<p>Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.</p><p>Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.</p><p>I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige.</p><p>Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär.</p><p>Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor.</p><p>Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.</p>

Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande? I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning. Resultat och slutsatser bygger på en kvantitativ undersökning, som genomförs på Karlstads universitet. Resultaten visar att det förekommer användande av piratkopierade program på Karlstads universitet. Den största anledningen till att använda piratkopierade program är rent ekonomisk. Det visar sig också att studenterna inte har några moraliska invändningar mot att använda piratkopierade program, dock är det endast ett fåtal, som kan tänka sig att piratkopiera program för att sälja och tjäna pengar.

<p>With the development of the Internet, illegal copying of electronic documents has become a growing problem. There is an increasing need of prevention in the field of pirate copying. One method is to mark the document by changing some of the words to synonyms. In this way it is possible to construct legal copies which do not differ in content but still are unique. Since the copies of the documents are unique, it is possible to trace the owner of a document and accordingly call him or her to account for pirate copying if several exactly similar copies are reaching the market. </p><p>The aim of this study was to investigate the possibility of exchanging words for synonyms in a text from a work of fiction, examining both the literary qualities of the manipulated texts and the security aspect. The conclusion of the study is that it is possible to mark texts of imaginative literature by means of the use of synonyms.</p>

With the development of the Internet, illegal copying of electronic documents has become a growing problem. There is an increasing need of prevention in the field of pirate copying. One method is to mark the document by changing some of the words to synonyms. In this way it is possible to construct legal copies which do not differ in content but still are unique. Since the copies of the documents are unique, it is possible to trace the owner of a document and accordingly call him or her to account for pirate copying if several exactly similar copies are reaching the market. The aim of this study was to investigate the possibility of exchanging words for synonyms in a text from a work of fiction, examining both the literary qualities of the manipulated texts and the security aspect. The conclusion of the study is that it is possible to mark texts of imaginative literature by means of the use of synonyms.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter. Frågan vi ställde oss var om nya lagar och kopieringsskydd har någon genomslagskraft hos konsumenter och om det är möjligt för branschen att dra nytta av Internet istället för att se det som ett hot? För att få svar på detta har vi bland annat tittat på vad kopieringsskydd innebär, vad det finns för typer, hur väl de fungerar, samt belyst det faktum att dess laglighet ifrågasätts eftersom man enligt lagar kring upphovsrätt i olika länder har rätt att kopieria ett exemplar för eget bruk. Det vi också har undersökt är hur inställningen till kopiering är hos producenter och konsumenter av digital information och hur de ska kunna närma sig i den kamp som förs. Vi har tittat på vilka förluster och effekter piratkopieringen innebär samt om det finns några förslag på åtgärder för att komma till bukt med kopieringen, förutom renodlade kopieringsskydd och lagar. Genom en enkätundersökning samt djupintervjuer av konsumenter har vi undersökt hur mycket man laddar ner och/eller kopieriar, samt om kopieringsskydd och lagliga åtgärder egentligen avskräcker den enskilde individen. Detta har vi ställt gentemot branschorganisationernas försök att förhindra piratkopieringen för att se om det finns några alternativa vägar att gå för att komma tillrätta med problemet. Svaret är att kopieringsskydd och lagar inte är rätt väg att gå i kampen mot piratkopieringen. Detta påvisas genom konsumenternas inställning till kopieringsskydd, det vill säga att det alltid går att komma runt dem och att kopieringsskyddade produkter inte kan användas på ett tillfredsställande sätt. Det påvisas även genom det faktum att varken konsumenter eller lagutövare tror att lagen har någon effekt på den enskilde individen. Istället bör branschen utnyttja Internet som distributionskanal och dra nytta av dess fördelar och på så sätt tillhandahålla materialet på ett för konsumenten lättillgängligt och bekvämt sätt och till en lägre kostnad jämfört med idag. / Today, it is often reported about piracy copying in the mass media. Anyone can, with little knowledge and cost, copy films, music, games and software, which often also are easily accessible on the Internet. No one can quite understand or answer how big this problem is, and for whom. Organisations and companies within the line of business are trying with different means to deal with the trend that copied, digital information is getting a larger spread and demand amongst consumers. This by trying to develop improved copy protection, and by working for more stringent legislation amongst copyright for digitally based products. The questions we asked ourselves were, if new laws and copy protection have any impact on the consumers and if it’s possible for the organisations to make use of the Internet instead of seeing it as a threat. To get an answer to this, we have among other things tried to find out the meaning of copy protection, which various types of copy protection that exists and how well they are functioning. We have also illustrated the fact that the legality of copy protecttion is questioned, this because according to the copyright laws in different countries, you have the right to make a copy for your own personal use. We have examined the attitudes of copying amongst producers and consumers of digital information and how they can be brought closer together in the struggle that is being carried out between them. We have also investigated the economic losses and effects due to piracy copying, and if there are any suggested measures for dealing with piracy copying, besides copy protection and laws. Through an inquiry along with interviews, we have investigated how much a person downloads and/or copies, and if copy protection and legal actions have a deterrent effect on the sole individual. This we have put in relation to the organisations’ attempt to prevent piracy copying, to see if there are any alternative ways to overcome the problem. The answer is that copy protection and laws are not the right methods in the battle against piracy copying. This is proven by the consumers’ attitude towards copy protection, i.e. there is always a way around them, and products that have been copy protected cannot be used satisfyingly. It is also proven by the fact that neither the consumers, nor the actors of the law, think that the copyright law has an affect towards the sole individual. Instead, the organisations within the line of business should use the Internet for distribution of their products, and make use of its advantages. In that way, the organisations can supply their products in a way that is comfortable and easily available for the consumers, and at a lower cost compared to today.

Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen. Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag. I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige. Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär. Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor. Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.

In this modern day and age where internet reigns supreme and the digital age is neigh, there are many ways to copy and illegally acquire software. It is called online piracy. The “crackers” crack the software code which then is illegally distributed online, giving the ability to other users to download the software. Ever since game industry exploded on the market, there has been a “cat-and-mouse game” between game developers and online pirates. Game developers trying to stop the pirates from cracking their products, while pirates finding ways around the code. This is an eternal battle and today we are in a situation where there seems to be a common belief that the protection software affects the performance of video games. By taking a deeper dive in to the game industry, we have concluded that in fact, generally video games that use a 3rd party protection are the most affected in terms of performance. To say that this is non consumer-friendly is an understatement, whereas in this situation people who buy the video game gets the version with worse performance than a pirated copy. This results in clash of developers thinking they are saving themselves some money by stopping the pirates, but, pirating does not necessarily have a bad impact on sales. If sales are not affected, then why would you release a software with protection which performs worse than their counterpart, only for it to be sold less through bad performance and negative feedback from community? We conclude that these kinds of security are far too drastic. It does not matter what level of protection there is, with time anything will be broken down. As we have noted the pirates have too low of impulse control, which is the biggest reason why they are downloading. We say that a protection that inflicts minor to non, performance dips is the right way to go. Give the consumer good reasons to buy the video game, rather than forcing them to purchase a product with performance issues.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet. Myndigheter och andra intressenter har inte tydligt markerat det orättfärdiga eller lagvidriga i detta beteende. Konsekvenser av detta är att allmänhetens subjektiva rättsuppfattning skiljer sig kraftigt från den objektiva rätten. Rättighetsinnehavare ser således sina immateriella rättigheter urvattnas samtidigt som myndigheter står utan effektiva eller realistiska motmedel. Från branschens sida kan agerandet förklaras med rädsla för den bad-will vilken skulle bli följden av att jaga enskilda piratkopierare. Förklaringarna till myndigheternas icke-agerande är troligtvis flera, men viktigast, vid sidan av det faktum att rättsläget inte är helt klart, kan vara svårigheten att övervaka och upptäcka de illegala förfarandena. Man har, från branschens och myndighetens sida, försatt sig i en relativt svår situation. I detta skede kommer nu ytterliggare ett EG-direktiv på upphovsrättens område. Syftet med direktivet är att klarlägga rättsläget dels genom att uppnå en hög likformighet mellan de nationella lagstiftningarna inom EUoch att samtidigt driva igenom de överenskommelser som är resultatet av 1996 års WIPO fördrag. I denna framställning analyserar och diskuterar författaren Per Edstam hur rättsläget synes komma att utvecklas till följd av direktivet, och hur väl denna utveckling stämmer överens med upphovsrättens syften.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.