Titel: En omvälvande erfarenhet för föräldrar- en litteraturstudie om att få ett för tidigt fött barn. Bakgrund: Cirka 5 % av alla barn som föds årligen i Sverige är för tidigt födda. Flera studiers resultat visar att det är påfrestande för föräldrar till för tidigt födda barn att vistas på en neonatalavdelning. Trots att detta ämne är väl beforskat visar nutida studier att det finns delar i omvårdnaden som kan förbättras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av tiden på en neonatalavdelning med deras förtidigt födda eller lågviktiga barn. Metod: En litteraturstudie genomförd med tolv artiklar med kvalitativt resultat. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna innefattar: att få vara nära sitt barn, föräldrars behov av information, kommunikation och stöd och föräldrars erfarenhet av miljön på neonatalavdelningar. Konklusion: Sjuksköterskor har stor inverkan på hur föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen. En viktig uppgift för dem är att involvera föräldrar i vården och se dem som en del av deras barns vårdteam. Inte enbart för föräldrars skull utan även för barnens välmående.   Nyckelord: Föräldrar, neonatalavdelning, erfarenheter, prematur. / Title: A transformative experience for parents- a literature study about having a prematurely born infant. Background: Approximately 5 % out of all children born annually in Sweden are born prematurely. Several studies' results show that it is stressful for parents of premature infants to stay at a neonatal unit. Although this topic is well researched, recent studies show that there are parts of the care that could be improved. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of the time spent at a neonatal unit with their premature or low birth weight infants. Methods: A literature study was conducted from twelve articles with a qualitative result. Results: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories included: being allowed to be close to ones child, parents need of information, communication and support and parents experience of the enviorment at the neonatal unit. Conclusion: Nurses have a major impact on how parents perceive their time at the neonatal ward. An important task for them is to involve parents in the care and to see them as part of their child's healthcare team. Not only for the parents sake but also for the infant's well-being.   Keywords: Parents, NICU, experiences, premature.

Bakgrund: I Sverige föds ungefär 6000 barn förtidigt det vill säga före vecka 37. Dessa barn kallas vanligtvis för prematurer. De prematura barnen vårdas vanligtvis på en neonatalvårdsavdelning och barnmorskorna på BB ansvarar för vården av mammorna. Tillsammans bedriver de två avdelningarna samvård som innebär att vården organiseras så att mamman och barnet kan vårdas på samma avdelning om barnets föds prematur eller om det är sjukt.  Syfte: Att studera barnmorskors uppfattningar av samvård mellan neonatal och BB-avdelning i relation till prematurfödsel. Metod: Fenomenografisk forskningsmetod med induktiv ansats användes i studien. 10 barnmorskor intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.  Resultat: Resultatet presenterades i tre beskrivningskategorier; erfarenheter av god samvård, kommunikationen och informationen, två olika världar ska mötas och sju uppfattningar. Konklusion: Samvård innebär ett samarbete mellan föräldrar, barnmorskor på BB och neotanalvårdspersonal, där familjen är i centrum för vården och där föräldrarna är delaktiga i barnets vård och beslut. Vårdpersonalens stöd, samarbete och kommunikation är av stor vikt för samvården ska fungera optimalt.

Stockholm Neonatal Project (SNP)

<p>Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar.</p> / Stockholm Neonatal Project

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar. / Stockholm Neonatal Project

Stockholm Neonatal Project (SNP)

Sammanfattning Bakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten. Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g. Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärning Slutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen. Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC).  Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (&lt;27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011. Närings- och viktdata för den första levnadsmånaden bearbetades i SPSS version 22.0. Independent samples t-test och Chi-2 test användes i statistiska analyser. Resultat I studien deltog totalt 54 extremt prematura barn; 28 barn födda under 2006 och 26 barn födda under 2011. Barnen i 2011 kohorten representerade en grupp efter de ändrade nutritionsregimerna och de hade ett signifikant högre medelintag än 2006 kohorten beträffande intag av vätska (p&lt; 0,001), energi (p= 0,002) och protein (p&lt; 0,001). De i 2011 kohorten följde i medeltal bättre de uppskattade näringsbehoven jämfört med 2006 kohorten. Barnen i 2006 kohorten hade i medeltal en viktförändring på -1,98 SDS och de i 2011 kohorten -1,83 SDS. Ett barn i 2006 kohorten och fem i 2011 kohorten insjuknade i NEC. Slutsats Barn födda under 2011 följde de uppskattade näringsbehoven bättre jämfört med barn födda under 2006. Fler barn i den senare födelsekohorten drabbades av NEC. Ändrade nutritionsrutiner resulterade i ökat näringsintag vilket inverkade positivt på viktförändring hos dessa små barn. / Background Extremely premature infants have difficulty assimilating nutrients because the digestive tract is immature. These infants have high risk of malnutrition and growth failure. To achieve estimated requirements, nutritional intakes must be optimized and individually tailored. However, to reach nutritional requirements and enable fetal growth, enrichment of the nutrition is necessary. Objective To examine the nutrient intakes between two cohorts of extremely preterm infants, and compare nutrient intakes with estimated nutritional needs and examine whether altered nutrition regimens influenced the weight gain. Secondary aim was to examine the incidence of necrotizing enterocolitis (NEC). Method A retrospective observational study including extremely preterm infants (&lt;27 gestational weeks) born during 2006 and 2011, respectively. Nutritional- and weight data were processed in SPSS version 22.0. Statistical analyses were performed by using independent samples t-test and Chi-square test. Results In total the study included 54 infants, 28 children were born during 2006 and 26 children were born during 2011. Infants in the 2011 cohort represented a group after the change of nutritional regimens and they had higher nutritional mean intakes compared to infants born during 2006 regarding fluids (p &lt;0.001), energy (p = 0.002) and protein (p ​​&lt;0.001). In mean the 2011 cohort followed the estimated needs better than the 2006 cohort. The children in the 2006 cohort had an average weight change of -1.98 standard deviation scores (SDS) and in the 2011 cohort, -1.83 SDS. One child in the 2006 cohort and five in the 2011 cohort was diagnosed with NEC. Conclusion Infants born during 2011 had higher nutritional intakes compared with infants born during 2006. More infants born in the recent cohort suffered from NEC. Changes of nutritional regimens resulted in higher nutritional intakes and had a positive impact on weight gain in these vulnerable infants.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ”Vård av extremt tidigt födda barn”. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva prematura och nyfödda barns påverkan av transport mellan sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Fyra teman identifierades och besvarade frågeställningarna vad påverkar prematura och nyfödda barn under transport och hur påverkas de under transport, dessa var Höga ljudnivåer, Transportteamets kompetens, Uppvisar tecken på obehag samt Ökad risk för hjärnblödning. Genom att transportsjuksköterskan använder sig av NIDCAP kan påverkan på barnet minskas och transporten blir mindre stressande. Fler studier bör genomföras där fokus ligger på hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan minska obehaget hos barnet under transport mellan sjukhus. / In Sweden, about 2.500 newborn infants are transportedeach year. In late 2013, the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen)published a new guide, Care for Extremely Premature Babies (Vård av extremttidigt födda barn); in which one prioritized area were neonatal transports.The importance of an efficient transport organization is essential to create asafe and equal care fore these patients. The purpose of this study was todescribe the impact on preterm and newborn infants who are transported between hospitals.The study was conducted as a review of 14 academic articles. Two questions wereasked (what affects preterm and sicknewborn infants during transportation between hospitals; how are preterm and sick infant affected during transportationbetween hospitals) across four themes (High noise levels; Transport Team´s competence;Exhibition sign of discomfort; Increased risk of cerebral haemorrhage). Whenthe transport nurse uses NIDCAP, the effect on the infant may be reduced andthe transport less stressful. More studies should be conducted with a focus onhow nursing care measures can reduce anxiety to the infant during transportbetween hospitals.

Background: Having a premature baby is a big change for the family. The baby needs medical care in the NICU for an indefinite period of time and the baby´s unstable health can cause the confinement to be very long.  Physical contact between parent and child is critical in building a healthy attachment. With separation the attachment process becomes significantly more difficult. The nurse has a responsibility to ensure that the parents have the best conditions to attach with their child.  Aim: The aim of this study was to enlighten parents experienced obstacles and possibilities to attach to their premature baby in the neonatal ward.  Method: This study is a general literature review with a qualitative design. In total 13 articles were selected for review, as a result from five searches in PubMed and CINAHL. In the quality review, ten articles had an insignificant or moderate risk of methodological deficiencies and were included in the analysis. The results from all articles were then compared with each other to find common themes that were used as headings in the result.  Result: The result was presented through four themes. The experiences of attachment varied, some families found it easy to build an attachment with the baby while others found it more difficult. The result of this study shows that the majority of the participants experienced attachment when they were close to the baby, often through physical contact or other interaction. The parents who found it more difficult to bond with their baby were the ones who distanced themselves from their child out of fear of losing it.  Conclusion: The experience of attachment differs depending on the circumstances of the family’s situation. It is important that the health personnel take responsibility in practicing family-centered care in order to strengthen the bond between parent and child. / Introduktion: Att få ett för tidigt fött barn kan vara livsomvälvande för många föräldrar och familjer. Vårdtiden på en neonatalavdelning beror ofta på hur för tidigt fött ett barn är eller hur sjukt det är. Ju tidigare barnet föds desto skörare är det och behöver därför vård länge. För en god anknytning krävs det fysisk kontakt mellan förälder och barn och utan fysisk kontakt försvåras det. I familjecentrerad vård finns sjuksköterskan som ett stöd för föräldrar  när de försöker bilda ett band till det nyfödda barnet.  Syfte: Syftet med arbetet var att belysa föräldrars upplevda hinder och möjligheter för att knyta an till ett prematurt barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Fem sökningar genomfördes i PubMed respektive CINAHL vilket resulterade i 13 artiklar. Efter en kvalitetsgranskning bedömdes tio artiklar ha obetydlig eller måttlig risk för metodologisk brist. Artiklarnas resultat jämfördes för att hitta gemensamma teman som sedan användes som rubriker i resultatet.  Resultat:  Resultatet bildade fyra teman; närhet och separation, intensivvårdsmiljön och dess inverkan på anknytningen, personalens bemötande och föräldrarnas informationsbehov samt föräldrarnas delaktighet och involvering i barnets vård. Upplevelsen av att knyta an till sitt prematura barn på en neonatalavdelning varierade, vissa föräldrar hade lätt att knyta an medan andra upplevde det svårare. Föräldrarna uppgav att en möjlighet till anknytning var när de var nära barnet, exempelvis genom fysisk kontakt eller interaktion. Hinder för anknytningen skapades när föräldrar distanserade sig av oro att förlora sitt barn.  Slutsats: Anknytningen skiljde sig beroende på vilka omständigheter familjen befann sig i under vårdtiden. Det är därför viktigt att personalen tar ansvar och utför familjecentrerad vård för att främja anknytningen mellan förälder och barn.