När ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav på systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav på ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder så småningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda. Detta arbete ger en inblick i att fysisk design av en databas och dess applikationer påverkar prestanda och att det finns strategier för när olika lösningar kan vara lämpliga att använda för prestandaoptimering. Nyckelord: Fysisk design, SQL, index, trigger, lagrad procedur, denormalisering.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade

Bakgrund: Barn genomgår procedurer på sjukhus som kan upplevas obehagliga, smärtsamma och skrämmande. Smärta och oro vid procedurer ska behandlas. En icke-farmakologisk metod för barn i åldern 5–18 år är Guided Imagery. Guided Imagery innebär att barnet ska dagdrömma om en situation med vägledning av barnsjuksköterskan. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av Guided Imagery på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Metod: Kvalitativ studiedesign. Datainsamling via semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som hade utbildning inom Guided Imagery och som använt metoden på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Analysmetoden var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Den första kategorin var Förutsättningar för utförandet av Guided Imagery med underkategorierna Rätt person, Rätt kontext, Vikten av förberedelse samt Fokus på dagdrömmen. Den andra kategorin var Fördelar med Guided Imagery med underkategorierna God avledning samt Främjar barns delaktighet och kontroll och den tredje kategorin var Utmaningar med Guided Imagery med underkategorierna Fungerar inte i alla situationer, Behöver vara bekväm med Guided Imagery, Guided Imagery påverkas av arbetsplatsens förutsättningar samt Fungerar inte på alla barn. Slutsats: Guided Imagery är en avledningsmetod med flera fördelar om rätt förutsättningar finns. Metoden är lämplig för barn med rädsla och fungerar vid flera procedurer som tar mellan tio och 50 minuter. Goda förberedelser och prioritering av tid för Guided Imagery kan bidra till minskad rädsla samt färre sövningar och administrering av sederande läkemedel. Barn kan vid utförandet av Guided Imagery vara delaktiga och ta egna beslut. Det är av vikt att arbetsplatsen kan bistå med rätt förutsättningar för att kunna utföra Guided Imagery då det kan medför stora vinster för barn. / Background: Children can experience unpleasant, painful and frightening procedures in the hospital. Experiences such as pain and anxiety during procedures should be treated. A non-pharmacological method for children aged between 5-18 years is Guided Imagery. Guided Imagery means that children should daydream about a situation with the guidance of the pediatric nurse. Aim: Illuminate pediatric nurses' experiences of Guided Imagery on children aged between 5–18 years during procedures in hospitals. Method: Qualitative study. Data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who had completed education in Guided Imagery and had used the method on children aged between 5-18 years during procedures in hospitals. The analysis method was content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The first category was Conditions to conduct Guided Imagery with the subcategories The right child, The right context, The importance of preparation and Focus on the daydream. The second category was Benefits of Guided Imagery with the subcategories Useful distraction and Promotes children's participation and control and the third category was Challenges with Guided Imagery with the subcategories Does not work in all situations, Need to be comfortable with Guided Imagery, Guided Imagery is affected by workplace conditions and Does not work on all children. Conclusion: Guided Imagery is a distraction method with several advantages if the right conditions are applied. The method is suitable for children with fear and works for several procedures that can take between ten and 50 minutes. Good preparation and prioritizing time for Guided Imagery can contribute to reduced fear as well as fewer anesthetics and administration of sedative drugs. Children can participate in the implementation of GI and make their own decisions. It is important that the workplace can assist with the right conditions to be able to perform Guided Imagery as it can bring great benefits for children.

I programvarans livscykel spenderas mycket tid i det sista steget, underhållsfasen. I detta stadie är mjukvaran färdigutvecklad och behöver kontinuerligt underhåll för att säkerställa programvarans ständiga funktionalitet och effektivitet [25]. Det är därför viktigt att programvaran är så läsbar som möjligt då nya programmerare oftast tillkommer till projekten och för att snabbt kunna felsöka koden. Procedurer (metoderi Java) lärs ut som ett sätt att hålla koden strukturerad och lättläst. Läsbarhet av kod har blivit mer och mer studerat under de senaste åren och med hjälp av eye-tracking har läsbarhet av kod kunnat studerats på ett konkret sätt. I denna rapport har procedurers inverkan på läsbarhet av kod undersökts vilket har gjorts genom att undersöka tio testpersoners ögonrörelser vid tolkning av ett antal problem i Java, där problemen skilt sig till användandet av procedurer eller ej. Metodiken som valts har varit ett kontrollerat experiment där de tilldelade problemen involverat tolkning av kod samtidigt som deltagarnas ögonrörelser studerats och presenteras som bilder och data i form av diagram över punkter där blicken fixerats i koden. Resultaten visar attnybörjare generellt sett tar längre tid på sig att läsa procedurer jämfört med monolitisk kod (sekventiell kod, motsatsen till proceduruppdelad kod), medan erfarna programmerare inte skilde sig i lika hög gradeller var till och med snabbare på att lösa de procedurellt uppdelade kodsegmenten. Man kan även tyda att erfarna programmerare har ett annat sätt att läsa kod jämfört med nybörjare vilket kan vara intressant att studera ytterligare. Slutsatsen för experimentet är att kontrollflödesabstraktioner i form av procedurer gör det lättare för programmerare att läsa kod men det krävs tid och vana för att ta del av de gynnsamma effekterna utav dem. / In the software life cycle, a great amount of time is spent on the final stage, the maintenance phase. At this stage, the software is fully developed and needs continuous maintenance to ensure constant functionality and efficiency of the software [25]. It is therefore important for the software to be as readable as possible since other programmers might start working on the software. It is also important to keep the code readable to quickly troubleshoot the code. Procedures are taught as a way to keep the code structured and easy to read among other abstractions. In recent years, the study of code readability has gained an increasing popularity and with the help of eye-tracking it has allowed for the study of readability in a more concrete way. In this report, the impact of procedures on code readability has been investigated by conducting a controlled experiment, which has been done by examining the eye movements of ten test subjects who had been tasked with interpreting a number of problems in Java, where the problems ranged from the use of procedures or not (being plain monolithic code blocks). The assigned problems involve the interpretation of code while their eye movements are recorded and presented as images and as data in a spreadsheet. The results show that beginners generally take longer to read methods compared to sequential code, while experienced programmers did not differ as much- or were even faster to resolve the procedural code segments. It can also be said that experienced programmers have a different way of reading code compared to beginners which may be interesting to study further. The conclusion is that control flow abstractions in the form of procedures make it easier for programmers to read code, but it takes time and experience to take advantage of their beneficial effects.

AbstraktStudiens bakgrund ligger i bristen på semiotiska aspekter och laborativaundervisningsmetoder inom matematikundervisningen i Sverige som fortfarande är ettrelativt outforskat område. Syftet med examensarbetet var att undersöka om införandetav laborativt arbete som undervisningsmetod skulle förbättra yrkesgymnasieeleversförmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och procedurer inom områdettal. Två huvudfrågor behandlades: Ökar elevernas förmåga att använda och beskrivabegrepp och procedur inom arbetsområdet tal enligt Skolverkets kunskapskriterier omman arbetar på ett laborativt arbetssätt? Uppvisar experimentgruppen god säkerhet i sinakunskaper jämfört med kontrollgruppen? För att svara på dessa frågeställningaranvändes både kvalitativa och kvantitativa metoder. Inom det laborativa arbetetanvändes pedagogiska metoder såsom “The Learning Pit” och “The Open Approach”,tillsammans med uppgifter av typen rika problem. I den kvantitativa delen analyseradeselevernas studieresultat i relation till Skolverkets lärandemål och betygskriterier.Teoretiska perspektiv som användes inkluderade Duvals och Peirces teorier. Resultatenvisade en positiv effekt av det laborativa arbetssättet på elevernas förmåga att användaoch beskriva matematiska begrepp och procedurer inom området tal. Detta bekräftadesinte direkt, utan i längden av statistiska analyser som visade signifikanta förbättringarhos eleverna över tid. Alla elever i experimentgruppen uppvisade god säkerhet i sinakunskaper jämfört med eleverna i kontrollgruppen. En av studiens implikationer är attlaborativt arbete kan hjälpa elever att förstå matematik på ett djupare och mermeningsfullt sätt. Det betonar vikten av att skapa en utforskande, kreativ och interaktivlärmiljö, samt att variera undervisningen för att möta elevernas olika behov ochkunskapsnivåer

The Company X has a database that continuously increasing which causes the response time when retrieving data from the database increases the more data that is retrieved. Therefore, the company want an analysis of the database structures and stored procedures to see if there is a more efficient way to store and retrieve large datasets. Performance can have different meanings. Within the subject of computer systems, it could be factors such as transaction throughput, response time and storage space. But within the scope of this work performance is limited to the response time. One of the tables in the database is normalized and a few techniques are implemented for stored procedure that the company has not implemented to see if there have been any improvements in performance when retrieving data. The respond time for the various techniques implemented was measured in order to make a comparison on performance. The purpose of this thesis is to analyse database tables and how stored procedure can be improved to find a sustainable solution for the database in the future. Question to the work are: How can the database structure be improved with the aim of increasing performance of data retrieval? Which techniques can improve stored procedure performance when it comes to retrieving large amount of data? The result of this work was that normalization has reduced the respond time for large data retrieval. One of the stored procedure techniques which is called sp_executesql was one of the best techniques which improved the performance of execution time the most when it came to retrieve large amount of data. / Företaget X har en databas som kontinuerligt ökar i storlek vilket detta leder till att svarstiden vid hämtning av data från databasen öka ju mer data som hämtas. Därför vill företaget X att databasstrukturen och stored procedure skulle analyseras för att se om det fanns ett effektivare sätt att lagra samt hämta stora mängder data på. Prestanda kan ha olika betydelser; inom databassystem handlar det om olika faktorer som transaktionsgenomströmning, svarstid och lagringsutrymme. I detta arbete begränsas prestanda till svarstiden. En av tabellerna i databasen normaliseras och sedan implementeras ett antal tekniker för stored procedure som företaget inte har implementerat. Detta för att kunna se om det har skett förbättringar i prestanda vid hämtning av data. Därefter mätes svarstiden för de olika teknikerna som implementerades för att kunna göra en jämförelse på prestanda. Syftet med arbetet är att analysera databastabeller samt analysera hur stored procedure kan förbättras för att hitta en hållbar lösning för databasen i framtiden. Frågeställningar till arbetet är: Hur kan databasstrukturen förbättras i syfte att öka prestanda vid hämtning av data? Samt vilka tekniker kan förbättra prestanda för stored procedure vid hämtning av stora datamängder? Resultatet av arbetet blev att med hjälp av normalisering har svarstiden minskat för hämtning av stora datamängder samt att sp_executesql är den teknik inom stored procedure som är överlägset bäst av de tekniker som har implementerats när det gäller prestanda vid hämtning av stora datamängder.

The aim of this thesis was to evaluate and analyze the supply of traditional spa and wellness products in the monitored facilities,which offer this kind of services. It applies to three South Bohemian spa resorts Třeboň, Bechyně and Vráž near Písek.

Einleitung: Das Ziel dieser Arbeit war die Darstellung der Ergebnisse der Ross- Operation in der Kinderherzchirurgie der Universitätsmedizin Göttingen als Verfahren des AKE durch die eigene Pulmonalklappe (Autograft) bei Kindern und Jugendlichen unter besonderer Berücksichtigung der Haltbarkeit und Funktion des pulmonalen Autografts und der postoperativen Entwicklung des hypertrophierten linken Ventrikels. Zu diesem Zwecke wurden retrospektiv klinische Daten bezüglich der linksventrikulären Funktion und Haltbarkeit des pulmonalen Autografts und der klinischen Belastbarkeit ausgewertet. Patienten und Methoden: Untersucht wurden die Entwicklung der Neo-Aortenklappe (Autograftklappe) und des linken Ventrikels nach Ross-Operation bei 31 Patienten unter 21 Jahren, die zwischen 1994 und 2008 in Göttingen operiert wurden. Das Alter der untersuchten Patienten betrug zum Operationszeitpunkt zwischen 6 Monaten und 20 Jahren (Mittelwert: 133 Monate b= 11,1 Jahre). Der Nachbeobachtungszeitraum variierte zwischen 10 Monaten und 14 Jahren (Mittelwert: 67 Monate b= 5,6 Jahre). Retrospektiv wurden 2 verfügbare postoperative Echokardiographien bezüglich der Durchmesser des Aortenklappenrings, der Aortenwurzel, des sino-tubulären Übergangs, des LVESD, des LVEDD, des IVS und der linksventrikulären HW ausgewertet. Zur Vergleichbarkeit des untersuchten Kollektivs mit gesunden Kindern und Jugendlichen wurden mit Hilfe von Regressionskurven nach Daubeney et al. (1999) und Pettersen et al. (2008) Z-Werte für die gemessenen Durchmesser bestimmt und ihre Entwicklung durch statistische Methoden ausgewertet. Ergebnisse: Im untersuchten Patientenkollektiv konnte kein signifikanter Anstieg der Z-Werte der Durchmesser der Neo-Aortenklappe und des linken Ventrikels beobachtet werden. Die Z-Werte des Neo-Aortenwurzel-Durchmessers und des LVEDD näherten sich im Verlauf signifikant den Normkurven an. Bei keinem Patienten wurde ein Ersatz des Autografts notwendig. 1 Patient benötigte eine operative Revision der Neo-Aortenklappe in Form einer supravalvul¨aren Kürzung und Ummantelung der Autograft-Wurzel bzw. des sino-tubulären Übergangs. Bei 15 Patienten kam es im Verlauf zu einer Autograftinsuffizienz ersten Grades. Diese beobachteten Einschränkungen der Neo-Aortenklappenfunktion im Sinne einer geringen oder trivialen Insuffizienz waren ohne klinische Relevanz. 1 Patientin verstarb unmittelbar postoperativ an einer intrazerebralen Blutung. Zu weiteren schwerwiegenden Komplikationen kam es nicht. Die Haltbarkeit des Pulmonalis-Ersatzes durch einen Homograft oder einen Xenograft war bereits innerhalb der ersten postoperativen Dekade limitiert. Im postoperativen Nachbeobachtungszeitraum benötigten 5 Patienten einen Austausch des Implantats. Bei den ausgetauschten Homografts handelte es sich in 3 Fällen um Pulmonalis-Homografts und in 2 Fällen um Aortenhomografts. Fazit: Die Ross-Operation ist ein Verfahren des AKE, das besonders für Kinder und Jugendliche auf Grund des Wachstumspotentials, der exzellenten Hämodynamik, der Regenerationsfähigkeit, der Infektresistenz, der uneingeschränkten natürlichen Funktion und der Athrombogenität besonders geeignet ist. Auch für Frauen mit Kinderwunsch und junge Männer mit Risikoprofil (durch Sport oder verletzungsträchtige Berufstätigkeit) oder Patienten mit Kontraindikation für eine Phenprocoumon-Therapie ist die Ross- Operation wegen der nicht notwendigen Marcumarisierung eine attraktive Behandlungsoption. Die befürchtete Dilatation des Autografts im Langzeitverlauf konnte nicht beobachtet werden.

The aim of this master paper is to reveal the role of a judge. In the first part of the paper the ideas of social civil procedure school (that is essential in the Lithuanian Republic Civil procedure code) defining an active role in civil procedure and the model of civil procedure of Lithuanian Republic are discussed. The second part of the paper deals with analysis of stages of the civil procedure. By analyzing these stages the author of the paper tries to disclose by which means provided in law the judge realizes his (hers) performing role in the procedure. Also the intensity of the judge role depending on the stage of the civil procedure is shown. Attention is paid to certain categories of cases that influence the extension of the judge’s activity and the difference of performing intensity depending on contentious proceedings as well. In the third part of the paper the possibilities of making default judgment and judicial penalties assigning as means helping to control parties that overindulge processing right or do not care about the progress of proceedings are discussed.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.