by the anaesthesia nurse (86,7% and 42,1%) and sign out by the surgeon (88,9%). Conclusion: Sign in is complete in most cases even though it's rarely initiated. Time out and sign out are always and almost always initiated, but some security checks are always omitted. Further research is needed to investigate whether compliance with the WHO checklist differs when the patient is a child or when surgery occurs in the morning or the afternoon.

Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.

Bakgrund: Perioperativ oro hos barn förekommer hos upp uppemot sextio procent av alla barn som genomgår anestesi. Oron kan påverkas utifrån livssituation, fantasier, tankar och tidigare upplevelser i samband med sjukhusvård. Genom att kartlägga omvårdnadsinterventioner som minskar perioperativ oro hos barn, kan det förhoppningsvis bidra till en reflektion kring vård av barn i perioperativ miljö. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsinterventioner som anestesisjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns upplevelser av oro i samband med perioperativ vård. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats. Tjugofem artiklar analyserades med hjälp av Whittemore & Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Att i den perioperativa vården använda omvårdnadsinterventioner för att minska barns oro är av stor vikt. Genom att låta barn bekanta sig med vårdmiljön eller låta dem distraheras med spel eller musik gav förutsättningar för att minska deras oro. Slutsats: Ett flertal omvårdnadsinterventioner har identifierats kunna minska barns upplevelse av perioperativ oro. Barn är individer och omvårdnadsinterventionerna behöver anpassas utifrån barnets aktuella behov och situation. / Background: Perioperative anxiety in children occurs in sixty percent of all children who undergoes anaesthesia. Anxiety can be affected by lives situations, fantasies, thoughts and earlier experiences from hospital care. By mapping nursing interventions that reduce perioperative anxiety in children, it can hopefully contribute to a reflection on he care of children in perioperative environments. Purpose: To map nursing interventions that the anaesthetic nurse can use to contribute to children's experience of reduced anxiety associated with perioperative care. Method: Descriptive literature study with an inductive approach. Twenty five articles were analysed using Whittemore & Knafl`s (2005) method of analysis. Results: Using nursing interventions in perioperative care to reduce children's concerns is of great importance. By letting children get acquainted with the care environment or letting them be distracted by games or music provided conditions to reduce their worries. Conclusion: A number of nursing interventions have been identified to reduce children's experience of perioperative anxiety. Children are individuals and nursing interventions need to be adapted based on the child's current needs and situation.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning och stress inom den perioperativa vården är några av de faktorer som påverkar patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att perioperativ personal upplever stress i olika grad, vid olika tidpunkter och av olika orsaker beroende på profession. Den medicintekniska utvecklingen som har skett under 2000-talet har lett till en ökad effektivitet på operationer och vårdförlopp. Det resulterar i ett ökat flöde på patienter både inom elektiv och akut kirurgi. Det ställs högre krav på personalen att hantera avancerad utrustning och att hinna med mer under kortare tid. Syfte: Att undersöka upplevelsen av stress inom det perioperativa teamet under det perioperativa förloppet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter och ett mätinstrument. Datainsamlingen resulterade i 134 ifyllda enkäter från tre operationsenheter som analyserades deskriptivt. Resultat: Resultatet visar överlag en låg nivå av stress, men skillnader kan ses mellan perioperativa professioner under de olika faserna. Upplevelsen av stress skattades högre på operationer som pågick längre. Tidspress och problem med utrustning bidrog till stress, liksom brist på erfarenhet och patientens tillstånd innan och under operation. Slutsats: Denna studie har gett en inblick i hur och när de olika medlemmarna i det perioperativa teamet upplever stress. Studiens resultat påminner om vikten av att ha förståelse och respekt för det perioperativa teamets olika upplevelser om stress. / Background: High workload and stress in perioperative care are some of the factors that affect patient safety. Perioperative staff experience stress to varying degrees, at different times and for different reasons depending on the profession. The medical technology development that has taken place during the 2000s has led to an increased efficiency of operations and care processes. This results in an increased flow of patients in both elective and emergency surgery. Staff experience higher demands related to handle advanced equipment and to achieve more in less time. Aim: To investigate the experience of stress within the perioperative team during the perioperative process.  Method: A quantitative cross-sectional study conducted through questionnaires and with a measuring instrument and descriptively. Findings: The results generally show a low level of stress, but differences can be seen between the perioperative staff members during the different phases. The experience of stress was rated higher on operations that lasted longer. Time pressure and problems with equipment contributed to stress, as well as lack of experience and the patient's condition before and during surgery. Conclusion: This study has provided an insight into how and when thedifferent members of the perioperative team experience stress. The results of the study remind us of the importance of having an understanding and respect for the perioperative team's different experiences of stress.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att mellan 32–90% av patienter som genomgått någon form av kirurgi utvecklar oavsiktlig hypotermi perioperativt. Ofta har patienterna redan mild hypotermi vid ankomst till operationssalen. De perioperativt verksamma specialistsjuksköterskorna har ett gemensamt ansvar att förhindra samt åtgärda oavsiktlig nedkylning av patienten perioperativt. Trots mycket forskning om hypotermi och dess konsekvenser visar studier på att det finns kunskapsluckor inom ämnet hos specialistsjuksköterskor som ingår i operationsteamet. Vidare finns det för närvarande inga svenska nationella riktlinjer för värmebevarande åtgärder under kirurgi utan mer övergripande rekommendationer om vikten av att upprätthålla patientens temperatur.  Syfte: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom dagkirurgi arbetar för att bibehålla normotermi hos patienten.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer med tio specialistsjuksköterskor på två operationsavdelningar med dagkirurgisk verksamhet. Datan analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: beslut om värmebevarande åtgärder, förutsättningar för att förebygga perioperativ hypotermi och viljan att göra gott. Kategorierna hade sammanlagt åtta tillhörande subkategorier.   Slutsats: Specialistsjuksköterskans arbete för att bibehålla normotermi hos patienten var komplext där många olika faktorer spelade in. Det fanns goda kunskaper om perioperativ hypotermi och värmebevarande åtgärder i operationsteamet. Resultatet synliggjorde dock att arbetet i att förebygga perioperativ hypotermi inte alltid baserades på evidens och att det inte fanns tillräckligt med beslutsunderstöd för värmebevarande åtgärder. / Background: Previous research shows that 32–90% of patients who have undergone some sort of surgery develop accidental perioperative hypothermia. Often, patients already have mild hypothermia upon arrival at the operating room. The perioperative specialist nurses have a shared responsibility to prevent and treat unintended cooling of the patient. Despite a lot of research on hypothermia and its consequences, studies show that there are knowledge gaps within the subject in specialist nurses who are part of the surgical team. Furthermore, there are currently no Swedish national guidelines for perioperative heat conservation measures during surgery, but more general recommendations on the importance of maintaining the patient’s temperature. Aim: To describe how specialist nurses in ambulatory surgery work to maintain normothermia in the patient. Method: Qualitative interview with inductive approach. Semi-structured interviews with ten specialist nurses at two ambulatory surgery departments. The data were analyzed with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Results: The results revealed three categories: decisions on heat conservation measures, conditions for preventing perioperative hypothermia and a desire to do good. The categories had a total of eight associated subcategories.  Conclusion: The specialist nurse’s work to maintain normothermia in the patient was complex in which many different factors came into play. There was a good knowledge of perioperative hypothermia and heat conservation measures in the surgical team. However, the results showed that the work in preventing perioperative hypothermia was not always based on evidence and that there was not enough basis for decision for perioperative heat conservation measures.