Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet. Vidare forskning föreslås för att komma fram till gemensamma internationella sömnhygieniska råd för att effektivt kunna vidareutveckla de sömnhygieniska råden och hur dessa ska användas. / People's general well-being and quality of life is affected by their sleep. Costs referring to sleeping disorders increase for individuals, employers as well as society as a whole. The aim of this literature review was to describe the effects of sleep hygiene measures regarding individuals in the healthcare system with primary insomnia. The results from this study showed that a combination of interventions based on personal needs gave the best results furthermore that there was a confusion regarding concepts of sleep hygiene interventions and their effectiveness. Deeper knowledge is needed to evaluate the efficiency of each of the sleep hygiene advice. Future research is suggested in order to achieve common and unified international sleep hygiene advice to effectively enable further development to the sleep hygiene advice and guidelines.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29. För att delta i verksamheten ska individen vara beroende av försörjningsstöd samt ha ett hinder av någon form, t ex. psykisk ohälsa. Uppsatsen utgår från den symbolisk interaktionistiska traditionen med inslag av teorin om symboliskt kapital. Tillvägagångssättet har en kvalitativ grund med semistrukturerad intervju, där åtta deltagare på Catch Up intervjuades. Resultatet visade att uppmärksamheten individerna får från Catch Ups personal gör att de kan ändra sin attityd gentemot sig själv och samhället till mer positivt. Dessutom ökar och effektivera de sin kommunikationsförmåga samt skapar en större tillit till sin sociala kontext.

No description available.

Die Morphologie der Mitralklappe bei primärer und sekundärer Mitralklappeninsuffizienz ist noch nicht hinreichend Untersucht. Mit Hilfe einer neuartigen 4D-Software kann durch eine hohe zeitliche und räumliche Auflösung eine umfassende Analyse der Mitralklappe sowohl bei primärer und sekundärer Mitralklappeninsuffizienz als auch bei gesunder Mitralklappe erfolgen. Die hierdurch gewonnen Erkenntnisse haben eine hohe klinische Relevanz und verbessern das Verständnis der Erkrankung erheblich.

We have chosen to study how the students at Karlstad University have changed their travel patterns in correlation to covid-19. In the study, we have chosen to start from the entrances at Karlstad University to collect a quantitative data collection in the form of a survey, due to the fact that we believe that this method fits us more accurately because this method provides us with more answers than a qualitative interview. In chapter analysis and conclusions will our results of the study be presented and concluded with the help from prior studies and our own reflections. The purpose of this study is to see if people have changed their choice of transportation or habit of travel due to covid-19. With this study we want to facilitate or enlighten how a worldwide event could change and create new movement patterns. With our study we will answer the following two questions: How have students’ travel habits changed to and from Karlstad university due to covid-19? How have students’ choice of transportation changed due to covid-19? The study shows a change in the choice of travel, in a decrease in public transportation where our study shows a bigger decrease. The choice of transportation has changed to alternatives less prone to be crowded like the alternative like the car or walking/bicycling, where the choice is more often based on the most convenient choice for the respondee. Students' choice of transportation varies depending on if you are a woman or a man, women tend to choose walking/cycling and men rather choose their car. / Vi har valt att göra en studie om hur studenterna på Karlstads universitet har ändrat sitt val av färdmedel och deras resvanor på grund av covid-19 pandemin. I studien har vi valt att utgå ifrån ingångarna vid universitetet. Vi samlade primärdata i form av en kvantitativ enkätstudie, eftersom vi anser att denna metod passar vårt arbete bäst då det tar fler individers syn på frågan än en kvalitativ intervju. I kapitlet analys och slutssatser kommer resultatet av vår studie att sammanfattas med tidigare studier och våra egna reflektioner. Vårt syfte är att ta reda på om studenterna, på grund av covid-19 har bytt färdmedel och resvanor. Med denna studie vill vi belysa hur framtidens planerare ska kunna anpassa sig till nya rörelsemönster som uppstår ur en världsomfattande händelse. Vi ska med vår studie besvara våra två frågeställningar: Hur har studenters resvanor till och från Karlstad universitet förändrats på grund av covid-19? Hur förändras studenters val av färdmedel på grund av covid-19?  Studien visar att studenter i Karlstads val till färdmedel under covid-19 har förändrats som tidigare rapporter visar med ett minskat kollektivt resande, men att nedgången bland studenterna har minskat i en större utsträckning. Färdmedlen har övergått till färdsätt där trängsel inte uppstår i lika bred utsträckning. Där valen oftast verkar vara baserade i vad som är tillgängligt för respondenten eller vad som ses som smidigast. Studenternas val av färdmedel varierar beroende på om man är kvinna eller man, där det kvinnliga könet väljer gå/cykel i större utbredning och män bilen.

Kardiomyopathien (KMP) sind bei Katzen die häufigste kardiovaskuläre Erkrankung und ein wichtiger Grund für Morbidität und Mortalität (FOX et al. 1995). Die morphologische und strukturelle Veränderung des Myokards entsteht definitionsgemäß in Abwesenheit von Klappenerkrankungen, kongenitalen Defekten oder koronaren Gefäßerkrankungen. Unterschieden werden können primäre und sekundäre Kardiomyopathien. Primäre Kardiomyopathien (1°KMP) sind genetisch oder idiopathisch bedingt. Anhand des Phänotyps können hypertrophe (HKMP), restriktive (RKMP), unklassifizierte (UKMP), dilatative (DKMP) und arrhythmogene rechtsventrikuläre (ARVC) Kardiomyopathie unterschieden werden. Sekundäre Kardiomyopathien (2°KMP) werden durch eine systemische Erkrankung ausgelöst. Als Ursachen werden insbesondere Hyperthyreose, systemische Hypertension, Myokarditis, Taurinmangel, Kortikosteroidapplikation, chronische Niereninsuffizienz (CNI), anhaltende Tachyarrhythmie, Diabetes mellitus, Anämie, Neoplasie, Anthrazykline, Hypersomatotropismus, Sepsis und Myopathie beschrieben. In der Literatur machen die sekundären Kardiomyopathien bisher noch einen relativ geringen Anteil der Kardiomyopathien aus. Die für diese Untersuchung ausgewerteten Daten von Katzen mit Myokarderkrankungen wurden innerhalb von 29 Monaten erhoben. Einschlusskriterien waren das Vorliegen des Signalements, der Anamnese, des Blutdrucks und einer standardisierten echokardiografischen Untersuchung. Außerdem musste zur Erfassung der häufigsten auslösenden Erkrankungen bei Patienten über neun Jahren das Gesamtthyroxin erfasst worden sein, bei Polyurie und Polydipsie die Parameter Harnstoff, Kreatinin und Glukose und bei blassen Schleimhäuten der Hämatokrit. Von den 106 Katzen, die den Einschlusskriterien entsprachen, machte die 2°KMP mit 50 Katzen (47%) den größten Anteil aus. Zweithäufigste Kardiomyopathie war die HKMP mit 39 Fällen (37%), gefolgt von UKMP (9 Katzen, 8%), RKMP (6 Katzen, 6%) und DKMP (2 Katzen, 2%). Das Signalement der Katzen mit 82 EKH (77%) eine signifikante Häufung dieser Rasse, die aber der Verteilung der Rassen im Patientengut entspricht (p<0,001). Im Mittel waren die Katzen 9 Jahre alt (1-17 Jahre). Die Katzen mit HKMP waren signifikant jünger als die Katzen der anderen Gruppen (p<0,001). Die Katzen über 12 Jahre zeigten signifikant häufiger eine 2°KMP als eine 1°KMP (p=0,001). Mit 74% (n=78) waren Kater signifikant häufiger betroffen als Kätzinnen (p=0,001). Die 28 Kätzinnen waren mit 64% (n=18) häufiger an einer 2°KMP erkrankt als an einer primären Kardiomyopathie (p=0,03). Beim Gewicht (mittleres Gewicht 4,7 kg, Median 4,2 kg; 2-9 kg) zeigten sich keine relevanten Unterschiede zwischen den Gruppen. Das häufigste Symptom war bei 37% der Katzen (n=38) Dyspnoe. Weitere respiratorische Probleme waren Husten (n=5, 5%) und Maulatmung (n=3, 3%). Bei sechs Tieren (6%) lag eine arterielle Thrombembolie mit Paraplegie vor. Aszites und subkutane Ödeme waren bei je zwei Tieren (2%) auffällig. 11% der Katzen (n=12) hatten einen anderen Vorstellungsgrund: bei sieben Katzen lag eine Harnabsatzstörung (feline lower urinary tract disease) und bei fünf ein Trauma vor. Bei der kardialen Auskultation waren 53 (50%) Katzen mit einem systolischen Herzgeräusch vom Lautstärkegrad 1-4/6 auffällig. Signifikant häufiger als in den anderen Gruppen war bei den Katzen mit HKMP ein Herzgeräusch zu verzeichnen (p <0,001). Bei 48 (45%) Katzen lag ein Galopprhythmus vor, bei 11 der Tiere (10%) in Kombination mit einem Herzgeräusch. Die Katzen mit Galopprhythmus waren signifikant häufiger dekompensiert als die mit Herzgeräusch oder ohne abnormen Auskultationsbefund (p=0,001). Die kardiogene Dyspnoe als häufigster Vorstellungsgrund (n=38) wurde in 45% (n=17) der Fälle durch ein Lungenödem, in 26% (n=10) durch einen Pleuraerguss und in 29% (n=11) durch die Kombination beider bedingt. Katzen mit RKMP hatten signifikant häufiger einen Pleuraerguss als Katzen der anderen Gruppen (p=0,001). Von den Katzen mit UKMP lag hingegen häufiger ein Lungenödem vor (p=0,016). Aszites trat bei keiner Katze mit HKMP und RKMP auf. Alle Katzen mit RKMP und DKMP gehörten der ISACHC-Klasse 3 (International Small Animal Cardiac Health Council) an (p<0,001). Sieben der neun Katzen mit UKMP (78%) entsprachen ebenfalls dieser Klasse. Die Katzen mit RKMP zeigten die am stärksten ausgeprägte linksatriale Dilatation (LADs 27,4 mm; 23,8-30,5 mm), die mit 2°KMP die am wenigsten ausgeprägte (19,2 mm; 13,4-28,2 mm). Innerhalb der 2°KMP (n=50) lag bei 19 Katzen eine Hyperthyreose, bei 16 CNI und bei 15 Tieren systemische Hypertension vor. Weitere Ursachen waren Glukokortikoidgabe (n=4), Anämie (n=2), Diabetes mellitus (n=2) und schwere Lungenerkrankung oder Pyothorax (n=4). Eine Kombination dieser Erkrankungen bestand bei 24% (n=12) der Katzen. Unter Vernachlässigung potentiell auslösender Erkrankungen ergab eine Klassifizierung der 50 Katzen mit 2°KMP anhand des Phänotyps bei 68% (n=34) eine HKMP. Eine UKMP machte 18% (n=9) und eine RKMP 14% (n=7) aus. Hyperthyreose auch in Kombination mit anderen Erkrankungen war in 84% (16/19) ebenso wie systemische Hypertension in 80% (12/15) mit linksventrikulärer Hypertrophie assoziiert. Mit 47% übersteigt die Häufigkeit der 2°KMP deutlich die Angaben in der Literatur. Zusätzliche Fälle können als 1°KMP fehlinterpretiert worden sein, während eine erworbene Begleiterkrankung neben einer 1°KMP fälschlicherweise als 2°KMP gewertet sein kann. In jedem Fall betonen die Ergebnisse dieser Untersuchung aber die Wichtigkeit weiterführender diagnostischer Schritte, um Erkrankungen mit Auswirkungen auf das Myokard zu identifizieren. Inwieweit eine kausale Therapie die Rückbildung myokardialer Veränderungen erlaubt, müssen weitere Untersuchungen klären.

Denna studie syftar att synliggöra elevers upplevelse av lärande i digitalt skapande i bildämnet. Det talas ofta om vad och hur elever ska lära sig i undervisningen samt vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla men vad elever själva upplever och tycker är sällan uppmärksammat. Med denna studie vill jag fördjupa min och förhoppningsvis andras insyn i elevers upplevelse av att arbeta digitalt i bildundervisningen. Detta undersöks genom forskningsfrågorna På vilka sätt beskriver elever syftet med att arbeta med digital bearbetning av bilder, digitala tekniker samt verktyg i bildämnet? samt Hur beskriver elever sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet?Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöks elevers syn och upplevelser på digital bildbearbetning, digitala tekniker, och sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet. Studien har en kvalitativ ansats och använder två kvalitativa metoder för insamling av data. Den första metoden är två semistrukturerade intervjuer som genomförts med totalt fyra elever i årskurs åtta. Den andra metoden är deltagande observation som genomförts på en högstadieskola med de två bildlärare som eleverna haft i årskurs sju respektive åtta. Studiens insamlade data bearbetas och analyseras utifrån Wartofskys (1979) primära, sekundära och tertiära artefaktsnivåer.Resultatet i studien visar att eleverna ser bild som ett kreativt ämne där man ska använda händerna och få en paus från datorn som används i nästan alla andra ämnen. Eleverna föredrog uppgifterna som hölls med den förra bildläraren i årskurs sju, exempelvis porträtt, eftersom dessa genomfördes med analoga tekniker och material så som penna och papper. Med bildläraren i årskurs åtta har eleverna arbetat med den hittills enda digitala bilduppgiften, och trots att eleverna föredrar den förra bildlärarens uppgifter i bildundervisningen tycker eleverna bättre om undervisningen med sin nuvarande bildlärare och upplever den som roligare. Enligt resultatet beror detta på att eleverna tycker bättre om den nuvarande bildläraren samt upplever den nuvarande bildlärarens undervisning som mer strukturerad, lättare att fokusera på, och att eleverna känner att de bedöms utifrån kunskapskraven.Avslutningsvis beskrivs studiens relevans och förslag till vidare forskning.

Sammanfattning Effekterna av fossilbaserad energianvändning blir allt mer påtaglig. Framförallt syns det i världens klimatförändring. För att undvika större konsekvenser krävs det att de fossilbaserade energikällorna ersätts med förnyelsebara och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har som mål att till år 2050 inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser.  Det finns skäl att tro att ett sådant mål skulle kunna nås men vägarna dit är många och åsikterna om hur stor potential av förnyelsebar energi som existerar och hur mycket som skulle kunna användas i framtiden skiljer sig. I det här examensarbetet har det undersökts vilka möjligheter det finns för utvecklingen av de olika förnybara primära energikällorna till år 2020 och 2050. De primära energikällorna inkluderar vattenkraft, vindkraft, energi från biomassa och solkraft. Undersökningen är baserad på redan existerande uppskattningar och prognoser. Potentialens avgränsning är det som finns inom Sverige och inkluderar inte importerad energi. Examensarbetet berör de fysiska och praktiskt genomförbara potentialerna varav de senare även innefattar ekonomiska aspekter och baseras på det som har skrivits om dessa. Undersökningen visade att det är realistiskt att vattenkraften kommer öka sin årliga produk­tion med ca 8 TWh genom en kombination av effektiviseringar och klimatförändringar som ändrar vattenflödena till år 2050. För vindkraften drogs slutsatsen att det kommer finnas totalt ca 22 TWh/år elproduktion från vindkraftverk år 2020 och ca 37 TWh/år till 2050. Uppskattningen för 2050 gjordes med antagandet att stöd kommer att införas för den havsbaserade vindkraften. Rörande bioenergin så gick det främst att fastslå att användningen kommer att öka i framtiden och att de studerade potentialundersökningarna visade på stor variation gällande slutsatser om den tänkbara användningen. Solkraften ökar och slutsatsen var att den årliga produktionen kommer ligga på minst 5 TWh år 2020. / The effects of fossil-based energy are becoming increasingly evident. It is particularly visible in the world's climate change. In order to avoid greater consequences, the fossil-based energy sources need to be replaced by renewable ones to reduce the greenhouse gas emissions. Sweden aims to have no net emissions of greenhouse gases in 2050. There are good prospects for achieving this, but there are several ways to reach it and many opinions about how to do it. This thesis has studied the possibilities for the development of the various renewable primary energy sources until the years 2020 and 2050. The primary energy sources include hydropower, wind, biomass and solar power. The survey is based on the existing estimates and projections. The energy potential includes only the potential that exist within the borders of Sweden and do not include imported energy. The work will mainly affect the physical and practical potentials – the latter also includes economic aspects – and is based on a literature survey. The survey revealed that hydropower will increase its annual hydropower production with       8 TWh until the year 2050 as a combination of increased efficiency and climate changes that alter the amount of water flows. Regarding wind power, it was concluded that there will be a total of about 22 TWh annual electricity from wind turbines in 2050 and about 37 TWh/year by 2050. The approximation for 2050 is made with the assumption that financial support for offshore wind power will be introduced. The use of bioenergy will increase in the future and the estimates regarding the potential showed large variations. Solar power is increasing and it was concluded that it will be at least 5 TWh/year in 2020.

Bei der vorliegenden Arbeit handelt es sich um eine retrospektive Untersuchung der im Zeitraum von 2000 bis 2011 an der Klinik und Poliklinik für Mund-, Kiefer- und plastische Gesichtschirurgie des Universitätsklinikums Leipzig behandelten Osteomyelitiden. Ziel dieser Studie war es, epidemiologische, diagnostische und therapeutische Gesichtspunkte sowie die klinischen Behandlungsergebnisse dieser Erkrankungen zu betrachten und anhand der gewonnen Daten die aktuellen Entwicklungen zur Klassifikation der Osteomyelitiden in der Fachliteratur zu beurteilen. Außerdem sollten Rückschlüsse auf Empfehlungen in Diagnostik und Therapie unter besonderer Berücksichtigung der primär chronischen Osteomyelitiden gezogen werden. Diese weisen zwar eine sehr niedrige Prävalenz auf, haben aber aufgrund des verbesserten Problembewusstseins durch wissenschaftliche Fortschritte auf dem Gebiet der entzündlichen Knochenerkrankungen und medikamenteninduzierten Knochennekrosen in den letzten Jahren im klinischen Alltag zunehmend an Bedeutung gewonnen. Für den Auswertungszeitraum vom 01.01.2000 bis 30.06.2011 konnten insgesamt 88 Patienten selektiert werden, die in der Klinik und Poliklinik für Mund-, Kiefer- und Plastische Gesichtschirurgie des Universitätsklinikums Leipzig aufgrund einer Osteomyelitis behandelt wurden und die den Einschlusskriterien dieser Untersuchung entsprachen. Neben den allgemeinen epidemiologischen Daten wurden unter anderem Informationen zu Risikofaktoren, allgemeiner und spezieller Anamnese, bildgebender und mikrobiologischer Diagnostik sowie dem therapeutischen Vorgehen und postoperativem Verlauf erhoben. Besondere Beachtung wurde den verschiedenen dokumentierten Osteomyelitis-Diagnosen geschenkt, um die Notwendigkeit und Relevanz des Etablierens einer aktualisierten und standardisierten Nomenklatur für den späteren Behandlungserfolg darlegen zu können. Neben einer umfangreichen Auswertung der nationalen und internationalen Fachliteratur zur Thematik umfasst diese Studie einen vergleichbar langen Beobachtungszeitraum sowie eine große Zahl an Patientenfällen, um möglichst aussagekräftige Ergebnisse zum untersuchten Krankheitsbild gewinnen zu können.:Inhaltsverzeichnis I Abkürzungsverzeichnis 5 1. Einführung und Literaturübersicht 6 1.1. Definition und Pathogenese der Osteomyelitis 7 1.2. Terminologie und Klassifikation der Osteomyelitiden 9 1.2.1. Klassifikation der Osteomyelitiden des Skelettsystems 9 1.2.2. Klassifikation der Osteomyelitiden der Kieferknochen 12 1.2.2.1. Akute Osteomyelitis 15 1.2.2.2. Chronische Osteomyelitis 15 1.2.2.2.1. Sekundär chronische Osteomyelitis (suppurative Osteomyelitis) 16 1.2.2.2.2. Diffus sklerosierende Osteomyelitis (DSO) 17 1.2.2.2.3. Chronisch rekurrente multifokale Osteomyelitis (CRMO) 18 1.2.2.2.4. SAPHO-Syndrom 20 1.2.2.2.5. Sklerosierende Osteomyelitis Garrè (Periostitis ossificans) 21 1.3. Risikofaktoren 22 1.4. Klinisches Erscheinungsbild 24 1.4.1. Klinische Symptomatik 24 1.4.2. Laborparameter 27 1.5. Diagnostische Verfahren 28 1.5.1. Bildgebung 28 1.5.1.1. Konventionelle Röntgendiagnostik 29 1.5.1.2. Computertomographie 32 1.5.1.3. Magnetresonanztomographie 33 1.5.1.4. Szintigraphie und Positronen-Emissions-Tomographie(PET)-CT 34 1.5.1.5. Digitale Voumentomographie 36 1.5.2. Mikrobiologie 39 1.6. Therapeutische Verfahren 41 1.6.1. Chirurgische Therapie der Osteomyelitis 41 1.6.1.1. Kleinere chirurgische Maßnahmen 42 1.6.1.2. Sequestrektomie 42 1.6.1.3. Débridement 42 1.6.1.4. Dekortikation 43 1.6.1.5. Kontinuitätsresektion 43 1.6.1.6. Immobilisierung, Stabilisierung und Rekonstruktion 44 1.6.1.7. Einsatz lokaler Antibiotika 46 1.6.2. Konservative, bzw. medikamentöse Therapie der Osteomyelitis 47 1.6.3. Hyperbare Sauerstofftherapie (HBO) 49 1.6.4. Besonderheiten bei der Therapie der primär chronischen Osteomyelitis 50 2. Zielstellung der Arbeit 51 3. Material und Methode 52 4. Ergebnisse 55 4.1. Geschlechterverteilung im Patientenkollektiv 55 4.2. Altersverteilung im Patientenkollektiv 55 4.3. Risikofaktoren 56 4.4. Soziale Anamnese 56 4.5. Allgemeine Anamnese 57 4.6. Spezielle Anamnese 58 4.7. Osteomyelitis-Diagnosen 59 4.8. Lokalisation 60 4.9. Intraoraler Befund 61 4.10. Beschwerdedauer und Symptomatik 62 4.11. Bildgebung 64 4.12. Paraklinik 65 4.13. Therapie 67 4.14. Behandlungsresultate 70 5. Diskussion 71 5.1. Datenerhebung und –verarbeitung 71 5.2. Geschlechterverteilung im Patientenkollektiv 72 5.3. Altersverteilung im Patientenkollektiv 73 5.4. Risikofaktoren 73 5.5. Soziale Anamnese 74 5.6. Allgemeine Anamnese 74 5.7. Spezielle Anamnese 75 5.8. Osteomyelitis-Diagnosen 76 5.9. Lokalisation 79 5.10. Intraoraler Befund 81 5.11. Beschwerdedauer und Symptomatik 82 5.12. Bildgebung 83 5.13. Paraklinik 86 5.14. Therapie 87 5.15. Behandlungsresultate 89 6. Zusammenfassung 90 7. Literaturverzeichnis 94 II Selbständigkeitserklärung 101 III Lebenslauf 102 IV Publikationen und Vorträge 104 V Danksagung 105

Diabetes typ 2 ökar i hela världen, beräkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla år 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen är angeläget då personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att få komplikationer och andra sjukdomstillstånd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån distriktssköterskans ansvarsområde beskriva primärpreventiva åtgärder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll både kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rådgivning hade goda långtidseffekter på riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor i strävan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.