SAMMANFATTNING Bakgrund Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn. Metod En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet. Slutsats Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

Förbättring av den perinatala vården har lett till att fler barn födda för tidigt (FT) idag överlever. Tidigare forskning har visat att den prematura populationen utgör en riskgrupp för neurologiska och fysiska nedsättningar samt negativa hälsopåverkan, bland annat genom en ökad risk för skolrelaterade problem och mobbning. Syftet med denna studie var att undersöka hälsa och behov av stöd hos 6-8 åriga barn (n = 130) födda FT med avseende på fysiska och kognitiva begränsningar, skolrelaterade svårigheter och mobbning. Föräldrarapporterade fysiska begränsningar, skolrelaterade svårigheter och förekomst av mobbning undersöktes genom skattningsformulären Nordiska hälso och familjeformuläret och Child Behavior Checklist (CBCL). Kognitiv förmåga bedömdes genom Wechsler Intelligence Scale for Children – Fourth edition (WISC-IV). Resultatet visade att synskada, trög mage, aptitlöshet och användande av glasögon förekom i större utsträckning hos barn födda mycket för tidigt (MFT) än hos barn födda fullgånget (FG). Resultatet visade även en skillnad i kognitiv förmåga, där barn födda MFT erhöll ett lägre resultat än barn födda FG, bägge grupper låg dock inom normalspannet.  Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet inte att barn födda FT skiljde sig åt från barn födda FG avseende skolrelaterade svårigheter eller förekomsten av mobbning. Sammantaget pekar resultaten på att en MFT födsel inte behöver innebära avsevärt större besvär gällande hälsa, skolrelaterade svårigheter eller mobbning hos barn i tidig skolålder, trots en något sänkt generell kognitiv nivå. Möjliga anledningar till detta kan vara få deltagande barn födda extremt för tidigt (EFT) och/eller en effektiv neonatalvård i Sverige. / Recent improvements in perinatal care have led to increased survival of children born premature. Previous research has shown that the premature population constitutes a risk group for neurological and physical impairments and adverse health effects, including an increased risk of school-related difficulties and bullying. The purpose of this study was to investigate the health and support needs of 6-8 year old children (n = 130) born premature, in terms of physical and cognitive impairments, school related difficulties and bullying. Parental reported physical impairments, school related difficulties and the occurrence of bullying were investigated by the Nordic health and family questionnaire and Child Behaviour Checklist (CBCL). Cognitive ability was assessed by the Wechsler Intelligence Scale for Children - Fourth Edition (WISC-IV). The results showed that visual impairment, constipation, loss of appetite and the use of glasses were more frequent in children born very premature than in children born full-term. The results also showed a difference in cognitive ability, where children born very premature received lower results than children born full-term, both groups remained at an average level. In contrast to previous studies, the results did not show a difference between children born premature and children born full-term with regards to school related difficulties or the occurrence of bullying. Overall, the results indicate that a very premature birth need not involve considerably more problems concerning health, school-related difficulties or bullying among children in early school age, despite a slightly lower general cognitive level. Possible reasons for this could be few participating children born extremely premature, and/or an effective neonatal care in Sweden. / The relation between sensory-motor, behaviour functioning and brain development in preterm born children

Paraula clau: prematuritat extremaHe volgut entendre, com a pediatre que ha treballat a àrees d'extrema pobresa a Centre Amèrica on l'assistència sanitària als petits es extremadament precària i una gastroenteritis pot ser mortal, l'assistència als prematurs extrems de menys de 28 setmanes al meus país. Inicialment nomes em va cridar l'atenció el diferent pressupost destinat aquí i allà als mateixos petits. Posteriorment des d'una perspectiva antropologia he volgut entendre el perquè els metges, els pares i mares i les institucions acceptem el risc de reanimar nens prematurs extrems o fetals.Aquests risc, assumit sobre la vida que viurà una altre persona que, per la seva immaduresa, no per cap patologia concreta, pot tenir seriosos handicaps per ser viscuda plenament, ha de respondre a una concepció determinada de la vida, de la família, de la maternitat i paternitat i de la finalitat de la medicina i no nomes perquè hi ha mitjans tècnics que faciliten la seva recuperació.En el meu treball de Tesis he intentat conèixer la problemàtica que representa la recuperació de la prematuritat extrema amb el dilema de si es pot fer tot el que tècnicament es factible o si s'han de posar límits tècnics i ètics en la seva aplicació. / I would like to understand, as a pediatrician who has been working in extremely poor zones of Central America and taking care of the youngest population where a gastro-enteritis can be mortal, the assistance of extremely premature infants of less 28 weeks in my countryAt first I only noticed the difference between the budgets here and there the same population them from an anthropologic point of view I wanted to understand why doctors, parents and institutions accept the risk of reviving extremely premature infants o fetal infants.This risk is assumed for one life which will be lived by another person who by the fact of his /her immaturity, not for any illnesses can be seriously affected This risk has to be taken in front of a determinate style of life, of family of motherhood and about the finality of medicine and not for the only reason there are technique means enough to maintain him/her aliveIn my thesis I try to know the problems about extremely premature infants and the question is if we must do all what technically is possible or we need ethical limits.

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress. / Background: When an infant is born preterm (<37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress.

No description available.

Bakgrunn, formål og problemstilling: I Norge er ca. 7,5 % av alle fødsler premature, et omfang på ca. 4400 barn per år. Forskning på prematuritet har stadfestet en økt risiko for skolefaglige vansker hos for tidlig fødte barn. For å kunne gi de for tidlig fødte barna et godt tilpasset opplæringstilbud, er det derfor viktig at pedagogisk personell får kjennskap til mulige senfølger av en for tidlig fødsel. Studien synliggjør forskningsbasert litteratur om for tidlig fødte barn, og hensikten er å bidra til økt kunnskap om premature barns faglige, sosiale og emosjonelle behov i skolehverdagen. Problemstillingen for studien er: viser forskning på for tidlig fødte barn om mulige pedagogiske utfordringer skolen kan stå ovenfor i arbeidet med å ivareta denne gruppens faglige og sosiale utvikling? Metode: Problemstillingen er belyst ved hjelp av en litteraturstudie hvor forskning på for tidlig fødte barns skolefaglige prestasjoner synliggjøres. Resultater og diskusjon: Resultatene viser at en for tidlig fødsel kan innvirke på de fleste områdene av et barns utvikling, og at for tidlig fødte barn har en økt risiko for både faglige, sosiale og emosjonelle vansker. Den økte risikoen for vansker begrenser seg ikke til ekstremt og svært premature barn, men gjelder også moderat og lett premature barn. For å ivareta for tidlig fødte barns faglige og sosiale utvikling er det nødvendig med tidlig innsats, og rett innsats. Læreren må ha kompetanse til å kontinuerlig kartlegge, vurdere og reflektere over barnets utvikling og utbytte av, faglige begrunnede tiltak og opplæringstilpasninger. Den tilpassede opplæringen til et for tidlig født barn må ha som mål å skape trygge rammer rundt barnet, og den må sørge for at barnet får nok tid i skolehverdagen. Mange for tidlig fødte barn kan ha utbytte av en deduktiv undervisningstilrettelegging, med konkret og avgrenset kunnskap. Opplæring i ulike lærings- og organiseringsstrategier som hjelpemiddel i læringsarbeidet, kan ruste det premature barnet til å møte skolefaglige utfordringer. Den tilpassede opplæringen må videre legges innenfor det for tidlig fødte barnets nærmeste utviklingssone, for slik å sikre at barnet som elev opplever mestring. Et forsterket skole-hjem samarbeid vil også kunne bidra til å ivareta det for tidlig fødte barnets faglige og sosiale utvikling.

No description available.

Bakgrund: Vården av för tidigt födda barn har utvecklats från att vara fokuserad på det sjuka barnet och personalen runt det till att vara familjecentrerat. I de flesta länder har olika vårdformer införts med fokus på hela familjen och personalen har till uppgift att stötta och hjälpa de att delta i vården av sitt barn. I hela världen föds det ungefär 15 miljoner för tidigt födda barn dit barn födda före vecka 37 räknas. Syfte: Att beskriva föräldrarnas upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn på neonatalen. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga studier utförda med kvalitativ metod. Studierna valdes ut från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Två studier hittades via två andra studiers referenslistor. Studierna lästes, sammanfattades och kategoriserades i olika teman och subteman. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Att vårda sitt barn med subteman Att vara med och få ta hand om sitt barn och Erfarenheter av känguruvård och hud-mot-hudvård och Olika vårdformers betydelse för föräldrarna. Nästa tema var Personalens betydelse med subteman Betydelsen av personalens stöd, uppmuntran och kompetens och Svårt med kommunikation och vikten av information. Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna ville vara med och vårda sitt barn. Föräldrarna önskade att personalen stöttade dem att våga ta hand om sitt barn och visade och hjälpte dem bli den som tog hand om det mesta runt barnet. De önskade att personalen tog med dem i planeringen av vården och informerade dem fortlöpande om barnets hälsotillstånd. Diskussion: Resultatet visade att föräldrarna ville vårda sitt barn på neonatalen och hur viktigt det var att föräldrarna fick hjälp att lära sig vårda barnet. Neonatalen var en helt ny ofta skrämmande miljö för föräldrarna och barnet upplevdes som liten och känslig och föräldrarna var rädda att skada sitt barn. Resultatet visade att föräldrarna hade liknande upplevelser av att vårda sitt barn trots att de kom från många olika länder. Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdandet med utgångspunkt från Katie Erikssons ansa, leka, lära. Ansandet handlar om den dagliga vården av barnet med tvätt, blöjbyten och omvårdnad. Lära syftar till att föräldrarna behöver hjälp att lära sig ta hand om barnet då det är väldigt litet och känsligt och omvårdnaden är uppbyggd på mycket forskning vad som är bäst för det för tidigt födda barnet. Leka syftar på att pröva sig fram och öva och hitta nya lösningar. Olika vårdformer har införts på många ställen i världen och dessa har som mål att hjälpa föräldrarna och personalen att vårda barnet på bästa sätt. I dessa studier har de olika vårdformernas betydelse inte undersökts specifikt utan bara nämnts övergripande. God kommunikation är viktig för alla föräldrar i studierna och när den fungerar så hjälper den föräldrarna att våga vara med sitt barn, vårda det och känna sig som barnets förälder. / Background: Initially the care of the preterm children was focused on the sick child and the care-givers. Nowadays, it focuses on the families around the children and many different forms of care are introduced in a lot of countries. The care-givers task is to help the parents to teach them to take care of their preterm child and to support the families. About 15 million children are born preterm (before 37 weeks) around the world each year. Aim: To describe parents´ experiences in taking care of their preterm child at a neonatal ward. Method: A literature review of nine scientific studies that where done in qualitative design. The studies where found in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Two of the studies where found from two other studies´ references. The studies where red and summarized and divided into themes and subthemes. Results: The result are presented in two themes, To care for the child with subthemes To be with your child and allowed to take care of it and Experiences of kangaroo-care and skin to-skincare and Different forms of care. And the second theme was The importance of the care-givers with subthemes The significance of the caregivers support and encouragement and Difficulties with communication and the value of information and competence. This literature review showed that the parents wanted to take care of their preterm child. The parents wished to get support so that they dared to take care of the child. They wanted the care-givers to plan the day with them so they could be part of the care for their child. They also wanted to get information about the child’s health condition. Discussions: The result showed that the parents wanted to take care of their child at the neonatal ward and it was important that they were teached how to do it. The neonatal ward is a completely new world for the parents and they were afraid of hurting the child because it was so small and vulnerable. The result showed that parents all around the world had similar experiences regarding taking care of their preterm child. The result was discussed using Katie Erikssons´ nursing theory of caring with the concepts trim, play and learn. To trim means the daily care of the child. They care for another human being, to wash it, change diapers and to care for it. To learn means that the parents´ need help to learn to take care about the small vulnerable child. To play means that the parents try to find new solutions and practice by trial and error. Different forms of care are introduced in many countries in the world and their aim are to help parents and caregivers provide the best care for the premature children. These different forms of care are not studied specifically in this study. Good communication and information are very important for the parents. When it works it helps the parents to dare to be with their child and care for it and let them feel like they are the child’s parent.

Bakgrund: Mamman till ett prematurt barn behöver upprätthålla sin bröstmjölksproduktion med hjälp av en bröstpump, till dess att hennes barn orkar amma. Sedan 2004 har amningsstatistiken i Sverige minskat drastiskt för prematura barn, trots god amningskultur och fördelaktig föräldraförsäkring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor till barn födda före graviditetsvecka 35 upplevde upprätthållandet av bröstmjölksproduktionen under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: Studien utfördes som en integrerad litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan enligt en metod av Whittemore och Knafl. Resultat: Mammorna motiverades att starta upp sin bröstmjölksproduktion då de fick reda på fördelarna som bröstmjölken gav deras barn. Problem som att hitta rutiner för bröstpumpning och kunna upprätthålla mjölkmängden var förekommande. Vikten av information, samt av att ha gott stöd från parter, anhöriga och sjuksköterskor var stor. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig uppgift att stötta mamman genom information, individuellt stöd och hjälp att hitta fungerande strategier. / Background: The mother to a premature baby needs to maintain her breastmilk production with help of a breast pump, until her baby is mature enough to breastfeed. Since 2004, the statistics of breastfeeding premature babies in Sweden has fallen drastically, despite being known as a pro-breastfeeding country with beneficial parental financial support. Objective: The aim of the study was to describe how mothers to babies born before 35 gestational weeks experienced the maintenance of breastmilk production during their stay at the neonatal ward. Method: The study was conducted as an integrative literature review based on ten scientific articles. The scientific quality of the articles was assessed, and the content was analyzed by a method of Whittemore and Knafl. Results: The mothers were motivated to start their breastmilk production when they knew what benefits their breastmilk gave their baby. Problems with finding routines for breast pumping and maintaining their milk volume was common. There was great importance of receiving information, as well as having good support from their partner, relatives and nurses. Conclusion: The nurses have a great task to support mothers with information, individual support and help finding strategies.

Bakgrund: Hud mot hudkontakt är nödvändigt för att främja närhet och anknytning hos det prematurt födda barnet samt förstärker föräldrarollen.Syfte: Syftet med studien var att belysa män och kvinnors, dvs föräldrar till för tidigt födda barn och deras upplevelser av att använda metoden hud mot hud. Metod: Kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I studien ingick sammanlagt tolv informanter från södra Sverige vilka intervjuades under barnets vårdtid eller kort därefter. Resultat: Huvudresultatet mynnade i fyra kategorier ”Motstridiga känslor”, ”Viktigt för barnets utveckling”, ”Viktigt för anknytning och närhet” och ”Betydelsen av personalens kompetens och stöd”. Vidare ledde dessa till sex underkategorier ”Tidskrävande”, ”Barnfokuserad”, ”Förstärkte föräldrarollen”, ”Effekter av hud mot hud på föräldrarna”, ”Att försöka njuta och leva i nuet” och ”Betydelsen av miljön runt omkring”. Konklusion: Både kvinnor och män upplevde att dessa blivit föräldrar på riktigt när de fick utöva hud mot hudkontakt. Metoden hade även positiva effekter på föräldrarna. Vidare framkom att information var av stor betydelse och specialistsjuksköterskan och dess team bör eftersträva att ge upprepad information. / Background: Skin-to-skin contact is necessary to promote closeness and attachment to the prematurely born baby and to strengthen the parenting role. Aim: The purpose of the study was to highlight women and men ́s, namely parents to early-born children and their experiences of using the skin-to-skin method. Method: Qualitative approach where data was collected by interviews and analysed by a thematic content analysis. The study included a total of twelve informants from south of Sweden, who were interviewed during their child’s care period or shortly after. Result: The main result led to the four following categories “Conflicting feelings”, “The importance of skin-to- skin for the child’s development”, “Important for attachment and closeness” and “The importance of competent staff and their support”. Furthermore, these led to six subcategories “Time-consuming”, “Child-focused”, “Strengthening the parent role”, “The impact skin-to-skin have on the parents”, “Trying to enjoy and live in the present” and “The importance of the environment”. Conclusion: Both women and men felt that them had become parents for real when they were allowed to use skin-to-skin contact. The method also had positive effects on the parents. Furthermore, it emerged that information was of great importance and the specialist nurse and team should strive to providing repeated information.