Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning. Metod: En litteraturstudiebaserad på tio studier med kvalitativ forskningsansats. Analysen genomfördes utifrån likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och subteman: Plötsligt förälder –Rädsla och chock, Skuldkänslor; Hinder på vägen till att bli förälder –Oro för barnet, Inte mitt barn, Barriärer i vårdmiljön; Vilja vara med sitt barn –Behov av stöd, Copingstrategier. Slutsats: Föräldrar till prematura barn upplever rädsla och chock till följd av den plötsliga födseln. Mödrar uttrycker skuldkänslor över att födseln skett för tidigt tydligare än fäder. Vårdmiljön på neonatal-avdelningen innehåller barriärer mellan förälder och barn. Föräldrarnas största behov är att vara nära sitt barn och att få delta i omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studiens resultat uppmärksammar föräldrarnas behov av att få stöd från sjuksköterskan. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan för att ge stöd och vägledning till föräldrarna. Resultatet kan till viss del vara överförbart till andra områden inom barnsjukvård, för att uppmärksamma behov hos föräldrar till svårt sjuka barn. / Background: Infants born earlier than 37 completed weeks of pregnancy are defined as premature and have an increased risk of morbidity and mortality. Most premature infants need care in a neonatal intensive care unit (NICU). Parenting is affected by the premature birth, the child's health status and the hospital environment. Nurses can offer support and guidance to the parents in order to facilitate closeness between parent and child. Aim: To describe how mothers and fathers experience becoming a parent to a preterminfant in a NICU. Method: A general literature review based on ten qualitative studies. The analysis was based on the similarities and differences in the findings. Findings: The findings are presented as three themes and subthemes: Suddenly a parent –Fear and shock, Guilt; Obstacles to parenting –Concern for the child, Not my child, Barriers in the hospital environment; Desire to be with your child –Need of support, Coping strategies. Conclusion: Parents of premature infants experience fear and shock following the sudden birth. Mothers express more feelings of guilt due to the premature birth than fathers. Barriers between parent and child exist in the hospital environment. The main parental needs are to be close to their infant and to participate in the care of their infant. Clinical significance: The findings of the study illuminate the parents' need of receiving support fromnurses. The results can be applied by nurses in order to provide support and guidance to the parents. Some of the findings can be transferred to other areas of children's health care, and thereby illuminate the needs of parents of critically ill children.

Att bli förälder förknippas ofta med en positiv upplevelse. För föräldrar till barn som börjar livet på en neonatalavdelning kan starten på föräldraskapet bli allt annat än förväntad. På en neonatalavdelning vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn och föräldrar ses som en självklar del i vårdteamet.   Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras barn vårdas på neonatalavdelning.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till resultatet inkluderades 16 kvalitativa intervjustudier. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas riktlinjer för självständigt arbete.   Resultatet visade att den oväntade utgången av graviditeten resulterade i en upplevelse präglad av känslor såsom oro och stress. Föräldrarna uttryckte att de hade önskat sig vara mer förberedda. Det tog tid att anpassa sig till den nya miljön och att separeras från sitt barn till följd av att barnet behövde vård på neonatalavdelningen upplevdes som frustrerande. Föräldrarna hade behov av att vara nära sitt barn och vara involverade i dess omvårdnad. När detta var möjligt upplevde föräldrarna ökad delaktighet och deras känsla av att vara förälder stärktes. Miljön på neonatalavdelningen och att barnet behövde vård gjorde det svårt att etablera föräldrarollen vilket påverkade anknytningen och föräldraskapet. Föräldrarna som inte kunde bo kvar på neonatalavdelningen uttryckte att det var negativt då det påverkade anknytningen och delaktigheten i barnets vård.   Slutsatsen av föreliggande studie är att föräldrarna hade svårt att etablera sin föräldraroll när barnet behövde vård på neonatalavdelning vilket påverkade anknytningen. Att få vara nära sitt barn och delaktig i vården stärkte deras identitet som förälder. Som vårdpersonal var det viktigt att stödja föräldrarna med åtgärder som gynnade anknytningen. / Becoming a parent is often associated with a positive experience. To become a parent to a child who begins life in a neonatal unit is often unexpected and it can cause a variety of emotions. Premature and sick newborns are cared for in the neonatal care unit. Parents are seen as an integral part of the care team, which has positive effects on the attachment and participation.    The purpose of this study was to describe parents' experience of their child being cared in neonatal unit.    To answer the purpose of the study, a literature review was performed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 16 qualitative interview study articles were included to answer the purpose. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's guidelines.    The results showed that the unexpected outcome of the pregnancy resulted in an experience marked by a variety of emotions such as anxiety and stress. The parents expressed wishes for being more prepared. It took time to adjust to the new environment and becoming separated, as a result of the child needing care in the neonatal unit, was perceived as frustrating. The parents had a need to be near their child and involved in their care. When this was possible, the parents experienced increased participation and their sense of being a parent strengthened. The environment in the neonatal unit and the fact that the child needed care, made it difficult to establish a parental role, which affected the attachment and parenthood. Parents who could not remain in the neonatal unit, expressed negativity because it affected attachment and participation.    The conclusion of this study is that parents found it difficult to establish a parental role when the child needed care in the neonatal unit, which affected the attachment. To be close to their child and participate in the care, strengthened their role as a parent. As health professionals, it is important to support actions that strengthen the attachment.

The aim of this study was to investigate the associations and differences regarding behaviour- and emotional problems and physical activity (PA) in early school-age children born preterm in comparison to children born full term. The sample consisted of 131 children at age 6-9 (mean age 7.8, including 54 % girls). The participants were divided into four groups depending on weeks of gestational age (GA): extremely preterm (EPT; 22-27 weeks), very preterm (VPT; 28-33 weeks), moderate preterm (MPT; 34-37 weeks) and the control group born at full term (FT; 38-42 weeks). The data were received from parent’s ratings on the questionnaire Child Behaviour Checklist (CBCL). The result showed that children born EPT were rated as having significantly more symptoms of depression, ADHD and conduct disorders, compared to the children born VPT, MPT and FT. The children born EPT also participated more in individual sports rather than team sports and in particular for those children with high ratings on ADHD Scale and Oppositional Defiant Scale. In conclusion, children born EPT seem to have more symptoms on behavioural and emotional problems and therefore more attention is needed to define appropriate interventions for this group to prevent and treat these problems. Even though PA didn’t manifestly decrease with lower GA in this sample it’s likely that bigger differences will show when the children grow older and more investigations are needed to examine the impact of PA among children born PT. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan beteende och emotionella problem samt fysisk aktivitet i tidig skolålder hos prematura barn i jämförelse med fullgångna barn. Urvalet bestod av 131 barn i åldern 6–9 (medelvärde 7.8, inklusive 54 % flickor). Deltagarna blev indelade i fyra grupper beroende på gestationsålder: extremt prematura (22–27 veckor), mycket prematura (28–33 veckor), måttligt prematura (34–37 veckor) och kontrollgruppen som bestod av fullgångna barn (38–42 veckor). Datamaterialet inhämtades från föräldrarnas skattningar på enkäten Child Behaviour Checklist (CBCL). Resultaten visade att barn som fötts extremt prematurt skattades ha signifikant mer symtom av depression, ADHD och uppförandestörning jämfört med mycket och måttligt prematura samt fullgångna barn. Barnen som fötts extremt prematurt utövade även mer individuella idrotter och mindre lagidrotter, vilket var speciellt tydligt för barn med höga skattningar på skalorna ADHD och trotssyndrom. Sammanfattningsvis har barn födda extremt prematurt mer emotionella och beteendemässiga problem jämfört barn med längre gestationsålder, och utifrån det behövs mer fokus på att utforma lämpliga interventioner för att förebygga och behandla dessa problem. Även om fysisk aktivitet inte visade sig minska med lägre gestationsålder i vårt urval är det troligt att större skillnader kommer visa sig när barnen blir äldre och vidare undersökningar krävs för att avgöra hur fysisk aktivitet kan tänkas påverka utfallen för prematura barn.

Bakgrund: Ett för tidigt fött barns tarmar och matsmältningsapparat är inte färdigutvecklade och de kan drabbas i större utsträckning av mag-tarmproblem. Att vårdpersonal har kunskap om upplevelser och stöd kring för tidigt födda barns magbesvär är viktigt. Syfte: Att beskriva för tidigt födda barns mag-tarmbesvär ur föräldrarnas perspektiv samt beskriva vilket stöd som gavs av vårdgivaren. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. Data analyserades med en tematisk nätverksanalys. Data bestod av loggboksblad samt skriftliga kommentarer från mödrar. Totalt antal mödrar som inkluderades i denna studie var 148, totalt antal loggboksblad var 133 och 56 skriftliga kommentarer. Resultat: Ett globalt tema, två organisationsteman samt åtta basteman identifierades. De två organisationsteman som framkom var: föräldrarnas upplevelser kring sitt för tidigt födda barn med magbesvär samt Vårdgivarens stöd och föräldrarnas upplevelse och effekt av detta stöd. Det globala temat som framkom var: Vikten av att bli lyssnad på, få stöd, och rätt information i en utsatt situation. Slutsats: Det finns ett behov av individuellt anpassat stöd hos föräldrar till för tidigt födda barn med magbesvär. Trygghet skapades då det upplevdes att vårdgivarna hade god tillgänglighet, var kunniga inom området och gav adekvata rekommendationer. Den stress och oro hos föräldrarna som barnets magbesvär medförde kunde minskas med hjälp av att bli lyssnad på, få individuellt stöd och rätt information. / Background: A prematurely born infant’s intestines and digestive system is not fully developed and may suffer of gastrointestinal problems. It is important that health care staff have knowledge of experiences and support regarding premature born infants. Purpose: To describe preterm infant’s gastrointestinal problems from a parents perspective as well as the type of support provided by medical provider. Method: The study was carried out with a qualitative/descriptive analysis of collected data. Data comprised of 133 logbook notes as well as 56 written comments from the mothers. In total 148 mothers were included in the study. Result: One global theme, two organisational themes and eight base themes were identified. The two organisational themes emerged: Parents experience of their prematurely born infant’s stomach problems and Medical providers support and parents experience and the effect of that support. The global theme emerged: The importance of being listened to, receive support and the correct information in a compromised situation. Conclusion: There is a need for individually tailored support for parents of premature infants with stomach problems. Security was created when parents experienced that the medical providers provided good accessibility, were knowledgeable in the area and made adequate recommendations. The stress and anxiety of the parents caused by the infants stomach problems could be alleviated by being listened to, receive individual support and correct information.

Bakgrund: Varje år föds det 15 miljoner prematura barn i världen. Prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning, tills de är friska nog att lämna avdelningen. I familjecentrerad omvårdnad betraktas familjen som en helhet. Familjecentrering är ett relativt nytt forskningsområde, med perspektiv från både föräldrar och vårdpersonal. Tidigare forskning inom familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning visar på positiva effekter hos både förälder och barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning. Metod: Studien var en litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar på engelska som var publicerade mellan år 2010 och 2020. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Databassökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed och artiklarna analyserades i enlighet med Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Resultatet visade att många föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen som en känslomässig berg- och dalbana. Många föräldrar längtade efter närhet med deras barn, oftast var hindret till närhet en rädsla för att barnets hälsa skulle försämras. Vägledning visade sig ge föräldrarna modet att delta i omvårdanden med deras barn, och även möjlighet till att knyta an till barnet. Sjuksköterskan var ett stort stöd enligt föräldrarna, även bara att vara i närheten gav familjen en möjlighet till att slappna av. Slutsats: Föräldrar som får ett prematurt barn överväldigas av många olika känslor. Vårdpersonalen på neonatalavdelningen bidrar till stöd och vägledning. Upplevelser som var återkommande hos föräldrarna var att deras stress minskade när de fick vara med sitt barn samt vara delaktig i vården. Som sjuksköterska är kunskap om hur man ska stötta och bemöta föräldrar i denna sårbara situation betydelsefull för att kunna möjliggöra en så bra och individanpassad vård som möjligt. / Background: Every year 15 million premature children are born. Premature children are in need of care in a neonatal intensive care unit, until they are strong enough to be discharged. In family centered care (FCC) the family is viewed as an ensemble. FCC is a relatively new research area, with perspectives both from parents and health personnel. Research has shown that FCC had positive effects on both parents and child in a neonatal intensive care unit (NICU). Aim: The aim was to describe parent’s experiences of FCC in NICU.  Method: The study was a literature review that included 15 scientific articles in English, which were published between the years 2010 and 2020. Both qualitative and quantitative articles were included. The database search was made in CINAHL and PubMed and the articles were analysed according to Kristensson’s (2014) integrated analysis. Results: The results showed that many parents experience the time in NICU as an emotional roller-coaster. Many parents long for a physical contact with their child, often the fear of the child's health is an obstacle. Guidance showed that parents had the courage to participate in their child's care and got the opportunity of getting an emotional connection. The nurse was a big support for the parents, to be nearby gave the family the opportunity to relax more. Conclusions: Parents that give birth to a premature child gets overwhelmed with different feelings. The health personnel in the NICU contributes to support and guidance. Experiences that was repetitive were that parents stress decreased when they were able to be with their child and to participate in the care of their child. As a nurse knowledge of how you are going to support and meet parents in this vulnerable situation is significant to make it possible for a good and an individualized care.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.

Bakgrund: KMC (kangaroo mother care) är en metod där det prematura barnet ligger hud- mot-hud med en förälder. Metoden har tidigare visats vara bra för både barnet och modern. Syfte: Syftet är att, i jämförelse med traditionell vård, beskriva effekten av känguruvård på det prematurt födda barnet både gällande fysiska effekter och barnets anknytning till föräldrarna. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa studier. I studien ingick 12 artiklar varav 10 hade RCT (Randomiserad kontrollerad studie) som metod. En kvasiexperimentell artikel och en överkorsningsstudie analyserades också till resultatet. Resultat: Resultaten visade att KMC kan reducera smärta hos prematura barn vid provtagning, vilket visas genom att barnet gråter mindre och grimaserar mindre i jämförelse med barn som enbart fått traditionell vård. Vid brukandet av KMC sjunker kortisolnivåerna hos barnet, speciellt över tid. Detta betyder att barnet blir mindre stressat. KMC bidrar också till en snabbare tillväxt och stabilare parametrar i form av hjärtfrekvens, saturation och medeltemperatur. Det har även visat sig att KMC kan underlätta och påskynda anknytningen mellan modern och barnet. Alla skillnader sågs vid jämförelse med traditionell vård. Slutsats: KMC har positiva effekter på fysiska parametrar och verkar påverka anknytningen positivt mellan förälder och barn. De fysiska parametrarna blir mer stabila och får bättre värden vid brukandet av KMC. Slutsatsen är därför att KMC bör rekommenderas som metod. Nyckelord: Känguruvård, hud-mot-hudvård, prematur, anknytning, fysiska effekter / Background: KMC (kangaroo mother care) is a method were the premature child lay skin to skin with a parent. The method has earlier shown to be good for both the child and the mother. Aim: The aim was to, in comparison to traditional care, describe the effect of kangaroo mother care on the premature child both including physical effects and the childs attachment to the parents. Method: Litterature overview with quantitative design. The study included 12 articles were 10 of them had RCT (Randomized controlled trial) as design. One qvasiexperimental article and one crossover trial were also analyzed. Result: The results showed that KMC can reduce pain in preterm infants during painful procedures, in comparisson to traditional care. This was evident as the baby was crying and grimacing less. By using the KMC method the babys’ cortisol level decreased, especially over time. This indicates that the baby was less stressed when KMC was used compared to when it was not. KMC also contributed to a faster growth in length and weight, more stabile parameters as heart rate, saturation and mean temperature. It was also shown that KMC can facilitate and favour attatchment between the mother and the infant. All differences were shown when compared to traditional care. Conclusion: KMC have positive physical effects on the premature child and affect the attachment between parent and child. The physical parameters become more stabile and better while using KMC. The conclusion is that KMC should be recommended as a method. Key Words: Kangaroo mother care, skin-to-skin care, premature, attachment, physical effects

Inledning: En prematur födsel framkallar ofta en kris i en familj, syskon blir oftast inte tillräckligt sedda i samband med att ett barn föds mycket för tidigt. Syftet med denna studie var att undersöka syskons och föräldrars upplevelse med ett särskilt fokus på syskonens upplevelse av att få ett extremt för tidigt fött syskon d.v.s. född v 28 och tidigare med en födelsevikt under ett kilo - v < 28 < 1000 g. Frågeställningarna i undersökningen fokuserade på förväntningar på att få ett syskon, vad som präglade tiden på neonatalavdelningen för föräldrar och syskon och hur har familjen föräldrar och syskon påverkats av att få ett extremt för tidigt fött barn. En kvalitativ metod valdes, studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med syskon i åldrarna tio till femton år och fem kvalitativa föräldraenkäter. Resultatet min studie överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till inom flera områden. Den neonatala tiden präglades av många känslor alltifrån stark förtvivlan till glädje och lycka. En tid som kom att innefatta mycket av oro för såväl syskon som föräldrar. Starka konfliktkänslor väcktes hos föräldrarna av att inte räcka till för både hemmavarande syskon och för det prematurfödda barnet. Separation och en splittrad familj upplevdes av alla respondenter. Syskonen beskriver en stark avsaknad utav sin mamma. Vardagen för familjerna blev kaotisk, stressig och rörig med lite tid för återhämtning. Diskussion: Flera studier påvisar, sårbarhet av att syskon inte tillräckligt uppmärksammas i samband med en prematur födsel. Vidare forskning inom området utifrån ett familjeperspektiv behövs. Med hänsyn till familjemedlemmars olika behov att hantera och bearbeta, en ofta traumatisk upplevelse som av att få ett mycket förtidigt fött barn. / Introduction A premature birth often provoke a crisis in the family, siblings are often not sufficiently taken in connection with a child is born very prematurely. The purpose of this study was to investigate the siblings and parents 'experience with a particular focus on the siblings' experience of getting an extremely premature siblings, that is, Born rows 28 and earlier with a birth weight under one kilogram - v <28 <1000 g. The questions in the survey focused on expectations about getting a sibling, what marked time in the neonatal unit, and how the family can be affected by getting an extremely prematurely given birth. A qualitative method was chosen, the study is based on four semi-structured interviews with siblings between the ages of ten to fifteen years and five qualitative parental questionnaires. The results my study correspond well with earlier research findings. The neonatal period was characterized by many emotions from strong despair to joy and happiness. A time that was to include a lot of concern for both siblings and parents. Strong conflicting emotions aroused in the parents by not being good enough for both at home and siblings of the prematurely born child. Separation and a broken family experienced by all respondents. Siblings describe a strong absence out of her mother. Everyday life for the families became chaotic, stressful and chaotic with little time for recovery. Discussion several studies demonstrate the vulnerability of the siblings are not sufficiently addressed in the context of a premature birth. Further research in this area from a family perspective is needed. With regard to the family members of the need to manage and process, an often traumatic experience of getting a very premature baby.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.