Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera de förutsättningar som funnits för att uppnå en mer likvärdig förskola genom ett kollegialt lärande och även specialpedagogens roll i det kollegiala lärandet har undersökts. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades därför fyra pedagoger och en specialpedagog så att de kunde ge sin syn på studiens problemområde. Resultaten i studien har analyserats och diskuterats utifrån tidigare forskning och utifrån flera specialpedagogiska perspektiv med tonvikt på relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet. Litteratursökning inom förskolans och skolans område från skolutvecklingsområdet har använts för att söka efter relevant litteratur för studien. Trots att både förskolans styrdokument och forskning inom skolutvecklingsområdet betonar det kollegiala lärandets centrala roll i verksamheters utveckling, återfanns strukturella brister på de förskolor där studiens informanter arbetade när det gäller att möjliggöra ett kollegialt lärande. Andra resultat som synliggjordes i studien var specialpedagogens roll som expert och samtalsledare i ett kollegialt lärande. Även vikten av en god strukturkvalitet för verksamhetsutveckling genom ett kollegialt lärande synliggjordes i studien samt processkvalitetens betydelse i arbetet för en mer likvärdig förskola. Resultatet i studien visade att studiens informanter och forskningen ser delvis olika på begreppet kollegialt lärande. Sammanfattningsvis kan sägas att det kollegiala lärandet i studien sågs som betydelsefullt i arbetet för en mer likvärdig förskola. Studien visade även att förutsättningarna för arbetet med ett kollegialt lärande kan se olika ut på olika förskolor och ärberoende av förskolans strukturkvalitet.

Förskollärares upplevelser av sitt bästa professionsjag bottnar i en förståelse för förskollärareuppdraget. Detta uppdrag omformas ständigt utifrån olika samhälleliga diskurser och styrdokument. Syftet med studien är att skaffa kunskap om på vilka sätt förskollärares professionella kompetens uttrycks i förskolan, samt vilka kunskaper förskollärare använder och relaterar till i möten med barn i förskolan. Genom kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer undersöks på vilket sätt sex förskollärare formulerar kunskap som framstår som central i upplevda lyckade möten med barn i förskolan. Empirin består av fyra timmar och fem minuters inspelade och transkriberade intervjuer. Analysen är i det första skedet induktiv men övergår till att bli abduktiv. Det teoretiska ramverket består av Grimens (2008) professionsteorier, Aspelin och Perssons (2011) begreppspar sam-varo och sam-verkan samt Illeris (2015) komplexa lärmodell. Studien visar att det är i sam-varon och sam-verkan som förskolläraren upplever sitt bästa professionsjag. / Preschool teachers' experiences of their best professional self are based on an understanding of the preschool teacher assignment. This assignment is constantly being reformed based on different social discourses and control curriculum. The purpose of the study is to acquire knowledge of how pre-school teachers' professional competence is expressed in a preschool context. Which knowledge preschool teachers use and relate to in meetings with children at preschools. Through qualitative semi-structured interviews, the study examines how six preschool teachers formulate knowledge that appears to be central in successful interactions with children at preschools. The material consists of four hours and five minutes’ recorded and transcribed interviews. The analysis is, in the first stage, inductive but turns into being abductive. The theoretical framework consists of Grimens (2008) professional theories, Aspelin and Persson's (2011) conceptual pairs of co-being and co-operation and Illeris (2015) complex learning model. The study shows that it is in co-being and co-operation that the preschool teacher experiences his best professional self.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.

Förskolepersonalens lednings- och ansvarsroller har förtydligats i samband med nya statliga riktlinjer och en ny läroplan, reviderad (2018) då förskolepersonal med olika befattningar visat svårigheter att uppfylla förskolans läroplan, mål och uppdrag. Tolkningen av det nya uppdraget varierar från förskola till förskola. Därför är det viktigt att undersöka hur förskolepersonalen uppfattar de förändringar som skett sedan förskolans läroplan (2018) blev det nuvarande styrdokumentet. Ett ämne som är både relevant och viktigt att undersöka. Studien bygger på tre frågeställningar. Hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar sitt uppdrag i relation till förskolans förändrade uppdrag i läroplanen. Den andra frågan problematiserar vilka förändringar i fråga om ledning och ansvarsfördelning av verksamheten uppfattas av rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare som skett i förskolans praktik. Den sista frågan utgår från hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar fördelningen av undervisningsansvaret och hur förändringar har påverkat hur personalen tolkar förskolans processkvalitet och undervisning i praktiken. Utgångspunkten för studien är systemteori, som tittar på helheten, relationer, sammanhang och mönster. Ledarskap ur ett systemteoretiskt perspektiv undersöker motsättningar mellan teori och praktik, mellan vad som sägs och görs. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal inom ett urval av förskolor. Den första frågan i resultatet utgår från förskolepersonalens tolkning av uppdraget kopplat till "tydligt uppdrag", "undervisning" och "ansvarsroller". "Uppdraget" uppfattas tydligt. "Undervisning" och "ansvarsroller" tolkas olika av förskolepersonal men förskollärares ansvar har förtydligats. Arbetslagets ansvar anses nu utföras tillsammans och dagbarnvårdarens titel ska skrivas ut i förskolans läroplan. Den andra frågan utgår från ledarskap och ansvarsroller i praktiken och förknippas med temat "ledarskap", "ansvarsroller" och "jämställdhet". Ledarskapet beskrivs som komplext och anpassat utifrån behov och situationer. Det tredje numret utgår från processkvalitet och undervisning med temat "gemenskap" och "jämlik samverkan". Tre olika perspektiv på ledarskap synliggörs mellan yrkeskategorierna. Resultatet av studien och analysen diskuteras utifrån tidigare forskning om hur förskolepersonal tolkar uppdraget, hur ledar- och ansvarsroller utövas i praktiken samt undervisnings- och processkvalitet. I studien illustrerar slutsatsen hur ledarskap, ansvarsroller, processkvalitet och undervisning tolkas och tillämpas i förskolan, och det bidrar till kunskap om hur kvalitet och måluppfyllelse mot uppdraget utförs i förskolans praktik. Sökord: pedagogiskt ledarskap, ledarskap, ledning, kvalitet i förskola, förskola, ansvarsfulla roller i förskola, lärande, förskollärare, processkvalitet i förskola, utbildning och kompetens, läroplan, förskoleplan / The preschool staff's management and responsibility roles have been clarified in connection with new state guidelines and a new curriculum, revised (2018) as preschool staff with different positions have shown difficulties in fulfilling the preschool curriculum, goals and assignments. The interpretation of the new assignment varies from preschool to preschool. Therefore, it is important to examine how the preschool staff perceives the changes that have taken place since the preschool curriculum (2018) became the current governing document. A topic that is both relevant and important to investigate. The study is based on three issues. How principals, preschool teachers and childminders perceive their assignment in relation to the preschool's changed assignment in the curriculum. The second question problematizes what changes in terms of management and division of responsibilities of the activities are perceived by principals, preschool teachers and childminders that have taken place in preschool practice. The last question is based on how principals, preschool teachers and childminders perceive the distribution of teaching responsibilities and how changes have affected how staff interpret the preschool's process quality and teaching in practice. The starting point for the study is systems theory, which looks at the whole, relationships, context and patterns. Leadership from a systems theory perspective examines contradictions between theory and practice, between what is said and done. The study was conducted with a qualitative approach and through semi-structured interviews with preschool staff within a selection of preschools. The first issue in the result is based on the preschool staff’s interpretation of the assignment associated with “clear assignment”, “teaching” and “responsibility roles”. The “assignment” is clearly perceived.“Teaching” and “responsibility roles” are interpreted differently by preschool staff but preschool teacher’s responsibilities have been clarified. The responsibility of the work team is now considered to be carried out together and the childminders title should be written out in the preschool curriculum. The second issue is based on leadership and roles of responsibility in practice and is associated with the theme “leadership”,“roles of responsibility” and “equality”. Leadership is described as complex and adapted based on needs and situations. The third issue is based on process quality and teaching with the theme “community” and“equal collaboration”. Three different perspectives on management are made visible between professional categories. The results of the study and analysis are discussed based on previous research on how preschool staff interpret the assignment, how leadership and responsibility roles are exercised in practice, as well as teaching and process quality. In the study conclusion illustrates how leadership, responsibility roles, process quality and teaching are interpreted and applied in preschool, and it contributes to knowledge about how quality and goal fulfillment towards the assignment is performed in preschool practice.