Problemformulering: Behandling med intravitreala injektioner ökar och patienter som genomgår denna behandling upplever ofta oro och osäkerhet. Det finns behov att stärka och tydliggöra ögonsjuksköterskans roll i omvårdnaden runt patienter som får injektionsbehandling. Detta för att på bästa sätt värna om både patienten och den egna professionen. Syfte: Syftet var att belysa ögonsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som behandlas med intravitreala injektioner. Metod: En intervjustudie med kvalitativ metod med semistrukturerade frågor och induktiv ansats genomfördes. Åtta ögonsjuksköterskor från fem ögonmottagningar i Mellansverige deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. De fem kategorierna var; Ögonsjuksköterskans roll, Meningsfullt arbete, Patientperspektiv - ögonsjuksköterskornas upplevelser, Upplevda utmaningar och Betydelsefull utveckling. Konklusion: Ögonsjuksköterskorna upplevde sitt arbete meningsfullt och positivt, där de såg sig ha en viktig roll för patienterna. Den dagliga omvårdnaden blev dock inte alltid synlig och ögonsjuksköterskorna kunde ibland ha svårt att identifiera omvårdnaden de gav. Genom att utforma en lätthanterlig och tidseffektiv omvårdnadsdokumentation och individuell vårdplan kan ögonsjuksköterskans omvårdnad synliggöras vilket i sin tur kan möjliggöra patienternas delaktighet och stärka patientsäkerheten. Gruppinformation till patienter skulle också kunna vara ett led i utvecklingen. Förslag på vidare forskning är djupintervjuer med patienter och ögonsjuksköterskor för att undersöka hur vården skulle kunna utvecklas. / Problem definition: Treatment with intravitreal injections is increasing and patients undergoing this treatment often experience anxiety and insecurity. There is a need to strengthen and clarify the ophthalmic nurse's role in the care of patients receiving injection treatment. This is to best protect both the patient and the ophthalmic nurse’s profession. Purpose: The purpose was to illustrate the ophthalmic nurses’ experiences of caring for patients being treated with intravitreal injections. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions and an inductive approach was performed. Eight ophthalmic nurses from five ophthalmic clinics in Central Sweden participated in the study. Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The five categories were; The ophthalmic nurse's role, Meaningful work, Patient perspective - The ophthalmic nurses' experiences, Perceived challenges and Significant development. Conclusion: The ophthalmic nurses experienced their work meaningful and positively, where they saw themselves as having an important role for the patients. However, daily care did not always become visible and the ophthalmic nurses could sometimes find it difficult to identify the care they provided. By designing an easy-to-use and time-efficient nursing documentation and individual care plan, the ophthalmic nurse's nursing can be made visible, which in turn can enable patients' participation and strengthen patient safety. Group information to patients could also be part of the development. Suggestions for further research are in-depth interviews with patients and ophthalmic nurses to investigate how the care could be developed.

Background: Well established communication is the foundation of a safe handover and healthcare at large. Exchange of information in healthcare takes its form in handovers, which usually takes place in the nurses’ station without the patient present. A lacking handover can have a negative impact on the patient's safety. Bedside handover takes place at the patient's bedside and it promotes patient participation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of bedside handover in inpatient care. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Result: The result is based on ten quality reviewed articles. Four final themes were identified: “flow of communication and interaction”, “transfer of sensitive information”, “time required and efficiency” and “routine and structure”. Summary: The findings from the articles show that nurses’ experience that bedside handover has a positive impact on the patients participation in their care as well as patient safety. Although the nurses do express that there are certain parts of bedside handover that need further adjustments in order to use it in an effective, safe and person centered manner. / Bakgrund: En fungerande kommunikation är grunden för en säker överrapportering och vård. Informationsöverföring inom vården sker i form av överrapportering, vilket vanligtvis sker inne på sjuksköterskeexpeditionen utan patienten. Bristande överrapporteringar kan ha negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Bedsiderapportering sker vid patientens sängkant och främjar en ökad patientdelaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar. Fyra slutliga teman identifierades: “kommunikationsflöde och interaktion”, “överföring av känslig information”, “tidsåtgång och effektivitet” samt “rutin och strukturer”. Sammanfattning: Fynden från artiklarna visar att sjuksköterskor upplever att bedsiderapportering har en positiv inverkan på patientens delaktighet i vården och patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever dock att det finns aspekter som måste förändras för att kunna genomföra bedsiderapportering på ett effektivt, säkert och personcentrerat sätt.

Bakgrund: Sepsis är ett kritisk tillstånd som orsakas av ett systemiskt inflammatoriskt svar som kan leda till organsvikt. Mortaliteten är hög och komplikationer efter genomgången sepsis kan vara såväl fysisk som psykisk. Syfte: Syftet var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos patienter efter genomgången sepsis. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Ett huvudtema och tre subteman identifierades. Livskvalitet utgjorde huvudtemat, med subteman Psykisk livskvalitet, Fysisk livskvalitet och Social livskvalitet. Resultatet påvisade signifikanta nedsättningar i livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis direkt efter utskrivning. Fysiska nedsättningar som påverkat livskvaliteten var utmärkande hos patientgruppen, samtidigt som samtliga undersökta domäner förbättrades över tid. Slutsats: Efter genomgången sepsis påverkas den hälsorelaterade livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Genom dessa kunskaper kan sjuksköterskan personcentrera omvårdnaden och därmed främja patientens återhämtning. / Background: Sepsis is a critical condition caused by a systemic inflammatory response, which can cause organ failure. The condition has a high mortality rate and the complications can be physical and psychological. Aim: The aim was to investigate sepsis-survivors health related quality of life [HRQoL]. Method: Literature review of ten quantitative articles with a thematic analysis. Result: One main theme and three subthemes were identified. Quality of life constituted the main theme, with the subthemes Psychological quality of life, Physical quality of life and Social quality of life. The results demonstrated significant reductions in quality of life in sepsis-survivors directly after discharge from the hospital. Physical impairments which affected the quality of life were distinctive within the group of patients, while all of the researched domains improved over time. Conclusion: The physical, mental and social quality of life were affected for patients after recovering from sepsis. With this knowledge it is possible for nurses to adapt nursing measures individually and facilitate the patients recovery.

Bakgrund: Miljöanpassning för personer med demenssjukdom kan innefatta både den fysiska miljön inomhus och utomhus, men också den psykosociala miljön som skapas i de olika fysiska rummen. Personer med demenssjukdom kan uppleva både fysiska och psykiska symtom på ohälsa och genom förändringar i miljön på ett särskilt boende kan omvårdnadspersonalen öka känslan av välmående hos personer som är sjuka i demens. Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av miljöanpassning för demenssjuka på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som började i en frågeställning som låg till grund för sökorden. De funna artiklarna granskades och analyserades vilket resulterade i en sammanställning med ett huvudtema; personcentrerad vård, och fyra underkategorier, person, omvårdnadspersonal, miljö och hälsa. Resultat: Resultatet visar att miljöanpassning är en viktig del av att kunna ge en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom. En anpassad miljö kan ge vinster som ökad meningsfullhet och samhörighet i sin tillvaro och den anpassade miljön kan också öka känslan av autonomi och för personer med demenssjukdom. Resultatet visar att omvårdnadspersonalens upplevelser av miljöanpassning för personer med demenssjukdom inte bara förbättrar välbefinnandet för den som är demenssjuk utan även förbättrar arbetsmiljön på flera sätt för personalen. Konklusion: Implementeringen av personcentrerad omvårdnad i form av miljöanpassningar för demenssjuka personer är avgörande för omvårdnadens standard i nutida och framtida vårdarbete inom demenssjukdom. / Background: Environmental adaptation for people with dementia can include both the physical environment indoors and outdoors, but also the psychosocial environment that is created in the various physical rooms. People with dementia can experience both physical symptoms and mental symptoms of ill health and through changes in the environment in a special accommodation, the nursing staff can increase the quality of life of people who are ill with dementia. Aim: To investigate the nursing staff's experience of environmental adaptation for people with dementia in special housing. Method: Literature review with a qualitative approach that began with a question that was the basis for the searches. The found articles were examined and analyzed, which resulted in a compilation with a main theme; person-centered care, and four subcategories, person, nursing staff, environment and health. Results: The results show that environmental adaptation is an important part of being able to provide person-centered care of people with dementia. An adapted environment provides benefits such as increased quality of life, increased meaning in their lives and an increased sense of autonomy and belonging. The results also show that the nursing staff's experiences of environmental adaptation for people with dementia not only improve the well - being of those with dementia but also improve the working environment for staff. Conclusion: The implementation of person-centered care in the form of environmental adaptations for people with dementia is crucial for the standard of care in current and future care work within dementia.

Bakgrund: Astma är en kronisk lungsjukdom som blir allt mer vanlig i världen. Genom att astman påverkar vardagen för individen läggs ett stort fokus på hur individen på egen hand kan hantera symtomen som framkommer. Egenvård är ett av sjuksköterskans ansvarsområden, och är till för att främja hälsa när individen exempelvis lever med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vuxna människors upplevelser av egenvård vid astma. Metod:Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier använts för att överse kunskapsläget till vårt syfte. För att få fram ämnesrelevanta artiklar har ämnesdatabaserna PUBMED och CINAHL Complete använts. Artiklarna har därpå analyserats utifrån Friberg. Resultat: Det förekommer flertal fenomen vid upplevelser av egenvård vid astma. Resultatet är indelat i tre huvudteman samt tre subteman. Det första huvudtemat är att känna kontroll över sin kropp följt av subtemat hitta egna strategier. Andra huvudtemat är önskan om mer kunskap följt av subtemat kommunikation. Tredje huvudtemat är att kunna påverka sin egenvård följt av subtemat att leva utan begränsningar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att individerna med astma upplever svårigheter att utföra egenvård. Det framkom bristande kunskap om symtom och behandling till astma, men även hur sociala faktorer påverkar egenvården. Sociala faktorer där upplevelser av oro, brist på stöd av närstående och vårdpersonal beskrevs. / Background: Asthma is a chronic lung disease that is becoming more common in the world. Because asthma affects the everyday life of the individual, a great deal of focus is placed on how the individual can handle the symptoms that emerge on their own. Self-care is one of the nurse's areas of responsibility and is there to promote health when the individual is living with a chronic illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe adults' experiences of self-care in asthma. Method: The method for this work is a literature review, where ten scientific articles of qualitative studies have been used to review the state of knowledge for our aim. To produce subject-relevant articles, the subject databases PUBMED and CINAHL Complete have been used. The articles were then analyzed based on Friberg. Results: There are several phenomena in experiences of self-care in asthma. The result is divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is called to feel in control of one's body followed by the sub-theme of finding one's own strategies. The second main theme is called the desire for more knowledge followed by the sub-theme communication. The third main theme is called to be able to influence self-care followed by the sub-theme to live without restrictions. Conclusion: The results of this literature review show that individuals with asthma experience difficulties in performing self-care. Due to a lack of knowledge about symptoms and treatment for asthma, but also how social factors affect self-care. Social factors were described as experiences of anxiety, lack of support from relatives and health-care professionals.

Bakgrund: Under 2020 berodde var sjätte dödsfall på cancerdiagnos. Den vård som ges vid en obotlig sjukdom, där livslängden är förkortad kallas palliativ vård. Detta ges för att främja livskvalitén genom att lindra symtom samt behov som uppstår för individen. Den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat och i team för att involvera samt anpassa vårdplanen efter individen och närståendes önskan vid livets slutskede. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa personers upplevelser av att leva med cancer i livets slutskede. Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, där sökning har skett enligt POR-modellen av Willman m.fl. (2016) och kvalitetsgranskning har skett enligt SBU:mall (SBU 2012). Därefter har det genomförts en litteratursammanställning för att analysera studierna efter Willman & Stoltz (2017). Resultat: I resultatet inkluderades tio kvalitativa studier som ledde till tre teman. Dessa teman är upplevelsen av symtom och biverkningar, upplevelsen av förändrade rutiner och livet och upplevelsen av stöd och relationer. Konklusion: De kroppsliga symtom påverkade individens förmåga att bestämma den vardagliga situationen vilket bidrog till hopplöshet och förlust av kontroll. Detta belyser vikten av  att symtomlindra, både medicinskt och med akupunktur. Samtalsmodeller bidrog till djupgående diskussioner kring individens värderingar, vilket hjälpte sjuksköterskans personcentrerade arbete. När personen upplevde sig bli sedd i vårdsammanhanget bidrog det med tillit till vårdpersonalen. Sjuksköterskan borde arbeta empatiskt och personcentrerat med att anpassa vårdplanen utefter individens behov och prioriteringar. Även ska sjuksköterskan involvera närstående och detta ansågs värdefullt för individen. / Background: During 2020 one of six deaths were caused due to cancer diagnosis. The treatment that is given to people with an incurable illness that abbreviates the lifetime is called palliative care. Palliative care promotes the quality of life through an ease of symptoms as well as meeting the person's needs. The nurse works person-centered along with a team, so that the nurse can involve and adapt the care-plan after the person as well as the related parties wishes at the end of life. Purpose: The purpose of this study was to assemble person's experience living with cancer at the end of life. Method: This is a literature study with qualitative tendency, where the search was conducted after the POR-model of Willman et.al (2016) and the quality review was conducted after SBU (2012). Thereafter a literature review was implemented to analyze the studies after Willman & Stoltz (2017). Results: Ten qualitative studies were included in the result and describe three themes. These themes are: the experience of symptoms and side effects, experience of changing habits and life, experience of support and relationships. Conclusion: The physical symptoms affected the person's ability to determine the everyday situation that caused hopelessness as well as the feeling of losing control. This shows how important it is to ease symptome, both medically and with acupuncture. The nurse could adapt the person's goals for the day depending on their values, to understand these values the nurse could use conversation models to conduct deep discussions. Trust for healthcare staff was achieved when the person felt seen in the context of care. The nurse should be empathic and work person-centered by adapting the care plan accordingly to the person's needs and priorities. Moreover including the family and friends, which the person found valuable.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Akutsjukvården syftar till att hjälpa patienter som drabbas av akut ohälsa. Dyspné är en subjektiv känsla av lufthunger eller andnöd och det är individuellt hur en patient upplever detta. Patienter som drabbas av akut dyspné är ofta behov av akutsjukvård för att få hjälp med att underlätta andningsproblemen. Att uppskatta och förstå patienters upplevelse av akut dyspné kan vara utmanande. Patienter med akut dyspné befinner sig i en komplex situation med behov av att bemötas av en god personcentrerad vård där patientens upplevelse och erfarenheter sätts i centrum för vården. Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av akut dyspné. Metoden i denna studie är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteratursökningen genomfördes i elektroniska databaserna PubMed och CINAHL där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med Caldwells bedömningsmall. De analyserades och granskades med en integrerad analysmetod. Resultatet visar två huvudteman och sju underteman. Patienter beskriver känslor som rädsla, ångest och panik vid akut dyspné. Förutom den subjektiva upplevelsen av akut dyspné beskrivs även upplevelsen av sjukvården vid insjuknande. Upplevelserna och bemötandet av vårdpersonal tyder på brister i den personcentrerade vården där patienterna uttrycker att de inte fick tillräckligt med information och stöd i sitt hälsotillstånd. Trots detta förekom positiva upplevelser där patienter kände tillit till sjukvården trots den skrämmande situation de befann sig i. Utifrån denna litteraturöversikt kan slutsatsen dras att akut dyspné orsakar både fysiskt och psykiskt lidande för patienten. Vårdpersonal måste arbeta med att bygga upp förtroendet och bemötande för att kunna hjälpa patienter som drabbas av akut dyspné. Genom detta kan patienters negativa känslor och upplevelser lindras och genom detta optimeras omhändertagandet av dessa patienter. / Emergency care aims to help patients suffering from acute illness. Dyspnea is a subjective feeling of shortness of breath and how it is experienced differ between persons. Patients suffering from acute dyspnea often need emergency medical care to get help alleviate breathing problems. Estimating and understanding patients' experiences of acute dyspnea can be challenging. Patients with acute dyspnea are in a complex situation and in need of personcentered care where the patient's experiences are taken into account. The aim was to present adult patient's experience of acute dyspnea. The method in this study is a literature review with a systematic approach. The literature search was performed in the electronic databases PubMed and CINAHL, where a total of 15 scientific articles were selected. The articles were quality reviewed with Caldwell's article evaluation template. They were analyzed and examined with an integrated analysis method. Two main themes and seven sub-themes were identified. Patients describe emotions such as fear, anxiety and panic during acute dyspnea. In addition to the subjective experience of acute dyspnea, the experience of healthcare in the event of illness is described. The experiences and the treatment by care staff indicate shortcomings in the person-centered care where the patients express that they did not receive enough information or support regarding their condition. However, there were positive experiences where patients felt confidence in healthcare despite the frightening situation they were in. Based on this literature review, it can be concluded that acute dyspnea causes both physical and mental suffering for the patient. Healthcare professionals must work to build trust in order to help patients suffering from acute dyspnea. By this, patients' negative feelings and experiences can be alleviated, and the care of these patients can be optimized.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett begrepp inom svensk hälso- och sjukvård och är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen där studenten får tillfälle att tillgodogöra sig, praktisera och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Sjuksköterskestudenter upplever svårigheter med att genomföra den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters perspektiv på personcentrerad vård under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier 1, Att se hela personen med underkategorierna, det personliga mötet och den vårdande relationen och 2, Vårdmiljön med underkategorierna, betydelsen av tid och den praktiska erfarenhetens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskestudenter behöver få tillfälle att lära sig personcentrering i teorin och vägledas i hur det praktiseras i en vårdmiljö. Den verksamhetsförlagda utbildningen bidrar till att utveckla den personcentrerade vården, genom engagerade handledare och en inkluderande miljö. Det personcentrerade förhållningssätt behöver genomsyra hela utbildningen och tydliggöras utifrån olika vårdkontexter. Vidare forskning med fokus på sjuksköterskestudenters läroprocess behövs för att underlätta och möjliggöra den personcentrerade vården. / Background: Person-centered care is a concept in Swedish health care and is one of the nurse's core competencies. The clinical clerkship is an important part of the nursing education where students have the opportunity to satisfy themselves, practice and integrate theoretical knowledge and practical skills. Nursing students experience difficulties in implementing the person-centered care. Aim: The aim was to describe nursing student perspective on person-centered care during their clinical clerkship Method: A literature study based on ten qualitative scientific articles. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The study resulted in two categories 1, Seeing the whole person with the subcategories, the personal meeting and the caring relationship and 2, The care environment with the subcategories, the importance of time and the importance of the practical experience. Conclusion: Nursing students need the opportunity to learn person centering in theory and be guided how it’s practiced in a healthcare environment. The clinical training contributes to the development of person-centered care, through committed supervisors and an inclusive environment. This approach needs to permeate the entire education and be clarified based on different care contexts. Further research with a focus on the learning process of nursing students is needed to facilitate and enable person-centered care.

Bakgrund: Den palliativa vårdens syfte är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Den ska erbjudas alla som har behov av den, oavsett kön och diagnos. Inom den allmänna palliativa vården ska sjuksköterskans utifrån patientens behov skapa en balanserad och anpassad omvårdnad. En av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att främja välbefinnande och ge god smärtlindring. Syfte: Syftet var att beskriva vad patienter med cancerdiagnos tycker är viktigt i palliativ vård på sjukhus. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Den teoretiska referensramen som användes var de 6 S:n, en modell för personcentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i 5 teman: (1) Sjuksköterskans roll, (2) vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt, (3) symtomlindring och livskvalitet, (4) delaktighet i vården och (5) vårdmiljö.  Sammanfattning: Sjuksköterskans kompetens var viktig för patienterna, såväl den medicinska som kommunikativ. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen var lyhörda för patientens önskemål och behov, att de var empatiska och kunde visa glädje. Med ett personcentrerat arbetssätt kunde vårdpersonal söka kunskap om patienten och utifrån den ge god vård. I de fall patienterna inte längre kunde vara delaktiga i sin vård skulle närstående vara beslutsfattande. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients with incurable disease or injury. It should be offered to everyone in need of it, regardless of gender and diagnosis. In generalized palliative care, the role of the nurse is to provide a balanced nursing care tailored to the specific needs of the patient. One of the most important aspects of care interventions is to promote well-being and provide good pain relief.  Aim: The aim was to describe what patients diagnosed with cancer perceived to be important in palliative care in hospitals. Method: The method was a literature review based on ten qualitative articles selected from two databases, PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. The theoretical frame of reference in this study was the 6 S, which is a model for person-centered care.  Results: The analysis resulted in 5 themes: (1) The role of the nurse, (2) treatment and approach of nursing staff, (3) symptom relief and quality of life, (4) participation in care and (5) care environment.  Conclusion: Both the medical and the communicative competence of the nurse was valued by the patients. It was important that the care staff were responsive to the patient's wishes and needs, that they were empathetic and could exhibit joy. With a person-centered approach, care staff could seek knowledge about the patient and based on that they provide good care. In cases where patients no longer could be involved relatives would be decision-makers.