In our study, the problem area is that concept teaching in mathematics is too low to be able to achieve mathematical understanding. Mathematics also has two different parlance ​​that make teaching difficult and create a lack of clarity about which one of these parlances to use at which occasion and how these parlances ​​should be interpreted and how they are linked.  We have conducted an interview study with semi-structured interviews. The respondents consist of 16 teachers who were selected through our inclusion- and exclusion criteria. The material was transcribed, coded, and categorized, and we used the socio-cultural perspective as a theoretical framework to analyse the material.  One conclusion we can draw from the results of this interview study is that the teachers in this study express that they are aware that cooperative learning is beneficial for students' understanding of concepts, but that organizational problems such as lack of planning time, too few educators and too large classes make it is difficult to conduct a developing concept teaching. This can be a reason why the textbook takes up a lot of space in the classroom. Another conclusion we can draw is that the teachers in this study express that they have subject knowledge and that their pedagogical knowledge at certain times is not sufficient, especially when it comes to supporting students who need extra support and students with Swedish as a second language. Another conclusion we can draw from the results is that the students have difficulty transferring the concrete to the abstract in mathematics. This may be because the language used by the students is the everyday one, which does not correspond to what the students encounter in the textbooks and on tests. As the students get the smallest speaking space, they also rarely get the chance to use any of the language. The use of everyday language is not advocated in the socio-cultural perspective, but can be questioned when students do not encounter the correct language in everyday life, and can become an element in the teaching that can not relate to everyday life.

There is very little research done on the use and perceptions of icebreakers, and even fewer researchers have focused on young learners in this regard. This study investigates which icebreakers English teachers in grade 4-6 use in Swedish primary classrooms, why they use them, and what their perception is of how icebreakers can affect students’ oral production. Five semi-structured interviews were carried out, containing twelve questions formulated with a focus on significant factors such as motivation, engagement, foreign language anxiety and willingness to communicate, which are addressed in the research on icebreakers. The interviews were transcribed, translated, analyzed (more than once) and thematically categorized to answer the research questions. This showed patterns, perceptions, and trends that English teachers in grade 4-6 have of icebreakers and their use. Most of the teachers who were interviewed had a knowledge of what icebreakers are and what affect they have, and use them daily. As a tool for improving oral performance, icebreakers were seen as well-functioning by most of the interviewed teachers, even though not all of them believed they had time to use them. Only one teacher believed there to be other more effective methods to use. The study showed that teachers perceive anxiety and fear to be reduced by using icebreakers during English lessons, something that is necessary to promote speaking. It may therefore be advisable for teachers to reflect on common classroom practices that induce anxiety, rather than viewing language anxiety as a disadvantageous characteristic of individual learners. The results call for in-depth studies of icebreakers and their effects on students’ learning experiences and speaking ability. Moreover, the study helps fill the gap of research in grades 4-6, with new perspectives on teachers’ perceptions of young learners in relation to icebreakers.

Idrottsundervisningen i svenska grundskolor är ett ämne som ställer krav på fysisk aktivitet och rörelse. Eleven får betyg utifrån sina prestationer inom dessa fysiska aktiviteter. I denna studie har åtta idrottslärare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever inkluderingsarbetet så att alla elever oavsett eventuella fysiska funktionsnedsättningar eller ej kan delta på idrottslektionen samt vilka tillämpningar de skulle önska för att kunna genomföra denna inkludering. Det framkommer att idrottslärare upplever utmaningar i att utforma en inkluderande idrottsundervisning så att alla elever kan delta. Resultatet i studien visar på ett behov av kunskapstillgång som kan vara av betydande karaktär för hur idrottslärare arbetar för att inkludera alla elever. Det visar också att idrottslärarna idag arbetar utifrån en lektionsutformning som grundar sig i aktivitet där alla förväntas kunna delta grundat i vissa fysiska preferenser och att de ständigt ställs inför utmaningar i hur de ska kunna gå till väga för att inte behöva utsätta enskilda elever för att bli exkluderade. Slutsatsen visar att idrottsundervisningen idag inte erbjuder inkludering för alla elever och i de fall då idrottslärarna försöker anpassa lektionen kan detta resultera i att enskilda elever ändå kan exkluderas. / Physical education in Swedish primary schools is a subject that places demand on physical activity and movement. The student receives grades based on their performance in these physical activities. In this study, eight physical education teachers were interviewed to investigate how they experience the inclusion work so that all students, regardless of any physical disabilities or not, can participate in the sports lesson and what applications they would like to be able to implement this inclusion. It appears that physical education teachers experience challenges in designing an inclusive physical education so that all students can participate. The results of the study show a need for access to knowledge that can be of a significant nature for how physical education teachers work to include all students. It also shows that physical education teachers today work on the basis of a lesson design based on activity where everyone is expected to be able to participate based on certain physical preferences and that they are constantly faced with challenges in how to go about not having to expose individual students to become excluded. The conclusion shows that physical education today does not offer inclusion for all students and in cases where physical education teachers try to adapt the lesson, this can result in individual students still being excluded.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about technology teaching for years 1-3 by gaining better knowledge of what educators perceive about their technology teaching regard to interest, understanding and assessment. The study has used semi-structured interviews as a method, involving four educators. The study examines how educators, who teach technology in primary school, consider their teaching in terms of interest, understanding and assessment. The results showed a great interest in the subject and the teaching. What affects teaching is the knowledge the educator possesses, the availability of teaching materials and construction materials and how time is allocated. Assessment opportunities are also affected by the educator's knowledge and by the student groups. The teachers' view of the purpose of their teaching turns out to be the same as they assess, which is the students' commitment and ability to reflect.  There is uncertainty among teaching educators, including how to interpret the curriculum and design lesson arrangements. This uncertainty may be the reason why the subject is still taught together with the nature-oriented subjects, where the educators feel more confident. The study revealed shortcomings in the availability of teaching materials, materials for construction and further education. The educators consider these assets to be a prerequisite for being able to practice good teaching. Increased knowledge and access to materials could be a way of developing teaching. Knowledge through further education and collegial learning helps educators to feel confident in how to interpret the curriculum and achieve an equal education. The availability of materials for construction could be increased through collaboration with the practically oriented subjects such as handicrafts and painting as well as with extracurricular at school. / Syfte med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisning för åk 1-3 genom att få bättre kännedom om vad pedagoger uppfattning om sin teknikundervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Studien har använt semistrukturerade intervjuer som metod, där fyra pedagoger medverkade. Studien undersöker hur pedagoger som undervisar i teknik på lågstadiet, tänker om sin undervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Resultatet visade ett stort intresse för ämnet och undervisningen. Det som inverkar på undervisning är den kunskap pedagogen besitter, tillgången på läromedel och konstruktionsmaterial samt hur tiden disponeras. Även bedömningsmöjligheter påverkas av pedagogens kunskap samt av elevgruppernas sammansättning. Pedagogernas syfte med undervisningen visar sig vara samma som de bedömer, vilket är elevernas engagemang och reflektionsförmåga. Även om pedagogerna till stor del är positiva till att undervisa i ämnet teknik finns det en osäkerhet om bland annat i hur de ska tolka läroplanen och utforma lektionsupplägg. Denna osäkerhet kan vara orsaken till att ämnet fortfarande undervisas ihop med de naturorienterande ämnena, där pedagogerna känner sig säkrare. I studien framkom det att pedagogerna upplever brister i tillgången på läromedel, material för konstruktion samt fortbildning. Dessa tillgångar anser pedagogerna vara en förutsättning för att kunna utöva en bra undervisning. Kunskap genom fortbildning och kollegialt lärande hjälper pedagogerna att känna sig trygga i hur de ska tolka läroplanen och få till en likvärdig undervisning. Tillgången till material för konstruktion skulle kunna utökas genom samarbete med de praktiskt inriktade ämnena som slöjd och bild samt med fritids på skolan.

This is a qualitative essay that deals with students' experience of primary school sex andrelationship education. The purpose was to gain new knowledge into how students in theirfirst year of high school experienced primary school sex education about sexuality, consentand relationships in terms of both its form and content, with a hope to contribute knowledgethat may be relevant to the school's actors who from 2022 will implement new curriculumchanges. The subjects we have chosen are students who are in their first year of uppersecondary school and have a relatively recent and clear picture of the teaching they receivedfrom primary school. To collect our data, we used a qualitative method of focus groupinterviews that were recorded and transcribed. The data has been analyzed with the help ofPeter L. Berger and Thomas Luckmann’s socialization theory and Judith Butler's queertheory, as well as five articles with previous research. The results of our study reveal, asdescribed in background and previous research, a failure to provide an education that isadapted to today's societies problems and youth culture. Specifically there is a lack ofconversation and up-to-date knoledge about LGBTQ identities, the course literature'spresentation of heteronormativity and the teacher's need for competence development andinterpretation of the curriculum's content in this subject. There was also a lack of deeperdiscussions regarding relationships, feelings, consent and desire, and a greater participationand engagement in the teaching was desired.

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande.

English is a globally used language and with the emergence of the digital era, it surrounds usall over the world. This had led to pupils in Sweden meeting English even outside school,which is a concept called extramural English, EE in short (Sundqvist, 2009). This thesisexamines Swedish teachers, who teach years F-3, beliefs on the concept of extramuralEnglish, as well as how they incorporate extramural English via digital resources in theirteaching. To investigate this, both a survey and three interviews with teachers who teachstudents in year F-3 are analyzed.This study shows that most of the teachers who participated are not familiar with the conceptof extramural English, but they all work with similar materials and have similar attitudestowards the concept. This thesis highlights the importance of educated teachers oncontributing factors and pedagogical conditions that extramural English provide to languageteaching, in order to maintain pupils' motivation and create a meaningful English teaching. / <p>Engelska</p>

The current thesis deals with proces od adaptation of headmasters in its working position. In the theoretical part is focused on the presentation of the school as a system, the specifics of education system and its management, the actual work of heads of schools and the process of adaptation of headmasters. In the practical part I focused on the beginning of the headmasters career, and the process of adaptation of the headmasters on the professional role. I was looking for phenomena that are typical start headmaster career, how they affect the process of adaptation but also the rest of the headmaster career. To obtain the necessary data, I chose a qualitative research, namely the form of interviews that I conducted with ten directors of elementary schools in Praha and in Kraj Vysočina. Keywords: school, primary school headteacher, adaptation, interview

Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.

This report is based on a qualitative phenomenographic study that focuses on teachers’ experiences of young pupils’ study skills in primary school. The aim of this study was to increase the knowledge about how teachers perceive the concept “study skill” related to their pupils and also how they teach study skills. Data was collected by interviewing five primary school teachers according to the following research questions: What are good study skills for younger pupils, according to teachers? How do teachers describe their methods to support the learning of pupils? How is the learning process affected by study skills, according to teachers? The results show that the concept “study skills” is not used by the teachers, instead they use other words to describe how the pupils can increase their learning and become aware of their learning process. The teachers support the learning process in many ways, including giving concrete feedback and homework with clear instructions. Some of the participants think that homework can also increase the use of study skills. The conclusion drawn from this study is that the teachers interviewed believe that study skills raise pupils’ motivation, capacity, and control and make them more aware of how to take care ofthemselves and their knowledge.