Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna.  För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön.  I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.

This master’s thesis presents a study which proposes that debate and conflict in any planning process highlight a separation between actors and their interests. This is examined through the concept of them/us. Existing theory of urban and regional planning describes a recurrent misunderstanding in planning practice where debate and conflict are interpreted as destructive. Through governing, actors with power have a tendency to suggest that all involved actors should reach a consensus in order to overcome expressed differences. However, this kind of governing does not encourage dissent and therefore leads to unfair planning processes. The aim of the study is to develop an understanding of them/us and to study how the acknowledgement of this concept can contribute to planning processes by addressing the following research question; How can the concept of them/us contribute to the planning process? The interdisciplinary study is conducted with support from a literature review and a case study, and the conclusion highlights that them/us contribute to the planning process by acknowledging the richness of diversity. / Detta examensarbete presenterar en studie som föreslår att debatt och konflikt i planeringsprocessen belyser en separation mellan aktörer och deras intressen. Detta studeras genom konceptet dom/oss. Befintlig teori om samhällsplanering beskriver ett återkommande missförstånd i planeringspraktiken där debatt och konflikt tolkas som destruktivt. Genom styrning tenderar aktörer med makt föreslå att samtliga berörda aktörer ska nå samförstånd i syfte att övervinna uttryckta skillnader. Denna form av styrning uppmuntrar dock inte oliktänkande och leder därmed till orättvisa planeringsprocesser. Syftet med studien är att utveckla en förståelse för dom/oss samt att studera hur erkännandet av detta koncept kan bidra till planeringsprocessen genom att undersöka följande frågeställning; Hur kan konceptet dom/oss bidra till planeringsprocessen? Den tvärvetenskapliga studien genomförs med stöd från en litteraturstudie och en fallstudie, och slutsatsen belyser att dom/oss bidrar till planeringsprocessen genom att erkänna mångfaldens rikedom. / Urban Form and Social Behavior

Denna studie syftar till att synliggöra material som kan främja flerspråkighet i förskolans fysiska miljö. Forskningsfrågorna som besvaras handlar om vad som framställs i miljön för att stödja flerspråkighet, för vem miljön är tillgänglig ur ett flerspråkigt perspektiv samt vilka språk somframträder i miljön och hur ofta dessa förekommer. Studien utgår från den sociokulturella teorin och genomfördes på två förskolor. En kvalitativ metod tillämpades i studien och datainsamlingen baserades på visuella fältanteckningar i form av fotografier samt skriftliga fältanteckningar. Vidbearbetning och tolkning av materialet användes en kvalitativ analys. Resultatet visar att materialsom kan främja flerspråkighet framställs i förskolans fysiska miljö genom alternativa kommunikationssätt som bilder och tecken. Flerspråkighet synliggörs även genom flaggor och textpå olika språk, samt böcker. / The study aims to make visible material that can support multilingualism in the physical environment of the preschool. The research questions that this study aims to answer are what is presented in the environment to support multilingualism, for whom the environment is available from a multilingual perspective and which languages appear in the environment and how often these occur. The study is based on a sociocultural theory and was conducted at two preschools. A qualitative method was used and the collection of data consists of visual fieldnotes in the form of photographs and written fieldnotes. When processing and reading the material, a qualitative analysis was used. The result shows that material that can support multilingualism is represented in the physical environment of the preschool through alternative communication such as pictures and signs. Multilingualism has also been made visible through flags, texts and books. / Tämän tutkimuksen tarkoitus on tuoda esille materiaalia joka voi tukea monikielisyyttä varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä. Tutkimuskysymykset koskevat mitä monikielisyyttätukevaa materiaalia ympäristössä esiintyy, kenelle ympäristö on suunnattu monikielisestä näkökulmasta sekä mitkä kielet esiintyvät ympäristössä ja kuinka usein. Tutkimuksen lähtökohtana oli sosiokulttuurinen teoria ja se toteutettiin kahdessa varhaiskasvatuksen yksikössä kvalitatiivisella menetelmällä. Materiaali kerättiin valokuvien ja muistiinpanojen avulla. Työstö jatulkinta toteutettiin käyttäen kvalitatiivista analyysia. Tulokset näyttävät että materiaali joka voi tukea monikielisyyttä esitetään varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä vaihtoehtoisten kommunikaatiomenetelmien kuten kuvien ja viittomien avulla. Monikielisyys esiintyy myöslipuissa, teksteissä ja kirjoissa.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Virtualisation is a technology that is more and more applied due to its advantages regarding cost and operation. It is often believed that it provides a better security for an IT environment since it enables centralisation of hardware. However, virtualisation changes an IT environment fundamentally and contains new vulnerabilities that must be considered. It is of interest to evaluate whether the belief that virtual environments provide a better security for an IT environment is true or not. In this project, the resiliency against attacks for physical environments and virtual environments is analysed to determine which one provides a higher resiliency and why. Therefore, the physical and digital attack surfaces of all entities are analysed to reveal the relevant vulnerabilities that could be exploited. Beside a theoretical research, a physical and a virtual environment have been established to test chosen attacks practically. The results show that virtual environments are less resilient than physical environments, especially to common attacks. This shows that virtualisation is still a technology that is new to many companies and the vulnerabilities it has must be taken seriously.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer samarbetar och resonerar kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer. De forskningsfrågor som berörs i studien är: Hur resonerar förskollärare och rektorer kring materialets tillgänglighet i utformningen av den fysiska miljön i ateljén? Och Hur ser förskollärarna och rektorerna på samarbetet kring utformningen av den fysiska miljön i ateljén? I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och studiens teoretiska ramverk är ett sociokulturellt perspektiv och rummet som den tredje pedagogen inom Reggio Emilia. Det mest framträdande resultatet är att tillgängligt material har en betydelsefull roll i att möjliggöra för barn att självständigt kunna använda rummet utan en vuxen närvarande. Resultatet visar även att i samarbetet mellan rektorer och förskollärare sätts fokus på barnens lärande och utveckling, vilket bidrar till att de tar hjälp av varandra för att utforma en miljö som främjar barnens lärande. Studiens slutsats visar att genom att skapa en tillgänglig miljö och tillhandahålla tillgängligt material kan man skapa förutsättningar för barns självständighet. Dessa möjligheter spelar en viktig roll för barnens lärande då de ges möjlighet att undersöka och uttrycka sig genom olika uttrycksformer. / The purpose of the study is to investigate how preschool teachers andprincipals collaborate and reason about the design of the physicalenvironment in preschool studios. The research questions addressed in thestudy are: How do preschool teachers and principals reason about materialaccessibility in the design of the physical environment in the studio? Andhow do preschool teachers and principals view the collaboration on thedesign of the physical environment in the studio? The study used qualitativesemi-structured interviews as a method and the study's theoreticalframework is a sociocultural perspective and the third educator withinReggio Emilia. The most prominent result is that available material has asignificant role in enabling children to independently use the room withoutan adult present. The result also shows that in the collaboration betweenprincipals and preschool teachers, the focus is on children's learning anddevelopment, which helps them to help each other to design an environmentthat promotes children's learning. The conclusion of the study shows thatcreating an accessible environment and providing accessible materials cancreate conditions for children's independence. These opportunities play animportant role in children's learning as they are given the opportunity toexplore and express themselves through different forms of expression.

Syftet med studien är att utifrån lagar, föreskrifter och konventioner avseende barns rättigheter och arbetsmiljö granska hur rektorer redogör för tillgängligheten i förskolors inomhusmiljö för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Genom en digital enkät har förskolerektorer redogjort för hur deras förskola är utformad med fokus den fysiska inomhusmiljön. Frågorna i enkäten var uppdelade i kategorier som tog upp specifika behov för barn med rörelsenedsättningar, hörselnedsättning eller dövhet, synnedsättning eller blindhet samt personalens kompetens i att arbeta med barn med fysisk funktionsnedsättning. Resultaten från studien tyder på att det finns en betydande andel förskolor som har barn med fysiska funktionsnedsättningar inskrivna. Majoriteten av rektorerna rapporterar att deras förskolor har genomfört någon form av anpassningar för att möta dessa barns behov. Resultaten har ställts i förhållande till lagar, föreskrifter, styrdokument och konventioner för att se hur de utvalda förskolorna uppfyller dessa krav. Studien kopplar dessa resultat till arbetsmiljölagstiftningen (SFS 1977:1160) som fastställer att förskolor har skyldighet att se till att lokalerna är tillgängliga och användbara för barn med funktionsnedsättningar. Dessutom framhävs rektorernas centrala roll i att göra tillgänglighetsanpassningar och skapa en inkluderande förskolemiljö. Rektorernas aktiva engagemang och kontinuerliga utvärdering av genomförda åtgärder betonas som avgörande för att möta behoven hos barn med fysiska funktionsnedsättningar. Resultaten visar behovet av individanpassade åtgärder för att säkerställa att varje barns specifika behov tillgodoses. Lagstiftningarna som använts i studiens ramverk belyser rektorernas ansvar att göra individuella anpassningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig miljö för alla barn. / The aim of this study is to, based on laws, regulations, and conventions regarding children’s rights, examine how principals account for the accessibility of early childhood education centres indoor environment for children with physical impairments. Through a digital survey, early childhood principals have accounted for how their centres are designed, specifically focusing on the physical indoor environment. The survey questions were categorized to address specific needs of children with mobility impairments, hearing impairment or deafness, visual impairment or blindness, and the staff’s competence in working with children with physical disabilities. The study’s results suggest a significant proportion of early childhood centres have enrolled children with physical impairments. Most of the principal’s report that their preschools have implemented some kind of adaptations to meet these children’s needs. The results have been compared to laws, regulations, policy documents, and conventions to assess how the selected centres fulfil these requirements. The study connects these findings to occupational health legislation (SFS 1977:1160), which mandates that early childhood education centres ensure that their premises are accessible and usable for children with physical impairments. Additionally, it highlights the pivotal role of principals in making accessibility adjustments and creating an inclusive centre environment. The active involvement and ongoing evaluation of implemented measures by principals are emphasized as crucial to meeting the needs of children with physical impairments. The results underline the necessity of personalized measures to ensure that each child’s specific needs are met. The legislation used in the study’s framework underlines the principals’ responsibility to make individual adjustments to create an inclusive and accessible environment for all children.

Creating safe environments is a necessity within urban planning. In each element of the urban planning process, it is essential to reflect upon how the proposed plans can affect safety within the chosen environment. The purpose of the thesis is therefore to develop an analysis tool based on scientific research, to assess the perceived safety that is mediated through environmental design. The report aims to answer the following research questions, Which theoretical perspectives and scientific research can be used as a research basis, to develop a analysis tool that seek to increase perceived safety through environmental design? How can the perceived safety through the environmental design be assessed using the analysis tool? The method consists of a literature study, to give a broad and global insight on data as well as results that have been in previous research on safety. International studies and articles have been primarily used with few elements from the Swedish context, with the aim of obtaining a broad mapping of different contexts where safety in the physical environment has been investigated. The used search engines consist of the Royal Institute of Technology's Primo, Google and Google Scholar. Through these, the theoretical perspectives and the scientific research that underlies the work were found.  The analysis tool consists of a checklist that includes six different categories; Lighting and mobility, Maintenance of the physical environment, Technical monitoring, Natural monitoring, Physical design and orientation as well as Vegetation in the physical environment. Within each category there are various claims that the user of the tool will rate in an assessment scale from 1 to 5. To take position to the presented claims, the user must perform a site visit to observe the surroundings. / Skapandet av trygga miljöer är en grundpelare inom samhällsplanering. I varje element av samhällsbyggnadsprocessen är det essentiellt samt nödvändigt att reflektera hur de planerade åtgärderna kan påverka tryggheten inom den valda miljön. Syftet med avhandlingen är därav att ta fram ett analysverktyg utifrån vetenskaplig forskning, för att bedöma den upplevda tryggheten som förmedlas genom utformningen av den fysiska miljön. Rapporten riktar sig till att besvara följande frågeställningar, Vilka teoretiska perspektiv och vetenskaplig forskning kan användas som forskningsunderlag, för att utveckla analysverktyg som eftersträvar att öka upplevd trygghet genom fysisk utformning? Hur kan den upplevda tryggheten genom utformningen av den fysiska miljön bedömas med hjälp av analysverktyget? Metoden utgörs av en litteraturstudie, för att ge en bred samt global inblick av data och resultat inom tidigare forskning av trygghet. För att få en bred kartläggning av olika fall där trygghet i den fysiska miljön har undersökts har primärt internationella studier och artiklar använts med få inslag från den svenska kontexten. De sökmotorer som använts består av Kungliga Tekniska Högskolans Primo, Google och Google Scholar. Genom dessa hittades de teoretiska perspektiv och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för arbetet.  Analysverktyget består av en checklista som innefattar sex olika kategorier; Belysning och mobilitet, Underhåll av den fysiska miljön, Teknisk övervakning, Naturlig övervakning, Fysiska utformning och orienterbarhet samt Vegetation i den fysiska miljön. Inom varje kategori förekommer diverse påståenden som bedöms utifrån en bedömningsskala från 1 till 5. För att ta ställning till de presenterade påståenden bör användaren gå en rundtur på platsen och observera den omgivande miljön .

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.

I detta examensarbete undersöks hur teknikämnet ter sig när det undervisas i en slöjdsal sett utifrån aktörerna elever, lärare och Skolverket. Följande frågeställningar har formulerats inom ramen för denna studie:1. Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slöjdsal? 2. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? 3. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. Datainsamlingen gjordes med hjälp av tre typer av aktörer; elever, lärare och styrdokument. Utifrån datainsamling från de valda aktörerna har fem olika diskursanalyser genererats. Fyra frågor har ställts till varje diskurs: Vad lyfts fram i ämnet?, Hur talas det om ämnet?, Vad uteslöts och tonas ner?, Hur framträder ämnet Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slödjsal? Utifrån diskurs "Elevernas röster" framträder teknikämnet för eleverna i en kombination av olika ämnen som: samhällskunskap (SO), naturvetenskap (NO), matematik (Ma) och slöjd. Teknik är också en kombination av praktiskt och lösningstänkande (tekniska lösningar) samt att förstå hur vårt samhälle fungerar och hur det är uppbyggt av olika tekniska system. Diskursen har visat också att eleverna kände stor lust och värde genom projektarbete (görande), där de lärde sig att ta egna beslut samt såg nyttan med detta inför framtiden. Resultaten har visat att projektarbete av praktisk karaktärär bra för elevinlärning och att kunskapen stannar längre än vid teoretiska (tänkande) moment. Detta gynnar i synnerhet de svaga eleverna. Utifrån diskursen "Terminsplanering teknik" framkom det att lärare väljer ett undervisningsinnehåll med tekniska lösningar och tekniska processer (centralt innehåll: arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar) som viktiga inslag för elever att behärska, när teknik undervisas i en slöjdsal. Utifrån diskurserna "Elevernas röster" och "Terminsplanering teknik" framkom det att elevernas uppfattning av ämnet stämmer väl överens med lärarens planering och detta har betydelse när lärare ska välja undervisningsinnehåll och det är här slöjdsalens betydelse kommer in som har en viktig roll vid utförande av praktiskt problemlösande arbetssätt. Förmågor som tränas är: kreativitet, handlingskraft, självtillit, att värdera lösningar och samarbete och kommunikation. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? Jämfört med slöjdämnet framträder teknikämnet både praktiskt och teoretiskt genom undervisningen som undervisas samma dag där tekniklektionen delas in i ett praktiskt och ett teoretiskt lektionsmoment. I det praktiska lektionsmomentet arbetar eleverna med sina projektarbete, och i det teoretiska lektionsmoment går läraren igenom sidor i kurslitteraturen och häftet som eleverna senare har har prov i. Teknikämnet likställs även med tekniska lösningar. Viktiga förmågor som lyfts i båda ämnena är: nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? I kommentarmaterial till kursplaneni slöjd nämns personlig utveckling och förmågor som nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga som centralt i kursplan, medan i teknikämnet lyfts tekniska lösningar som förenklar livet för oss människor som ofta har en samhällskoppling. / In this degree project, it is examined how the technology subject looks when it is taught in a crafts room from the perspective of the various stakeholders: students, teachers and the school system at large. The following questions have been formulated within the framework of this study: ● How does the subject of technology appear to students and teachers when the teaching takes place in a handicraft hall? ● How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? ● What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as course plans and commentary material in the subjects of technology and craftsmanship are compared? How does the subject of technology appear to students and teachers when the teachingtakes place in a craft room? Based on the discourse "Students' voices", the subject of technology appears for students in a combination of different subjects such as: social studies, natural sciences, mathematics and crafts. Technology is also a combination of practical and solution thinking (technical solutions) as well as understanding how our society works and how it is made up of different technicalsystems. The discourse has also shown that the students also felt great desire and value through project work (doing), where they learned to make their own decisions and saw the benefit of this for the future. Results have shown that project work of a practical nature is good for student learning and that the knowledge stays longer than with theoretical (thinking) moments. This particularly benefits the weak students. From the discourse "Scheduling technology" it emerged that teachers choose a teaching content with technical solutions and technical processes (central content: working methods for developing technical solutions) as important elements for students to master, when technology is taught in a crafts room. Based on the discourses "Voices of the students" and "Term planning technology" it emerged that the students' perception of the subject matches well with the teacher's planning and this is important when teachers have to choose teaching content and this is where the importance of the craft room comes in, which has an important role in carrying out practical problem-solving approach. Abilities trained: creativity, action, self-confidence, valuing solutions as well as cooperation and communication. How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? Compared to the crafts subject, the technology subject appears both practical and theoretical throughthe teaching that is taught on the same day, where the technology lesson is divided into a practical and a theoretical lesson. In the practical part of the lesson, the students work on their project work, and in the theoretical part of the lesson, the teacher goes through pages in the course literature and the booklet that the students later have tests in. The technology subject is also equated with technical solutions. Important abilities that are highlighted in both subjects are: curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action and cooperation and communication skills. What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as curriculum and commentary material in the subjects of technology and craft sare compared? Commentary material on the curriculum in handicrafts mentions personal development and abilities such as curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action as well as cooperation and communication skills as central to the curriculum, while in the topic of technology technical solutions are highlighted that simplify life for us people who often have a social connection.