Abstrakt Studien syftar till att undersöka vilka olika strategier sex förskollärare beskriver kan ha betydelse för att skapa en trygg anknytning mellan barnen i förskolan och pedagogerna. Den teoretiska utgångspunkten som låg till grund för studiens syfte och frågeställningar var Bowlbys (2010) anknytningsteori. Sex förskollärare intervjuades och datamaterialet analyserades tematiskt och ledde fram till studiens resultat. Resultaten delas in i fyra kategorier. Strategierna förskollärare uttrycker som betydelsefulla bygger på vikten av tillitsfulla relationer, miljön som strategi för trygg anknytning, förståelse och strategier vid inskolning och förståelse för vikten av kommunikation. Slutsatsen av studien är att anknytningsteorin behöver uppmärksammas i förskolan. Omsorg för barnet behöver få lika mycket plats som barns lärande i förskolans utbildning. Förskollärare använder sig av sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att forma och använda olika strategier i arbetet med barns anknytning.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om barns fria lek genom att ta del av litteratur, tidigare forskning samt genom förskollärares erfarenheter och tankar om den fria leken. Kan den fria leken tolkas olika, hur ges den fria leken plats i förskolan och hur ser förskolläraren på dennes roll i den fria leken. När det kommer till förhållningsättet hos förskollärarna i förskolan upplever vi av egna erfarenheter att det kan se olika ut när det kommer till barns lek. Vi har genom tidigare forskning även fått till oss av olika roller som förskolläraren kan inta och betydelsen av de olika rollerna. Vad har förskollärarna för tankar när de intar olika roller och vad är deras syn på barns fria lek. Tio förskollärare intervjuades med frågor kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har liknande syn gällande barns fria lek i förskolan, dock visar resultatet att förskollärarnas tolkning av den totala tiden för barns fria lek varierar mycket och att det även är av vikt hur stor del av dagen som barnen är på förskolan. Förskollärarna anser att allt lärande sker i leken, att barnen utvecklas med hjälp av leken, att lekmiljöerna spelar en viktig roll i barns fria lek samt att personal överlag i förskolan kan inta olika roller i barns fria lek. Resultatet visar även att avbrott ständigt sker i barns fria lek. Slutsatsen är att den fria leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. I vår studie använder vi oss av begreppen “fri lek” och “lek”, där båda begreppen syftar till barns fria lek överlag.

Syftet med vårt arbete är att belysa vilket synsätt som förskollärarna har på det inkluderande arbetet kring barn i förskolans verksamhet. Inkludering är ett teoretiskt begrepp som kan vara svårt att tolka för förskollärare. Både i ordet i sig, som kan betyda olika för alla förskollärare samt hur man ska jobba och tänka kring inkludering i förskolans verksamhet. Som teoretisk ansatts har vi använt oss av dilemmaperspektivet, eftersom vi inte kommer komma fram till någon lösning kring inkluderingsarbetet utan mer belyser förskollärares olika synsätt och vilka perspektiv dem använder sig av i sin syn på inkludering. För att få fram hur förskollärarna ser på inkludering i förskolans verksamhet har vi använt oss av semistrukturerad intervju, öppna frågor och följdfrågor för att få fram en beskrivande berättelse av förskollärarna. Som vi kunde se i vår tidigare forskning så är inkludering ett ord som många av förskollärarna tycker är svårt att arbeta kring och förstå. Det är ett begrepp som behöver planering, kunskap och en inkluderande grundsyn för att uppnå inkludering i förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna ser inkludering som viktigt och ett måste, men svaren skiljer sig åt beroende av tolkningen av inkludering i förskolans verksamhet som helhet eller som inkludering i olika aktiviteter och undervisningssituationer. Resultatet i studien visar även vad inkludering i förskolans verksamhet är för varje respondent, varför inkludering behövs i förskolans verksamhet samt hur varje respondent ser att inkludering bör arbetas med.

This study addressed the problem of insufficient information concerning the impact of variability in requirements and credentials for Florida Voluntary Prekindergarten (VPK) teachers statewide on VPK program quality. This study examined the variance in the professional credentials of VPK lead instructors in Florida school districts and whether or not this variability makes a significant difference in program quality as measured by VPK Provider Kindergarten Readiness Rates. Analysis of variance (ANOVA) and analysis of covariance (ANCOVA) statistical tests were conducted, as appropriate, for each of four research questions. Research findings indicated there was no statistically significant difference in the mean VPK Provider Kindergarten Readiness Rates based on the professional credentials for VPK lead instructors when controlling for the socio-economic status of the children enrolled at each site. Recommendations were made for future research to replicate the study using a different indicator of program quality, perhaps a measure of student progress throughout the school year. Also, the first groups of students to participate in Florida’s voluntary prekindergarten (VPK) program are now enrolled in upper elementary grades making a longitudinal study both feasible and worthwhile in evaluating the effectiveness of a largescale preschool program. The researcher further recommended that the idea of improving the qualifications of the prekindergarten workforce must persist, supported by continued research and adequate funding.

Purpose and questions: The Swedish School Law states that education in preschools and schools shall rest on a scientific base. The aim of this study is to examine to what extent and in what ways that preschool teachers are acquiring and getting information about research. It also aims to investigate the possibilities and the problems that may arise due to the requirement that education in preschools should have a scientific base. In what extent does preschool teachers believe that scientific basis and new research has significance for their work? How does preschool teachers get information about research and in what extent? What are the opportunities and problems that preschool teacher faces when it comes to new research? Theory: The theory that are used is Illeris learning theory. Also the postmodern view of the world, with its perspective on knowledge and the reflexive term is used. Method: The research is done with a quantitative method, web survey. The analysis is done with more of a mix between quantitative and qualitative analysis method. The response rate is 30,5 % for the survey, which is 25 preschool teachers. Conclusion: The preschool teachers in this study states that they comes in contact with research mainly by seeking it out themselves. They overall states that it's interesting to read these texts and they understand them. Furthermore the majority of the teachers states that research has relevance to their professional practice and that the research they have read has changed their preschool. The majority of the teachers also states that it's important that the preschool education is resting on a scientific base. Generally the preschool teachers in this study have the skills and motivation they need to read, get information and knowledge through research and to use the acquired knowledge in their preschools. The biggest problem for them to use more research is lack of time.

The purpose of this study was to investigate how four preschool teachers experience their discretion in the working team and what is reinforcing and limiting factors for this. The empirical data for this qualitative thesis was collected through interviews with four preschool teachers working in different preschools in Stockholm. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curios and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. A phenomenological perspective has been used as a theoretical framework for this study. This has led to that I have looked at discretion as a phenomenon and how it is experienced and perceived in the preschool teachers’ lifeworlds. The empirical data were analyzed and interpreted based on a hermeneutical approach.The result shows that a critical factor for discretion in the working team at preschool is their own personal characters ability to "stand up for oneself," without being hindered by the fear to be seen as troublesome. To find good arguments, to give and receive feedback and be able to compromise and include others and have clear procedures was also perceived as reinforcement for discretion. Limiting for the experience of discretion could be the lack of good communication and colleagues who don’t have the same level of education.

Language is a tool for communication. Through language we build relationships, share and create experiences with other people. Furthermore, language is an essential part of our identity. Our society is multicultural and it means that many people in Sweden are multilingual. The views on multilingualism has not always been positive, they have changed over the years and research shows the benefits of being multilingual. The purpose of this study is to gain knowledge of how preschool is working with multilingual children to give them the same opportunities that monolingual children already have from start. In this study I have investigated the vision educators have on multilingualism and the way they work to promote the development of multilingual children. This is an important topic because multilingualism is increasing dramatically in our society. There are more and more multilingual preschool children. According to the preschool’s teaching programme (Lpfö98 rev2010), every child has the right to develop its mother tongue as well as the Swedish language. Every child should also be entitled to the same stimulating environment and the same conditions for development and learning. It should feel safe and natural to be himself. To carry out this study, I have used qualitative methods. It means that I have visited three preschools and interviewed three preschool teachers and one preschool director. In my study, I have concluded that the preschool teachers I interviewed think highly of multilingualism and on how to promote it. They are aware that they need different methods, but especially that they need to keep up with the scientific developments.

This study aims to examine how preschool teachers believe that they are working on democracy and children’s rights at mealtimes in preschool. This study aims to find out if preschool teachers could see obstacle to implementing these meals in a democratic manner. Interviews with preschool teachers are used as method as preschool teachers can share their thoughts and ideas about how they work. The results of the study show that preschool teachers tend to focus on the children to be satisfied and have a quiet moment together instead of working with democracy and children’s rights at meals. Preschool teachers mention the available options and obstacles to create democratic meals. The large number of children at the dinner table was one of the obstacles they mentioned. / Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna på förskolan. I undersökningen tar jag även att ta reda på om förskollärarna kunde se några hinder för att kunna genomföra dessa måltider på ett demokratiskt sätt. Metoden som studien utgår från är intervjuer med förskollärare, för att de då får möjlighet att dela med sig av sina tankar och idéer kring hur de arbetar. Resultatet i studien visar att förskollärarna inte har fokus på att arbeta med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna, fokus ligger istället på att barnen ska bli mätta och ha en lugn stund tillsammans. Förskollärarna tar även upp de möjligheter och hinder som de kan stöta på för att skapa demokratiska måltider. Det stora barnantalet vid matbordet var ett av de hinder som de såg.

Denna studie syftar till att ta reda på hur de barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska inkluderas i barngruppen. Att inkluderas innebär för dessa barn att de tillsammans med övriga barn i barngruppen betraktas som en helhet. Detta medför att inga barn exkluderas för sina olikheter och att olikheter främjar lärandet. Jag upplever att förskollärarna har ett stort ansvar för hur barnens situation ser ut, och därför har dessa varit mitt studieobjekt. Min empiriska undersökning gjordes med tre förskollärare på tre olika förskolor. Med varje förskollärare genomfördes en direkt intervju med förutbestämda frågor, där förskolläraren också gavs utrymme att prata fritt. Övrig insamling av material för studien har skett i form av litteratursökning. Bakgrunden till studien bygger på erfarenheter av ett bristande förhållningssätt hos förskolepersonalen samt ett modersmålsstöd som innebär en exkludering för barnet. Resultatet visar att ett relativt medvetet förhållningssätt förekommer hos personalen vilket gynnar barnets inkludering. Däremot missgynnas barnet av det modersmålsstöd som finns i förskolan. / This study aims to find out how the children in preschool who have another mother tongue than Swedish are included in the group of children. Being included means that all children in the group are considered as an entirety, which means that no child should be excluded and that diversity promotes learning. I feel that preschool teachers have great responsibility for the children’s situation, that is why preeschool teachers have been focused in my study. My empirical study is done with three preschool teachers in three different preschools. An interview with predetermined questions has been made with each one. They where also allowed to talk freely around the questions. Other data collection for the study has been done by reading relevant literature. The study takes its starting point in my experiences of a lack of attitude in preschool staff, as well as a mother tongues support that results in excluding the child. The result shows that a conscious approach among the staff exists which promotes the child's inclusion. It also shows that the mother tongue support that children get does not benefit them in preschool.

The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .