Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors åsikter och tankar genom vad de väljer att visa för sin publik. I dag blir barn medieanvändare redan i ung ålder, och genom detta påverkas de redan som mycket små. Den verklighet de möts av i medierna formas också av deras verklighet och deras egna roller i denna. Syftet med studien var att undersöka hur könsroller speglas i SVT:s Lilla Aktuellt, samt hur inslagen personifieras. Syftet var också att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män fördelades mellan de mjuka och hårda nyhetsinslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 51 avsnitt av Lilla Aktuellt under 2016. Avsnitten valdes ut genom ett stratifierat urval och var totalt 258 inslag. Huvudresultat: Resultatet i vår studie visar att Sveriges Televisions Lilla Aktuellt i stor utsträckning använder sig av både flickor och pojkar i sina inslag från 2016. I de inslag där någon kommer till tals är det en majoritet där både flickor och pojkar kommer till tals i samma inslag. Studien visar också att det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga reportrar, och att dessa är utspridda jämnt mellan mjuka och hårda nyheter. Vidare visade vår studie att det endast i undantagsfall är barn som är reportrar i nyhetsinslag. Vi kunde också se att det var en liten majoritet av mjuka nyhetsinslag i Lilla Aktuellt under 2016, men att det inte skiljer speciellt mycket – 52 procent mjuka nyhetsinslag och 48 procent hårda nyhetsinslag. Personifieringen saknas i många fall helt, men i de fall de förekommer är personifieringen ofta hög.

A Familiar Context - a survey and comparison of mathematical language in the most widely-used mathematics textbook and in the standardized national tests for grade 6 students in Sweden. Studies have shown that language has a crucial role when students learn mathematics but there is a lack of empirical surveys mapping how mathematical language is used in different practices. One aspect of mathematical language called personification, which is associated with something that generates personal interest or contributes with a familiar context, seems to affect low-performing students in a negative way in their problem solving in the subjects of algebra and geometry. The overall aim of this study is to perform an empirical survey and analysis over how the personification of the mathematical language is used in the most commonly used mathematics textbook and the standardized national tests for students in grade 6 in Sweden. To answer this purpose, two research questions have been formulated: To what extent are natural language, mathematical imagery and mathematical symbols personalized in the field of algebra and geometry? How do typical mathematical tasks differ in the subjects of algebra and geometry? Method: Selected mathematical tasks from the most commonly used mathematics textbook and the national tests were analyzed in regards to personification. These selected tasks were also analyzed in regards to the concepts, metonymy and metaphor which can be used to distinguish the core of natural language in mathematical tasks. Results: There are differences between the uses of personification in the subjects of algebra and geometry. Personification was also found to be more common in the national tests than in the mathematics textbook. A comparison between the typical tasks from each subject area in the mathematics textbook and the national tests also showed that metaphorical form, a concept like personification associated with familiar context, is used more in the national tests than in the mathematics book. Conclusions: A clear difference in the use of personification and metaphorical form between textbooks and standardized national tests in mathematics for year 6 students was identified. Such differences in language usage may impair mathematics knowledge assessment. It is therefore important to make authors aware of how language use can affect a student's problem solving ability and raises the question as to whether personification and metaphorical form should be included in testing mathematical knowledge?

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder. Inom detta område saknas det forskning och eftersom systemutveckling är en kunskapsintensiv bransch är det intressant att undersöka hur KM bör anpassas till agila utvecklingsmetoder. Studiens syfte är att skapa förståelse kring hur kunskapsöverföringen kan förbättras hos organisationer som bedriver systemutvecklingsprojekt utifrån agila metoder. Detta har åstadkommits genom en fallstudie på Trafikverkets avdelning för systemutveckling. Data-insamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer med tio anställda på Trafikverket samt med tre oberoende experter inom agil systemutveckling. Studien visar att agil projektledning förbättrar resultat och kunskapsöverföring inom systemutvecklingsprojekt (intra-projektlärande), eftersom systemutveckling domineras av tyst kunskap som agila metoder är bra på att ta vara på. För att förbättra kunskapsöverföring för hela organisationen (inter-projektlärande) behövs dock ytterligare stöd. Organisationer bör anta ett holistiskt synsätt med hänsyn till KM-strategi, ledningsstöd, företagskultur, incitament, processer, IT-verktyg, kommunikation, utbildning och mätvärden. Praktiska rekommendationer ges för hur dessa nyckelfaktorer kan förbättras. KM-strategin är den övergripande nyckelfaktorn som bör ha syftet att förbättra nätverkande och interaktion mellan människor. Dokumentation av kunskap bör ske lätt och dynamiskt med syftet att kartlägga var i organisationen kunskap finns. Övriga nyckelfaktorer fungerar som stödjande funktioner för att kunna uppnå KM-strategin.

The purpose of this thesis is to examine how political communication is mediated on Tiktok during the Swedish electoral movement of 2022. Tiktok is a new social media with a rapid and highly growing popularity, hence there exists interesting untouched subjects to study. The focus in this thesis is regarding the two traditional opposite political parties youth associations, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) and Moderata ungdomsförbundet (MUF). The research question is regarding what and how SSU and MUF communicated on their Tiktok-channels during the 2022 election campaign.  The thesis follows the theoretic framework of medialisation, media logic, personification, convergence. The study used an inductive semiotic analysis regarding aspects of image, text and sound, followed by a deductive content analysis. The material consists of a total of 45 Tiktok videos from both SSU’s and MUF’s Tiktok-channels.  The analyses made it possible to identify what the youth associations communicated and how they did so by three overarching categories; media logic, personification and convergence. The study can conclude that there is a conscious communication aimed towards young users of Tiktok. Hence the significance of this can relate to Tiktok’s growing popularity as a source for information and how organizations in positions of authority choose to use Tiktok as a tool for their communication.

The development of marketing has gone from traditional to digital and then AI-powered marketing. The clothing retailer uses AI to reach out to its customers and personalize the shopping experience. As a result of the increasing use of AI-driven marketing, this study also sheds light on privacy aspects, customers place higher demands on marketers to protect the customer’s personal privacy. The Study aims to explore how digital marketing supported by AI, can convert potential customers into actual customers. The study also aims to explore how marketers can address customer privacy concerns related to the collection of personal data. In order to conduct this study a qualitative method with semi-structured interviews has been applied. Interviews have been conducted with marketing specialists, strategists, and managers within ten different marketing agencies. The study has concluded that customer conversion can be enabled by using AI-powered digital marketing tools to provide the customer personalized shopping experience. AI increases accuracy and precision in marketing, the customer can continuously take advantage of offers that are relevant, which in turn increases the chance of a conversion. When it comes to privacy concerns, the marketers describe that it can be reduced with the help of trust building efforts. A policy that explains what AI is and why it is used creates transparency between company and customer. Marketers also believe that the customer should be rewarded with benefits because the customer shares personal information.

In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Interesting though is that the indication which is how commercialized the debate was, the commercial media (Aftonbladet) and the public service (SVT), almost had no difference between them. But looking at the greater picture, the commercial media’s debate was more mediatized and the difference was in the end significant.

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras. För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör. Detta har gjorts i en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har avgränsats till tryckt nyhetsmaterial som publicerats de tre sista veckorna innan valet 2010. I undersökningen kom vi fram till att Sverigedemokraterna omtalades oftare än de fick komma till tals och när de omtalades har de framställts övervägande negativt. Överlag fick de inte komma till tals i sina sakfrågor, när de fick det framställdes sakfrågorna negativt eller neutralt. Kvällstidningarna hade den mest balanserade bevakningen av partiet. När det däremot gällde sakfrågorna och partiledaren Jimmie Åkesson var bevakningen övervägande gynnsam hos samtliga tidningar. Fler artiklar om Sverigedemokraterna gestaltades som spel än som sak, vilket skiljer sig från tidigare gestaltning av politisk journalistik i en valrörelse. Jämfört med hur andra partier behandlades i valrörelsen 2006 behandlades Sverigedemokraterna i stort sett likadant i kvällstidningarna inför valet 2010, men fick en väldigt annorlunda behandling i morgontidningarna.

Studien ämnar att utröna vilka semiotiska verktyg som används för att konstruera en bild av UlfKristersson på hans Instagramsida samt hur budskap blir personifierade. Detta görs genom en kvalitativ textanalys i form av en visuell textanalys. Inom detta ämne visar tidigare forskning på att trovärdigheten är av stor betydelse eftersom innehållet granskas kritiskt. Allt mer kreativa metoder och teorier skapas för att få publikens uppmärksamhet, dock blir detta en utmaning för demokratin, menar Edgerly och Thorson (2020). De beskriver den nuvarande media omgivningen som kaotisk och att det finns ett överflöd av politiska aktörer som konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Detta är inte endast något som påverkar medborgarskap, men även demokratin, särskilt med det nya fenomenet “politiska influerare”. För att analysera den politiska kommunikationen ur ett visuellt sammanhang ämnar studien att använda en visuell textanalys. För den visuella textanalysen användes en socialsemiotisk metod för att tolka och förstå samband mellan semiotiskt material eller visuella element och förstå hur och vilken mening som skapas genom den visuella kommunikationen. En retorisk analys användes också för att se vilken retorik som används genom den visuella kommunikationen. I enlighet med analysen kunde slutsatsen dras att de teman som identifierades ger åskådaren en bild av Ulf Kristersson där han representerar det politiska partiet “Moderaterna”. Denna representation sker genom personifiering där Ulf Kristersson står för argument och teman som partiet vill reflektera. Dessa argument identifierades genom denotation och konnotation samt kategorisering för att gruppera bilder med liknande grundlig kommunikation, exempelvis bilder som kopplar an något om den svenska militären eller Ulf Kristersson hemma med sin familj. / This study means to find what semiotic tools are used to construct an image of Ulf Kristersson on his Instagram page, and how messages are personified. This is done through a qualitative textanalysis in the form of a visual text analysis. In this subject, earlier research indicates credibility is of importance because content must be thoroughly examined. More and more creative methods and theories are created to catch the attention of the audience, this, however, becomes a challenge for democracy, argues Edgerly and Thorson (2020). They describe the current media environment as chaotic and that there’s an abundance of political figures competing for the audience’s attention. This is not something that only affects citizenship, but also democracy, especially thanks to the new phenomenon “political influencers”. To analyze political communication in a visual manner, the study aims to use a visual textanalysis as its method. For the visual text analysis, a social semiotic method was used to interpret and understand the connection between semiotic material or visual elements and understand how and what meaning is created through the visual communication. A rhetorical analysis was also used to determine what rhetoric was used through visual communication. With the analysis, the conclusion could be made that the themes that were identified give the viewer an image of Ulf Kristersson where he represents the political party “Moderaterna”. This representation is done through personification where Ulf stands for the arguments and themes that the party wants to reflect. These arguments were identified through denotation and connotation as well as categorization to group photos together that communicate the same basic themes, such as pictures that show the Swedish military in some way or Ulf simply spending time with his family at home.