Problemområde och bakgrund: Sjuksköterskan har en arbetsledande funktion i slutenvårdsmiljön och samverkar i team och verkar för en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Studier visar att omvårdnad av individer med Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) på en slutenvårdsavdelning är en utmaning som kräver teamarbete och ett tydligt ledarskap. Sjuksköterskans ledarskap i relation till omvårdnad av individer med EIPS är därför ett område som är viktigt att fortsätta utforska.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda omvårdnadsarbetet av individer med EIPS på slutenvårdsavdelning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på 10 semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med inspiration av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet omfattar huvudkategorierna Ett gott ledarskap kräver goda förutsättningar Anpassning, Känna stort ansvar och Bromsande faktorer. Slutsats: För att kunna leda omvårdnaden av individer med EIPS krävs ramverk som kan individanpassas, ett bra samarbete samt ett flexibelt ledarskap. Sjuksköterskan behöver handledning och stöd i sin arbetsledande roll av de här patienterna. / Background: The nurse has a work-leading function in the inpatient care which includes managing the team and striving for a person-centered and evidence-based care. Studies show that caring for individuals with Borderline personality disorder (BPD) in an inpatient healthcare unit is a challenge that requires teamwork and a direct leadership. Nursing leadership in relation to caring for individuals with BPD is therefore an area of importance of further research. Aim: The aim was to investigate the nurses' experience of leading the nursing care of individuals with BPD in the inpatient care unit.method: A qualitative interview study was conducted based on 10 semistructured interviews. The collected material was analyzed and inspired by manifest content analysis. Result: Results include the main categories Adaptation, Good leadership requires good conditions, Great responsibility and Hindering factors. Conclusion: In order to be able to manage the care of individuals with BPD, a framework is needed that can be personalized, together with a good team cooperation and flexible leadership. The nurse needs guidance and support in her work-leading function of this type of patients.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård arbetar sjuksköterskor med att ge omvårdnad till patienter med psykiatriska tillstånd. Omvårdnaden innefattar att stödja patienter till självständighet, kontroll över sina liv och meningsfullhet. Borderline personlighetssyndrom (BPD) är en psykiatrisk diagnos som karakteriseras av instabilitet i mellanmänskliga relationer, självbild och känsloläge. Patienter med BPD upplever en stigmatisering samt ett kort, hårt och fördomsfullt bemötande i kontakt med sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Borderline personlighetssyndrom inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PsychINFO. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudteman: Attityder till patienter med BPD och Upplevda förutsättningar och hinder för adekvat vård. Sammanfattning: Sjuksköterskorna påvisade mer negativa attityder och mindre empati gentemot patienter med BPD än andra professioner inom psykiatrisk vård. Dock förmedlade sjuksköterskorna både positiva och negativa upplevelser av att vårda patientgruppen. En fungerande vårdrelation ansågs bidra till en positiv upplevelse och ansågs avgörande för framgångsrik vård. Patienter med BPD upplevdes kunna ha problematiska beteenden så som manipulation, uppmärksamhetssökande och splittring av personalgrupper. Sjuksköterskorna uttryckte en förståelse för att dessa beteenden ej är självvalda. / Background: Within psychiatric care, nurses hold responsibility for providing nursing care to patients with psychiatric conditions. Nursing care involves supporting patients to independence, life control and sense of meaning. Borderline personality disorder (BPD) is a psychiatric condition characterized by instability in interpersonal relationships, self-image and mood. Patients with BPD experience stigmatization and a short, harsh and prejudiced approach in contact with healthcare staff. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with Borderline personality disorder within psychiatric care. Method: Literature review based on ten scientific articles collected from the two databases CINAHL Complete and PsychINFO. Results: The result is presented under two main themes: Attitudes towards patients with BPD and Perceived prerequisites and obstacles for adequate care. Summary: The nurses reported more negative attitudes and less empathy towards patients with BPD than other professions in psychiatric care. However, the nurses reported both positive and negative experiences of caring for the patient group. A functional nurse-patient relationship was considered to contribute a positive experience and was considered crucial for successful care outcomes. Patients with BPD were perceived to have problematic behaviors such as manipulation, attention-seeking and splitting of staff groups. The nurses expressed comprehension to these behaviors and that they are not self-elected.

Personer med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är högkonsumenter av psykiatrisk akutvård. Diagnosen kännetecknas av ett ihållande mönster av instabilitet vad gäller självbild, känslor och relationer med andra, samt en hög grad av impulsivitet. Vidare förekommer ofta självskadebeteende och suicidala handlingar som ett sätt att reglera affekter. Symtombilden kan göra mötet mellan patient och vårdpersonal svårt. Syftet med denna studie var att utifrån lidandeperspektiv belysa hur personer med diagnosen Emotionellt instabilt personlighetssyndrom upplever och erfar personalens bemötande när de söker akut vård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats.  Huvudresultatet visade att fenomenets centrala teman är att respekteras som människa med symtom, att inte bli tagen på allvar och att bli stigmatiserad. Varje tema kunde kopplas till ett lidandeperspektiv; sjukdomslidande lindras av att respekteras som människa med symtom, men att inte bli tagen på allvar orsakade vårdlidande och att bli stigmatiserad orsakade ett livslidande. Samtidigt gick lidandeformerna in i varandra, på så vis att vårdlidande lades till den levda erfarenhet som är livslidandet, och livslidandet hade betydelse för hur sjukdomslidandet hanterades och upplevdes. Slutsatsen är att personer med EIPS som söker akut psykiatrisk vård upplever vårdpersonalens bemötande som att de antingen respekteras som människa med symtom och får sitt sjukdomslidande lindrat, eller inte tas på allvar och stigmatiseras med vård- respektive livslidande, som ökar på symtombördan, som följd. / People with Borderline Personality Disorder [BPD] are among the consumers of psychiatric emergency care. BPD is characterized by a persistent pattern of impulsivity and instability with regard to self-image, emotions and relationships with others. Furthermore, self-harm and suicidal behaviour often occur as a way to regulate emotions. The symptoms can make interaction between patients and healthcare professionals difficult. The aim of this study was to gain insight into how, from a perspective of suffering, people with BPD who seek psychiatric emergency care experience and sense the approach. The method used was a qualitative interview study with a descriptive phenomenological approach. The main results consisted of three central themes: to be respected as a human being with symptoms, to not be taken seriously, and to be stigmatized. Each theme was linked to a perspective of suffering; being respected as a human being with symptoms alleviated suffering from symptoms, while not being taken seriously caused suffering related to care, and getting stigmatized added to the existential suffering. The different dimensions of suffering interacted; suffering related to care was added to the existential suffering, which in turn had implications for the ability to deal with suffering from symptoms. The conclusion is that individuals with BPD experience either a treatment with respect for being a human being with symptoms, and thus having those symptoms alleviated, or experience not being taken seriously and being stigmatized, with the consequences of suffering related to care and existential suffering, both which add on to the symptom burden.

Bakgrund: Personer med diagnosen borderline personlighetssyndrom (BPS) återkommer ofta i slutenvårdspsykiatrin. Patienterna har problem med emotioner, kognitioner och relationsproblem där särskilt separationsångest skapar oro och konflikter med vårdpersonalen. Vårdpersonal kan ha svårt att bemöta patienter med BPS på grund av patienternas beteende, och det är därför av vikt att utöka kunskapen om hur patienter med BPS upplever den psykiatriska vården. Denna litteraturstudie ämnar sammanställa befintlig kunskap om hur patienter med BPS upplever den psykiatriska vården.  Syfte: Att belysa patienter med borderline personlighetssyndroms upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård.  Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie utfördes enligt Howell Major och Savin-Badens (2010) metod. Tolv artiklar med högre vetenskaplig kvalitet hittades och analyserades. Resultat: Två huvudteman framkom: Upplevelsen av en stigmatiserande vård och upplevelsen av ett humant bemötande. Resultatet visade på i huvudsak negativa upplevelser av psykiatrisk vård där okunnighet hos personalen, bristande information och bristande kunskap kring diagnosen var framträdande. De positiva upplevelserna speglades i ett bemötande som gav patienterna förståelse, hopp och tillit från en engagerad personal.   Slutsats: Negativa attityder kan påverka vården och stödet för patienter med BPS, därför bör vården för dessa patienter innehålla förståelse, hopp och tillit för att återhämtning skall uppnås. Ansvaret hos sjuksköterskan är att handleda personalgruppen genom svårigheter för att tillgodose omvårdnaden. / Background: People diagnosed with borderline personality disorder (BPD) often return to inpatient psychiatry. Patients have problems with emotions, cognitions and relationship problems where separation anxiety in particular creates anxiety and conflicts with the care staff. Nursing staff may find it difficult to treat patients with BPD due to patients' behaviour, and it is therefore important to expand knowledge about how patients with BPD experience psychiatric care. This literature study aims to compile existing knowledge about how patients with BPD experience psychiatric care. Aim: The aim was to explore patients with borderline personality disorder's experiences of treatment in psychiatric care.  Method: A systematic qualitative literature study was conducted based on the Howell Major and Savin-Baden (2010) method. Twelve scientific articles of higher scientific standard were found and analysed. Results: Two main themes emerged: The experience of a stigmatizing care and the experience of a humane treatment. The included studies showed mainly negative experiences of psychiatric care where ignorance, lack of information and lack of knowledge about the diagnosis among staff were prominent. The positive experiences were reflected in a treatment that gave patients understanding, hope and trust from a committed staff. Conclusion: Negative attitudes can affect care and support of patients with BPS, therefore the care for these patients should include hope and confidence to achieve recovery. The nurse's responsibility is to guide the health care professionals through difficulties, with the aim to provide the best psychiatric nursing care for this patient group.

Bakgrund: Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) formas oftast under tonåren och har en symtombild som innebära instabila relationer, förvrängd självbild och impulsivitet som kan innebära självskadehandlingar och självmord eller försök till detta. På grund av sitt syndrom kan patientgruppen vara i behov av sjukvård inom den somatiska såväl som den psykiatriska vården. Patientgruppen får ofta i samband med sjukvård utstå negativa uttryck från vårdpersonal, vilket kan leda till ett försämrat mående hos patientgruppen.  Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av mötet med vårdpersonal hos patienter med EIPS.  Metod: Den genomförda studien är en kvalitativ litteraturstudie. I litteraturstudiens resultat inkluderades nio kvalitativa studier funna i databaserna Pubmed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades enligt en bedömningsmall med kvalitativ inriktning av Olsson och Sörensen samt analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter analys utformades två kategorier (att känna sig bekräftad och att få sin värdighet kränkt) och fem subkategorier (att bli sedd och hörd, att känna förtroende, att uppleva diskriminering, att inte bli tagen på allvar och att uppleva svek). Resultatet visar att patienter med EIPS hade erfarenheter av fördomar mot sin diagnos, diskriminering samt att inte bli tagen på allvar i möten med vården. Det rådde delade meningar hos patientgruppen vad gäller att känna sig bekräftad. Konklusion: Ett behov av att öka förståelsen för patienter med EIPS samt bättre strategier för vårdpersonalens bemötande identifierades, för att förbättra det vårdande mötet. Tidvattenmodellen anses kunna vara ett bra alternativ att arbeta efter i samband med vård av patientgruppen. / Background: Emotionally unstable personality disorder (EUPD) usually debuts in adolescence and is characterized by symptoms involving unstable relationships, distorted self-image and impulsivity. Such symptoms can lead to acts of self-harming and suicide or suicide attempts. Due to the syndrome, the patients are often in need of medical care, within the somatic, as well as the psychiatric care. The patients often have to endure negative expressions from the health care professionals, which can lead to worsened mental health among the patients.  Aim: The aim of this study was to illuminate experiences among patients with EUPD in the meeting with health care professionals.  Methods: This study was a qualitative literature study based on nine articles found in Pubmed and Cinahl. All articles were quality-examined using an assessment with a qualitative focus, formed by Olsson and Sörensen. The articles were analyzed inspired by Fribergs five-step model. Results: Based on the analysis, two categories (to feel acknowledge and to have one’s dignity violated) and five subcategories (to be seen and heard, to feel trusted, to experience discrimination, not to be taken seriously and to experience betrayal) were formed. The results show that patients with EUPD had experiences of prejudice against their diagnosis, discrimination and not being taken seriously by the health care professionals. There were divided opinions among the patients of feeling acknowledge as an individual. Conclusion: These findings indicate a need for increasing the understanding for the patients as well as better treatment strategies to improve the patients experiences when seeking care. The tidal model is a strategi considered to be a good alternative to use for improving the health care for patients with EUPD.

Tidigare forskning har visat en hög prevalens av personlighetssyndrom hos patienter inom rättspsykiatrisk vård. Diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom har undersökts i kliniska populationer men till vår kännedom ej hos vårddömda patienter. Följande uppsats är en retrospektiv aktmaterialstudie som utgår från tre årskohorter av vårddömda patienter. Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst samt diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom. Att undersöka diagnostisk stabilitet är betydelsefullt då aktuella diagnoser påverkar valet av lämpliga vårdinsatser. Journal- och aktmaterial granskades från RPU och genom det aktuella vårdtillfället för inkluderade patienter (n=65). Personlighetssyndrom var vanligt förekommande i urvalsgruppen, främst inom kluster B, men samsjukligheten var däremot oväntat låg. Den diagnostiska stabiliteten för samtliga personlighetssyndrom var 54.5 %. Begränsningar med studien var framförallt storleken på urvalet. Framtida forskning behöver bland annat fokusera på faktorer som kan påverka graden av diagnostisk stabilitet, såsom ålder och vårdtid. / Previous research has shown a high prevalence of personality syndrome among mentally disordered offenders. Diagnostic stability regarding personality syndromes has been studied in clinical populations but has, to our knowledge, not been examined for patients within forensic psychiatric care. The following study is a retrospective register study based on three cohorts of forensic psychiatric patients. The aim of this thesis was to examine the prevalence and diagnostic stability of personality syndromes. Studying diagnostic stability is important as treatment decisions largely depend on a correct diagnosis and an understanding of the course of the disease. Medical records and case files were reviewed from the forensic psychiatric investigation and throughout the current treatment episode for the included patients (n=65). Personality disorders were common in the group, primarily within cluster B, while commorbidity was unexpectedly low. The diagnostic stability for personality syndromes were 54.5 %. Limitations of the study was primarily the small number of participants. Future research should investigate potential predictors for diagnostic stability such as age and length of treatment.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter av självskadebeteende autistiska personer och personer med EIPS har, samt utröna om det finns skillnader mellan dessa grupper. Metod: En litteraturöversikt enligt Polit & Beck. Vetenskapliga artiklar publicerade från 2010 och framåt söktes i databaserna: Cinahl, PubMed och Psycinfo. 12 artiklar inkluderades i arbetets resultat och analyserades enligt Braun och Clark´s kvalitativa tematiska analysmetod. Resultat: I resultatet ingår följande huvudteman: Svårhanterade känslor, strategier mot NSSI eller NSSI som strategi, överbelastade eller domnade sinnen och vården och vårdrelationen. Både likheter och olikheter i erfarenheter hos de båda grupperna synliggörs under dessa teman. Slutsats: Bland autistiska personer var depression den enskilt största riskfaktorn för självskadebeteende medan tomhetskänslor dominerade hos personer med EIPS. Två gemensamma riskfaktorer för självskadebeteende var ångest och alexitymi. Personer med EIPS har ett sjukdomslidande i väntan på bot medans autistiska personer i större utsträckning har ett livslidande som inte kan botas men lindras med anpassningar och stöd. Båda diagnosgrupperna kan drabbas av vårdlidande när omvårdnaden brister. Utbildningsinsatser behövs för att upprätthålla och förnya kunskaperna om självskadebeteende och därmed förbättra omvårdnaden. Fortsatt forskning: Framtida forskning bör fokusera på autism och självskadebeteende / Aim: To describe experiences of self-harm among autistic people and people with EIPS, and to find out if there are differences between these groups. Method: A literature review according to Polit & Beck. Scientific articles published from 2010 onwards were searched in the databases: Cinahl, PubMed and Psycinfo. 12 articles were included in the result part, and analyzed with Braun & Clark's qualitative thematic analysis method. Results: The result included four main themes: Difficulties to manage emotions, strategies against NSSI or NSSI as a strategy, overloaded or numb senses and care and caring relationship. Similarities and differences between the two groups became visible. Conclusion: Two risk factors for self-harming behavior were anxiety and alexithymia. People with EIPS have a suffering related to illness with hope for a cure. Autistic people have a greater extent of suffering related to life, that cannot be cured but alleviated with adaptations and support. Both diagnostic groups can suffer related to care when nursing is deficient. Systematic education is needed to maintain and renew knowledge about self-harming behavior to improve nursing care. Further research: Further research should focus on autism and self-harming behavior.

Abstrakt Bakgrund: Stigmatisering bland vårdpersonal gentemot patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom är ett problem i den psykiatriska vården vilket leder till att patienter med denna diagnos riskerar att utsättas för onödigt lidande. Vårt syfte var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors uppfattningar om att vårda patienter med emotionellt instabiltpersonlighetssyndrom i psykiatrisk vård. Design: Integrerad litteraturöversikt. Metod: Systematisk sökning som genomfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL för att hitta de relevanta primärstudier avseende sjuksköterskors attityder, erfarenheter och uppfattningar gentemot patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Analysen av studierna genomfördes med hjälp av Whittemore & Knafl´s analysmetod. Resultat: Fjorton artiklar inkluderades i studien varav sju kvalitativa och sex kvantitativa studier och en studie med mixad metod. Analysen resulterade i tio teman som presenteras dels i tabell och dels ilöpande text. Resultatet visar på att sjuksköterskor uppfattar denna patientgrupp som krävande och svår att vårda. Det framkommer också att sjuksköterskor har en negativ attityd gentemot dessa patienter och att rädsla och ilska ställs mot en önskan att hjälpa. Ett annat område som identifierats är sjuksköterskors upprepade önskan att få mer kunskap för att öka sina färdigheter att vårda dessa patienter. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bli medvetna om sina attityder och få insikt i hur dessa påverkar patienterna. Eventuella ramverk behöver struktureras upp och implementeras i verksamheterna och behovet av utbildning behöver tas på allvar.