Esta tese tem o objetivo principal de demonstrar empiricamente que as companhias abertas brasileiras "gerenciam" os seus resultados contábeis como resposta a estímulos do mercado de capitais. Inicialmente, é elucidado o significado de alguns conceitos, tais como "gerenciamento" dos resultados contábeis e acumulações discricionárias. Discute-se o perfil do mercado de capitais brasileiro e as circunstâncias ambientais nas quais são gerados os relatórios contábeis financeiros das companhias abertas brasileiras, enfatizando-se o papel dos órgãos reguladores e da legislação comercial e tributária. A seguir, depois da revisão da literatura brasileira e estrangeira na área de "gerenciamento" dos resultados contábeis, documentaram-se evidências para as companhias abertas brasileiras do "gerenciamento" dos resultados contábeis para: a) Evitar reportar perdas, b) Sustentar o desempenho recente e c) Reduzir a variabilidade dos resultados. O período de estudo foi os anos entre 1995 e 1999, tendo como base de dados principal a Economática. Empiricamente, foi implementado um modelo de regressão múltipla para estimar as Acumulações Discricionárias, que são proxy do valor discricionariamente alterado dos resultados contábeis. Com base na pesquisa, verificou-se que as empresas brasileiras com resultados muito ruins os manejam de maneira a piorá-los ainda mais, visando melhores resultados no futuro. Em termos de desempenho no mercado, constatou-se que empresas que manejam "artificialmente" os resultados conseguem no curto prazo seduzir os investidores; entretanto, no longo prazo, o mercado identifica o procedimento e essas ações são penalizadas com os piores desempenhos acumulados. Nos apêndices, é estudada a influência da Governança Corporativa e da Auditoria Independente na propensão à prática do "gerenciamento" dos resultados contábeis, bem como é estimado o coeficiente de resposta dos retornos das companhias abertas brasileiras aos resultados contábeis. / This thesis has the main purpose to present empirical evidence that Brazilian public companies practice earnings management as a response to capital market incentives. Initially, some important concepts are elucidated, such as earnings management and discretionary accruals. In addition, specific aspects of Brazilian capital market, as well as its financial reporting environment are briefly discussed. After a literature review in this area of Earnings management, it will be documented evidences that Brazilian public companies manage their earnings to: a) Avoid reporting losses; b) Sustain recent performance and c) Income smoothing. The study period of the empirical analysis is between 1995 and 1999, and the most important source of information is Economática. As part of the research, It was implemented a multiple regression model to estimate discretionary accruals, that are used as proxies for the amount of earnings management. Among several observations, it was verified that Brazilian companies practice big bath accounting, so in case of bad results, the companies manage their earnings to report even worse losses, in order to have better future earnings. In terms of performance in the stock market, it was documented that companies that artificially manage their results, towards income decreasing or income increasing, can fool the market in the short run, but in the long run the investors realize the procedure, and their stocks will underperform the market. In the appendixes of this thesis some factors that can reduce earnings management are discussed, such as Corporate Governance and Independent Auditing. Other short analysis is the estimation of the earnings response coefficient for Brazilian public companies.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

Bakgrund Årsredovisningens berättande delar utgör numera majoriteten av årsredovisningen. De berättande delarna hjälper läsaren att tolka den finansiella informationen. Därmed är läsbarheten i de berättande delarna viktig för årsredovisningens användbarhet. Tidigare studier har kommit fram till att företag medvetet försämrar årsredovisningens läsbarhet för att dölja skadlig information och därigenom vilseleda läsaren. Syfte Studiens syfte är att förklara variation i läsbarhet mellan svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Metod Denna kvantitativa studie tar sin utgångspunkt i ett eklektiskt och deduktivt angreppssätt där både läsbarhets- och redovisningsteorier ligger till grund för hypotesutvecklingen. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där studiens empiriska material utgörs av sekundärdata som är hämtad från företags årsredovisningar. Variation i årsredovisningars läsbarhet analyseras med multipel linjär regression. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett starkt positivt samband mellan lönsamhet och läsbarhet och således har mindre lönsamma företag en lägre läsbarhet i sina årsredovisningar. Resultatet påvisar även att det förekommer svaga skillnader i årsredovisningars läsbarhet mellan olika branscher. Vidare indikerar analysen att större företag skriver längre texter och därigenom mer svårläst. / Introduction Nowdays the narrative parts are the majority of the annual report. The narrative parts help the reader to interpret the financial information. Thus, the readability is important for the usefulness of the annual report. Prior research has found that corporations strategically use the language as a tool to hide information and to obfuscate the reader. Purpose The purpose of this study is to explain variation in readability between Swedish listed corporations’ annual reports. Method This quantitative study is based on an eclectical and deductive approach where both theories of readability and accounting theories have formulated the hypotheses. A cross-sectional design has been used and the study's empirical data consist of secondary data, derived from annual reports. Variation in annual reports readability has been analysed by multiple linear regression. Conclusion The result shows that there is a strong positive correlation between profitability and readability, thus less profitable corporations have lower readability in their annual reports. The result also shows that there are weak differences in the annual reports' readability between different industries. Furthermore, the analysis indicates that larger companies write longer texts and thus more difficult.

Esta tese tem o objetivo principal de demonstrar empiricamente que as companhias abertas brasileiras "gerenciam" os seus resultados contábeis como resposta a estímulos do mercado de capitais. Inicialmente, é elucidado o significado de alguns conceitos, tais como "gerenciamento" dos resultados contábeis e acumulações discricionárias. Discute-se o perfil do mercado de capitais brasileiro e as circunstâncias ambientais nas quais são gerados os relatórios contábeis financeiros das companhias abertas brasileiras, enfatizando-se o papel dos órgãos reguladores e da legislação comercial e tributária. A seguir, depois da revisão da literatura brasileira e estrangeira na área de "gerenciamento" dos resultados contábeis, documentaram-se evidências para as companhias abertas brasileiras do "gerenciamento" dos resultados contábeis para: a) Evitar reportar perdas, b) Sustentar o desempenho recente e c) Reduzir a variabilidade dos resultados. O período de estudo foi os anos entre 1995 e 1999, tendo como base de dados principal a Economática. Empiricamente, foi implementado um modelo de regressão múltipla para estimar as Acumulações Discricionárias, que são proxy do valor discricionariamente alterado dos resultados contábeis. Com base na pesquisa, verificou-se que as empresas brasileiras com resultados muito ruins os manejam de maneira a piorá-los ainda mais, visando melhores resultados no futuro. Em termos de desempenho no mercado, constatou-se que empresas que manejam "artificialmente" os resultados conseguem no curto prazo seduzir os investidores; entretanto, no longo prazo, o mercado identifica o procedimento e essas ações são penalizadas com os piores desempenhos acumulados. Nos apêndices, é estudada a influência da Governança Corporativa e da Auditoria Independente na propensão à prática do "gerenciamento" dos resultados contábeis, bem como é estimado o coeficiente de resposta dos retornos das companhias abertas brasileiras aos resultados contábeis. / This thesis has the main purpose to present empirical evidence that Brazilian public companies practice earnings management as a response to capital market incentives. Initially, some important concepts are elucidated, such as earnings management and discretionary accruals. In addition, specific aspects of Brazilian capital market, as well as its financial reporting environment are briefly discussed. After a literature review in this area of Earnings management, it will be documented evidences that Brazilian public companies manage their earnings to: a) Avoid reporting losses; b) Sustain recent performance and c) Income smoothing. The study period of the empirical analysis is between 1995 and 1999, and the most important source of information is Economática. As part of the research, It was implemented a multiple regression model to estimate discretionary accruals, that are used as proxies for the amount of earnings management. Among several observations, it was verified that Brazilian companies practice big bath accounting, so in case of bad results, the companies manage their earnings to report even worse losses, in order to have better future earnings. In terms of performance in the stock market, it was documented that companies that artificially manage their results, towards income decreasing or income increasing, can fool the market in the short run, but in the long run the investors realize the procedure, and their stocks will underperform the market. In the appendixes of this thesis some factors that can reduce earnings management are discussed, such as Corporate Governance and Independent Auditing. Other short analysis is the estimation of the earnings response coefficient for Brazilian public companies.

Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade. / Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

The purpose of this thesis is to determine if impairment of goodwill is a value relevant factor to the investors in the companies listed on the Stockholm Large Cap stock exchange. This paper focuses on the annual reports from the 100 largest companies listed on the exchange.   The empirical model used is Capital Market Research and Market Based Accounting Research which is derived from Positive Accounting Theory. Capital Market Research and Market Based Accounting Research are based on critical assumptions made in the Efficient Market Hypothesis which is why it has its own section in the theoretical chapter. The theoretical chapter contains extensive information regarding the components of goodwill, its uses in accounting and how it is meant to be dealt with.  The analysis connects our empirical findings with our empirical model in order to draw conclusions from the output gathered in Minitab. Our analysis shows that only small proportions of the large quantities of goodwill on the Swedish stock exchange are impaired on a yearly basis. We also find that impairment of goodwill does not have a significant impact on market value, however goodwill itself does.  Investors either do not view impairment of goodwill as value relevant, or the impairment was known beforehand and was therefore reflected in the price of the stock. Goodwill is considered value relevant most likely due to investors viewing the preeminence of goodwill as a sign that the company will draw benefit from the underlying assets for years to come.    We conclude that impairment of goodwill is not a value relevant factor to the investors in the Swedish stock exchange, but that goodwill, and increasing goodwill is. The paper ends with suggestions for further research. / Syftet med denna avhandling är att fastställa om nedskrivning av goodwill är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska Large Cap-börsen. Denna avhandling fokuserar på årsredovisningarna från de 100 största bolagen som är noterade på denna börs.  De empiriska modeller som används är kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning, vilka båda härstammar från positiv redovisningsteori. Kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning baseras på viktiga antagande gjorda i den effektiva marknadshypotesen, som har sitt egna avsnitt under teorikapitlet. Teorikapitlet innehåller omfattande information gällande komponenterna i goodwill, dess användning inom redovisning samt hanteringen av goodwill.  Analysen kopplar samman våra empiriska fynd med vår empiriska modell i syfte att dra slutsatser kring resultaten som sammanställts från programmet  Minitab. Vår analys visar att förhållandevis små mängder av de enorma goodwillposterna på den svenska Large cap-börsen skrivs ner på årlig basis. Vi finner också att nedskrivning av goodwill inte har någon väsentlig påverkan på bolagets marknadsvärde, vilket däremot goodwillposten i sig har. Antingen så ser inte investerarna nedskrivning av goodwill som värderelevant eller så var nedskrivningarna kända i förväg och således redan inräknade i aktiens pris. Att goodwill i sig är betraktat som värderelevant beror troligen på att investerarna ser innehavet av goodwill som ett tecken på att bolaget kommer dra nytta av dessa underliggande tillgångar under de kommande åren.    Vi drar slutsatsen att nedskrivning av goodwill inte är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska börsen, men däremot att goodwill och en ökning av goodwillposten är värderelevant. Uppsatsen avslutas med förslag till ytterligare forskning

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.