Barn som undersöks, vårdas eller behandlas, genomgår olika procedurer och kan då uppleva smärta, oro och rädsla. För att minska och avleda dessa för barnet obehagliga upplevelser finns det olika distraktionsmetoder som kan användas. Clownintervention är en av dessa metoder. Syftet med studien var att beskriva clowninterventionens effekt på barns smärta, oro och rädsla. Metoden som användes var litteraturstudie. De artiklar som analyserats var huvudsakligen med kvantitativ metod men en hade mixad metod. Alla artiklar var publicerade de senaste fem åren. Resultatet visar framför allt att clownintervention hade effekt på barns oro och rädsla. Det utvärderades genom självskattning av de barn som var kapabla att använda mätinstrumenten och genom observationer av de barn som inte klarade av självskattning. Det gick dock inte lika tydligt att påvisa effekt på smärta med hjälp av clownintervention då endast tre studier visat på dess effekt. Detta kan bero på att materialet var litet. Konklusionen är att det är viktigt att för sjuksköterskor medvetandegöra clowninterventionens effekt hos barn och implementera denna distraktionsmetod i klinisk verksamhet. Dessutom skulle det vara av värde om det genomfördes mer forskning i större grupper för att se effekten av clowners medverkan för att reducera barns smärtupplevelse. / Children who undergoes examinations, care or treatment goes through different procedures that may give them experience of pain, anxiety and fear. There are different methods of distraction to decrease and distract those unpleasent experiences. Clownintervention is one of those methods. The aim of this study is to describe the effect of clownintervention on childrens pain, anxiety and fear. The method used is litterature study. The articles analysed was mainly quantitative method however one was with a mixed method. All articles were published the latest five years. The main result showed that clownintervention had effect on childrens anxiety and fear. It was evaluated through self- report assessment in the children who were able to use this and through observation of those children who were not able to use self- report assessment. It did not, however, equally clearly demonstrate effect on pain using clownintervention when only three studies demonstrated positive effect. It may be that the material was small. The conclusion is that nurses need to be aware of the importence about the effect of clownintervention and to implement this method of distraction in to clinical work. Furthermore it would be of great importance if more research could be done in larger populations to examine the effect of clowns assistance to reduce childrens experience of pain.

<p>När ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav på systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav på ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder så småningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda. Detta arbete ger en inblick i att fysisk design av en databas och dess applikationer påverkar prestanda och att det finns strategier för när olika lösningar kan vara lämpliga att använda för prestandaoptimering.</p><p>Nyckelord: Fysisk design, SQL, index, trigger, lagrad procedur, denormalisering.</p>

Bakgrund: Av olika anledningar kan barn behöva uppsöka hälsocentraler och sjukhus där de genomgår vårdprocedurer av olika slag. Dessa vårdprocedurer kan leda till att barn upplever rädsla, oro och smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsinterventioners effekt på barns rädsla, oro och smärta vid vårdprocedurer samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tolv vetenskapliga kvantitativa artiklar som framkom vid sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Föreliggande studie har visat att omvårdnadsinterventioner har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta eftersom att de inkluderade artiklarnas resultat har påvisat statistisk signifikans. Effekterna har uppmäts genom barns självskattningar, föräldrars, sjuksköterskors och forskares observationsskattningar samt genom mätning av fysiologiska reaktioner. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie har visat att omvårdnadsåtgärder kan lindra rädsla, oro och smärta hos barn vid vårdprocedurer. Omvårdnadsåtgärderna som framkommit i interventionsstudierna kan användas i den dagliga kliniska verksamheten inom hälso- och sjukvård eftersom att samtliga studier påvisat signifikant reducering av rädsla, oro eller smärta. / Background: For various reasons, children may need to visit health care and hospitals where they undergo clinical procedures of various kinds. These procedures can cause the children to experiencing fear, anxiety and pain. Aim: The aim of the study was to describe nursing interventions effect on children’s fear, anxiety and pain during clinical procedures and to describe the samples in the included articles. Method: A descriptive design were used to respond to the aim and problem statements of the literature review. The study was based on twelve quantitative scientific articles found through search in PubMed and CINAHL. Result: The present study has shown that nursing interventions had relieving effects on the child's fear, anxiety and pain, for the included articles results has been shown statistical significance. The effects where measured by self-report of children, through observations made by parents, nurses and researchers and by measuring physiological responses. Conclusion: The results of the present study have shown that nursing interventions can alleviate children’s fear, anxiety and pain during clinical procedures. The nursing activities in the intervention studies can be used in daily clinical practice in health care, because all of the studies demonstrated significant reduction of fear, anxiety or pain.

SAMMANFATTNING Många barn som uppsöker en akutmottagning kommer att behöva utsättas för procedurer de kan uppleva som smärtsamma. Den smärtsamma proceduren identifieras ofta som det mest skrämmande och stressfyllda momentet i omvårdnaden kring barnet. I jämförelse med vuxna är barn inte så exakta i sin uppfattning av smärta; de är mer mottagliga för bias och kan påverkas av situationen. Barnen har inte en vuxen persons förmåga att skilja smärta från andra obehagliga känslor såsom ångest, rädsla och stress. Hur ett barn agerar i olika situationer beror till stor del på barnets erfarenheter av tidigare liknande sammanhang. En grundläggande del i omvårdnaden kring barnet är kommunikation. När begreppet kommunikation används i vården innebär det överföring av information. När vi kommunicerar använder vi det verbala språket men vi kommunicerar också genom kroppsspråk och genom det som ”sägs mellan raderna” d.v.s. det som inte sägs, men kommuniceras ändå. Information ges för att förklara det som skall ske och även förklara varför någonting görs. Kommunikation är således ett givande och ett mottagande, en överföring från en sändare till en mottagare. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge information och stöd till barn och föräldrar vid en smärtsam procedur på en barnakutmottagning. Studien har en deskriptiv kvalitativ ansats. Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor på en barnakutmottagning i Stockholmsområdet. Texten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande enheter plockades ut, för att sedan kondenseras till mindre meningsenheter, kodas och för att slutligen delas in i subkategorier och kategorier. Resultatet presenteras i form av fyra kategorier med underliggande subkategorier. Informanterna beskriver sina erfarenheter från den barnakutmottagning där de arbetar. Att individ- och åldersanpassa information ser informanterna som en viktig del i att ge information till barn och föräldrar. Tid är något som behövs för att ge information och det beskrivs svårigheter i att ge information då erfarenheten visar att tillräckligt med tid inte alltid finns att tillgå, i dessa fall nämner informanterna värdet i att bekräfta barnets känslor i samband med eller efter den smärtsamma proceduren. Sammanfattningsvis visar studien vikten av att bemöta barnet och föräldrarna med respekt och att möta barnet i dess egen värld när information och stöd ges vid en smärtsam procedur. I resultatet beskrivs värdet av att ge ålders- och individanpassad information till barnet. Sjuksköterskorna träffar barn i olika åldrar med olika mycket erfarenhet från tidigare liknande situationer och att då kunna anpassa informationen som ges till varje barn och dess föräldrar ses som värdefullt.

Majoriteten av barn kommer under sin uppväxt i kontakt med hälso- och sjukvården där nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande i olika syften. Nålrelaterade procedurer kan orsaka lidande hos barnet. Barnkonventionen redogör för barnets rättigheter där barnets bästa alltid skall tas i beaktande och att barnet alltid har rätt till delaktighet. För att besvara syftet att belysa barnets upplevelse i samband med en nålrelaterad procedur har en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomförts. Resultatet är delat i tre teman, jag vill vara med, jag vill göra på mitt sätt och alla mina känslor. Resultatet lyfter att barnet på sitt sätt vill vara inkluderad i vad som händer i samband med den nålrelaterade proceduren och behovet av förberedelse och kunskap. Barn använder olika strategier såsom sina tankar eller distraktion för att förbättra sin upplevelse eller för att kunna hantera situationen. Både positiva och negativa känslor framkommer i samband med en nålrelaterad procedur som kan påverkas av tidigare eller påverka framtida procedurer. Diskussionen förs utifrån studiens teoretiska ramverk, delaktighet och det vårdande mötet. Vårdpersonalens aspekt av de nålrelaterade procedurerna lyfts i diskussionen. Barnets upplevelser bekräftas ofta av vad vårdpersonalen beskriver som sin upplevelse. Barnsjuksköterskan bör arbeta för att främja delaktighet, fungerande kommunikation samt uppmärksamma barnets strategier och låta dem tillämpa dessa. Detta i sin tur ger barnsjuksköterskan möjlighet att påverka barnets upplevelse nu och inför framtida nålrelaterade procedurer. Genom att barnsjuksköterskans arbete sker utifrån barnets rättigheter kan en hållbar utveckling främjas.

Title: Supporting multiplatform applications with YA-RPC Author: František Kovařík Department: Department of Software Engineering Supervisor: RNDr. Petr Hnětynka, Ph.D. Supervisor's e-mail address: hnetynka@d3s.mff.cuni.cz Abstract: Over the last three decades, Remote Procedure Call (RPC) has become a popular inter-computer and inter-process communication paradigm widely used by a variety of interconnected computer systems. Even though a number of RPC protocols and implementations evolved over those years, no single system offers a significant set of features, while providing an easy-to-use application programming interface. In this thesis, we present Yet Another Remote Procedure Call - YaRpc, a specification of a flexible and programmer friendly middleware that offers advanced features such as pluggable transports and protocols, callbacks, and configurable method dispatch. Additionally, we define YaRpc Native Protocol (YNP), a new light-weight high-performance RPC protocol with a rich set of features. We provide a native implementation of both YaRpc middleware and YNP protocol for Java and .NET Framework, and compare its usability with Java RMI, .NET Remoting and SOAP web services. Keywords: YaRpc, remote procedure call, distributed system

Title: Supporting multiplatform applications with YA-RPC Author: František Kovařík Department: Department of Software Engineering Supervisor: RNDr. Petr Hnětynka, Ph.D. Supervisor's e-mail address: hnetynka@d3s.mff.cuni.cz Abstract: Over the last three decades, Remote Procedure Call (RPC) has become a popular inter-computer and inter-process communication paradigm widely used by a variety of interconnected computer systems. Even though a number of RPC protocols and implementations evolved over those years, no single system offers a significant set of features, while providing an easy-to-use application programming interface. In this thesis, we present Yet Another Remote Procedure Call - YaRpc, a specification of a flexible and programmer friendly middleware that offers advanced features such as pluggable transports and protocols, callbacks, and configurable method dispatch. Additionally, we define YaRpc Native Protocol (YNP), a new light-weight high-performance RPC protocol with a rich set of features. We provide a native implementation of both YaRpc middleware and YNP protocol for Java and .NET Framework, and compare its usability with Java RMI, .NET Remoting and SOAP web services. Keywords: YaRpc, remote procedure call, distributed system

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår. Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik? - Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs. Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.

<p>Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.</p><p>Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: </p><p>- Varför har vi matematik i skolan?</p><p> - Vad är matematik?</p><p>- Hur bedrivs matematikundervisning? </p><p>Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. </p><p>Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs.</p><p>Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.</p>

The purpose of this thesis to increase the understanding of how Extended Producer Responsibility (EPR) affects the economy. EPR is a principle stating that producers should be responsible for the environmental impact of their products throughout the life cycle. In four out of five essays, scrapping of end-of-life vehicles in Sweden is used as an example. In Essay I the interdependency of the consumers’ and the producers’ responsibilities are stressed. It is concluded that the financial solution should be separated from the producer in order to ensure that future liabilities can be met. The main contribution of Essay II is that an increased premium will result in an increased number of returned vehicles. In Essay III it is shown that when the environmental harm is constant and relatively low, a deposit-refund system is preferred to an unfounded system. In cases where high environmental harm occurs the optimal choice would be a system combining both deposits and fines. Essay IV concludes that a funded system would have been a better way to finance the premium than an unfunded system in terms of higher rate of return. In Essay V the analysis is no longer limited to ELVs, and a model with endogenous growth is applied to the case where all the products in the economy are covered by EPR. It is found that both the growth and the level of output is favoured by the choice of a funded scheme. / Syftet med avhandlingen är att studera hur ekonomin påverkas av utökat producentansvar. Utökat producentansvar är ett sätt att internalisera miljökostnader i marknadspriset. Producentansvaret för bilar, så som det implementerats i den svenska lagstiftningen, har lagts till den tidigare lagstiftningen utan några större anpassningar. Effekterna av detta har inte tidigare utretts. Först analyseras dess konsekvenser i en översiktlig artikel. Därefter följer en ekonometrisk artikel vars syfte är att testa effekten av den nuvarande bilskrotningspremien. Det visade sig att en höjd premie ökar antalet återlämnade fordon. Sedan används en rättsekonomisk ansats för att förutsättningslöst, dvs. utan att ta den befintliga lagstiftning som utgångspunkt, analysera nedskräpningsproblematiken. Möjligheten att använda ett pantsystem jämförs med att använda böter för att styra individernas beteende. Det visade sig att om miljöpåverkan är relativt liten så är ett pantsystem att föredra, men om även fall med stor miljöpåverkan inkluderas skulle det optimala vara att använda både böter och pant. Därefter jämförs två alternativa sätt att finansiera premien, ett fonderat system jämförs med ett ”Pay-As–You-Go” system. Resultatet indikerar att ett fonderat system hade varit att föredra under den studerade perioden. Slutligen studeras effekterna av producenternas framtida åtaganden till följd av det utökade producentansvaret med hjälp av modell med endogen tillväxt. Det visade sig att både tillväxttakten och nivån på produktionen skulle ha gynnats av ett fonderat system.