The aim of the thesis is to find out if then Prague quarter of Karlin has been under the process of gentrification recently. Karlin is an inner city and has been going through dynamic changes in the last thirteen years. This is not only because of post-socialist transformation but the regeneration was also accelerated by dealing with the consequences of the flood in 2002. Different census areas of Karlin are classified into three categories according to the degree of gentrification: gentrified, ungentrified and below average areas. The research is based on the results summarizing a field research which determined physical condition of the houses, the result of analyses of ownership and price levels of Karlin houses and the development of sociodemographic and economic structure. Key words: gentrification, post-socialist transformation, physical environment, sociodemographic and economic structure

Inom stadsplanering finns idag ett stort fokus på skapandet av gångvänliga städer med godtagbara gångavstånd. En gångvänlig miljö kan förkorta både det upplevda och det faktiska avståndet. Begränsningar i vad som finns tillgängligt inom ett accepterbart gångavstånd kan leda till att många väljer att åka bil framför att transportera sig till fots. Kollektivtrafik kan utöka räckvidden för fotgängare, vilket kräver att även promenader till och från stationer är, och upplevs, kortare. Gävle kommun planerar en ny tågstation som kommer att innebära en ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för många människor, och således ett ökat användande av hållbara transporter. Studiens syfte har varit att undersöka hur miljöns utformning påverkar upplevda och faktiska avstånd för fotgängare. Målet var att skapa underlag för hur stationsnära miljöer kan utformas för att främja gångtrafik, med förhoppningen att fler ska vilja promenera till och från närliggande målpunkter anslutna till Gävles nya station. De teorier som utvecklats i studien appliceras på verkligheten genom att ett förslag för den nya stationen presenteras. Eftersom Gävle kommun befinner sig tidigt i planeringsprocessen gjordes en flerfallsstudie för att studera liknande områden som kan generaliseras till tågstationen. En dokumentstudie utfördes för att ta reda på vad sakkunniga framhåller som viktigt vid planering av tågstationer samt hur andra kommuner planerar för att uppnå gångvänliga stationsmiljöer. För att undersöka hur fotgängare rör sig i stationsnära miljöer utfördes observationer och inventeringar av befintliga stråk. Stråk kring planområdet för tågstationen undersöktes för att erhålla kunskap om området, vilket låg till grund för att kunna ge lämpliga förslag på framtida utformning. Studien resulterade i fyra aspekter som alla behövs för att skapa gångvänliga miljöer i stationsnära lägen. Studien har dessutom visat vikten av att gångvänliga miljöer planeras utifrån fotgängarens perspektiv, vilket kräver att miljön som planeras upplevs med en fotgängares ögon. / Urban planning today emphasizes the creation of walkable cities with acceptable walking distances. A walkable environment can shorten both the perceived and the actual distance. Limitations in what is available within acceptable walking distance result in people choosing to go by car rather than walking. Public transport can complete the trip, which requires that both perceived and actual distances to and from stations are shorter. Gävle municipality is planning a new train station, which will give many people increased access to public transport and thus potentially increase the use of sustainable transportation. The aim of the study has been to investigate how the design of the environment affects pedestrians perceived and actual distances. The objective was to create a basis for how station environments can be designed to promote pedestrian traffic, hoping that more people would be willing to walk to access Gävle’s new station. The theories developed in the study are applied to reality by presenting a proposal for the new station. A multiple case study was conducted to study similar areas that can be generalized to the new train station, since the municipality is in the planning phase. What experts emphasize as important when planning train stations and how other municipalities plan to achieve walkable train station environments was reviewed in useful documents. In order to investigate how pedestrians walk within the area around train stations, observations and inventories of existing footpaths were carried out. Paths around the plan area of the train station were explored to obtain knowledge about the area, which made up a basis in order to give suitable suggestions for future design. The study resulted in four aspects that are all required when creating walkable environments around stations. The study has also shown the importance of the pedestrian perspective when planning walkable environments, which requires that the planning area is experienced through the eyes of a pedestrian.

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.

In recent years there has been a strong movement to replace outdated and inadequate jails throughout the United States. According to the National Sheriff's Association 15.9% of all jails have been under a court order to improve services or conditions at one time or another. In addition, 960 jails of the 3,493 existing jails in the United States were built prior to 1950. This need for new construction or renovation has given birth to a new area of expertise among architects and contractors--jail design and construction. While design and construction techniques have improved, little is known of the effects of physical environment on the social climate of a jail. This research seized upon a natural experiment in which an old, antiquated jail (Rocky Butte Jail) was replaced by a new, ultra-modern 470 bed high-rise jail (Multnomah County Detention Center). The question of what kind of physical environment change affects the social climate of a jail has broad implications with regard to design and construction of jails and other secure facilities. If the answer to this question can be determined, then it may be possible to provide improved service delivery in local jails, increase staff satisfaction with the work environment of jails, and improve mental and emotional health of jail staff and inmates; all of which can be translated into savings to the taxpayer. This study is a pre- and post-event research investigation that used the Rocky Butte Jail and the Multnomah County Detention Center as the setting for this inquiry. The Sonoma County (California) and Salt Lake County (Utah) jails served as control jails. The Correctional Institution Environmental Scale was administered to 877 inmates and staff in the four jails in 1983 and 1984. While the evidence is somewhat inconclusive, the Analysis of Covariance suggests that the inmates and staff as a group believe that there is a positive social climate in the Multnomah County Detention Center. This is expressed in terms of perceived support from fellow inmates and fellow officers and that the jail is orderly and well managed. In addition, inmates and staff as separate groups and in toto have a clear perception of what is expected of them. More important, perhaps, is the indication that well written and clear Policies and Procedures contribute greatly to the orderly management of an institution of this size. Finally, the data leads one to the conclusion that it may never be possible to gain a complete grasp of social climate in an institution of this nature. In general, this research provides a contribution to the literature and to future discussions of jail construction and design.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om socialsekreterares upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet på socialkontoret, och dess betydelse för det professionella mötet med klienter. Genom kvalitativa intervjuer med åtta socialsekreterare har vi besvarat frågeställningar om socialsekreterarens upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet, vilka ramverk den fysiska miljön skapar för interaktionen med klienten samt hur makt yttrar sig i den fysiska miljön.  Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide och den insamlade empirin har sedan tematiserats och analyserats i relation till tidigare forskning, samt med hjälp av miljöpsykologi och Foucaults teori om makt.  Resultatet visar att fysiska aspekter i rummet så som möbler, färg, fönster och annan utrustning kan fylla olika funktioner i förhållande till mötets syfte, säkerhetsaspekter samt vilken relation socialsekreteraren har till klienten. Dessa aspekter kan även förstärka eller hjälpa till att jämna ut den maktobalans som finns inbyggd i relationen mellan klient och socialsekreterare, samt ge en känsla av vem man blir när man kliver in i rummet. Resultatet visar även att upplevelsen av den fysiska miljön varierar utifrån personliga preferenser, tidigare erfarenheter, socialsekreterarnas bemötande och det sammanhang som ligger till grund för mötet. Utifrån insamlad empiri kan vi se att samtalsrummen många gånger inte är optimalt anpassade till de behov som finns i mötet med klienter. Trots svårigheter i att uppfylla och bejaka alla aspekter som är av betydelse i ett samtalsrum så ser vi att det finns många mindre, samt större förändringar som skulle göra nytta i en bred bemärkelse. Det finns även ett behov av en större variation av rum för att skapa bättre förutsättningar för både socialsekreterare och klient i det professionella mötet. Detta sett utifrån den kunskap som finns inom miljöpsykologi, maktteori, tidigare forskning samt socialsekreterares kunskap och erfarenheter. / The aim of this study is to gain increased knowledge about social secretaries' experience of the meeting rooms at the social services office, and its significance for the professional meeting with clients. Through qualitative interviews with eight social secretaries, we have answered questions about the social secretary's experience of the physical environment in the meeting room, what frameworks the physical environment creates for interactions with the client and how power manifests itself in the physical environment.  The interviews were conducted using a semi-structured interview guide. The collected empirical data has been thematized and analyzed in relation to previous research and with the help of environmental psychological and Foucault's theory of power. The results show that physical aspects of the room such as furniture, colours, windows and other equipment can fulfil different functions in relation to the purpose of the meeting, security aspects and what relationship the social secretary has with the client. These aspects can also strengthen or even out the power imbalance that exists between clients and professionals, as well as they give a sense of who you become when you step into the room. The results also show that the experience of the physical environment varies based on personal preferences, previous experiences, the approach of the social secretaries and the context that underlies the meeting.  Our collected material shows that the meeting rooms are often not optimally adapted to the needs that exist in meetings with clients. Despite difficulties in fulfilling and affirming all aspects that are of importance in a meeting room, we see that there are many smaller as well as major changes that would be useful in a broad sense. There is also a need for a greater variety of rooms to create better conditions for both the social secretary and the client in the professional meeting. This is seen on the basis of the knowledge that exists in environmental psychology, power theory, previous research and the knowledge and experiences of the social secretaries.

This essay uses a case study to examine in a particular school the nature of these interactions. By examining this case using ethnographic methods including walking tours and interviews the essay gains an insight into how the physical environment interacts with the learning environment in the school. The research identifies four main points of interaction. The need for ownership of space, the quality of the study environment, the atmosphere of the school and the need for privacy. These areas of interaction are identified also within the research with teaching staff at the school. From this research there appears to be evidence in favour of open school models which have significant variation and flexibility of space to allow for both teachers and students to adapt the environment to their various needs. The open school model does however invite significant benefits in terms of non-formal learning situations and new forms of interaction between teachers and students.

No Abstract Provided / Thesis / Candidate in Philosophy

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn. Syftet uppnås genom en ortsanalys, som bygger på observationer, fältstudier samt dokumentanalyser. Ortsanalysen kompletteras med en enkätundersökning samt intervjuer bland de boende i Fjelie. Resultatet visade att förändringar var något som ifrågasattes och att det även fanns en osynlig uppdelning i byn som gör det svårt att skapa en stark bygemenskap. Men det framkom att byn hade en spännande historia och att de flesta bybor önskar behålla Fjelie småskalighet intakt. / The living- and working condition has changed dramatically in small countryside villages in Sweden during the last decade. Fjelie, a small village in the countryside of the southwest of Skåne, was in the beginning of the 20th century an active agricultural village with a railway station, groceries, a blacksmith, a post office and schools. Today there is almost no trace of the history and Fjelie makes a reserved impression to visitors. The purpose of this study is to explore Fjelies identity and physical environment. For longer terms the study might help to increase the attraction and development in the village. The purpose will be persued by means of a field study with observations, interviews, an einquiry and document analysis. The enquiry and interviews indicate that any alteration was questioned and that Fjelie has an invisible classification system that makes it difficult to establish a social unity in the village. But the results also showed that Fjelie has an interesting history and the majority of the citizens want to keep Fjelies smallness.

The purpose of my study is to analyze Assyrian sculptures in the palace of Nimrud from throne room of Aššur-nāṣir-apli northwest palace. My research will be to compare sculptures with a theoretical as well as practical issue in the design of the galleries. Images of supernatural beings would be set up at entrances to palaces and temples. Assyrians called sculptures Lamassū (from written Sumerian references LAM(M) (A) lord of horizons, guardian of the Assyrian Gate. Lamassū are both flanked at the doorways from the throne room of Aššur-nāṣir-apli`s northwest palace. The exact meaning is not clear, but Lamassū can be taken as representing an Assyrian protective divinity. The first method in my analysis combines the need to establish the subjective meaning of objects as objective reality that is their meaning for digital design. My thesis aims to define a specific iconographic theme, centered around sculptures based on similarities in the composition of each scene in the selection of images on monuments in Nimrud. Digitalization projects provide an angle from mergers areas as architecture and archeology through images. With the project historians can use traditional documents and images to reconstruct the past and palaces. The analysis takes as an example of the importance of Digital archeology in understanding the role of artefacts and the role as a function of the specific purpose or activities for which such present or used in museums. We construct meaning as the basis for action, and not only from concrete material, but also from the matrix of symbols that are available from within culture to interpret the substantive conditions. Digital archeology is associated with technology that provides a picture of the physical environment. The digital images show the limit between design of the architectural spaces from the British Museum and the old spaces in Nimrud.

Syfte: Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för ledningens avsikter och anställdas upplevelse gällande arbetsmiljö i det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundar sig i två områden, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö behandlar i denna studie faktorer som fysisk struktur, färger, ljud, ljus och växter. Den psykosociala arbetsmiljön i studien utgår från karaktärsdrag hos det aktivitetsbaserade kontoret, självständighet och gemenskap. Metod: Metodvalen i denna studie är semistrukturerade intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna har genomförts på företagen Identity Works och SJ. Personal från ledning och övriga anställda från respektive företag har deltagit i intervjuerna. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat från totalt sju intervjuer och två observationer. Två intervjuer har genomförts med personer från arbetsledningen för att ta reda på vad de har för avsikter. Fem intervjuer har genomförts med anställda för att ta reda på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret. Observationerna har genomförts i syfte att uppleva kontoret och se hur människor arbetar där. Slutsatser: Studien kom kortfattat fram till att ledningens avsikter är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda gällande hur de utformar kontoret, hur de arbetar med ljud och ljus samt vilken inredning och färger de väljer att ha. De anställda upplever det aktivitetsbaserade kontoret som positivt där de upplever en stor självständighet och gemenskap. / Purpose: The purpose of this study is to obtain an increased understanding of the management’s intentions and the employees’ experiences of the working environment in activity-based offices. Theoretical framework: The theoretical framework is divided in two parts, physical and psychosocial working environment. The physical working environment deals with factors such as physical structure, colors, sound, light as well as plants. The psychosocial working environment includes the characteristics of the activity-based office, autonomy and fellowship. Method: Semi-structured interviews and observations are conducted. The interviews and observations have been conducted at the companies Identity Works and SJ. The interviews have been conducted at both management level and with the employees at both companies. Empirics: The empirical material is collected from seven interviews. Two interviews with employees at the management level, to see what their intentions are with the activity-based office. Five interviews were conducted with employees to see how they experience the office. Conclusions: This study concludes that the management´s purpose is to create a good working environment for the employees. This is done through the design of the office, how they construct the office regarding sound, light, plants and colors. The employees experience the activity-based office positively where they sense a large degree of independence and fellowship.