The aim of this study is to investigate the optimisation of production planning- and scheduling in a pharmaceutical facility using DES.Research questions: “How can DES be used to achieve flexibility and efficiency in a pharmaceutical facility?” and “How can DES be used to increase efficiency of the resource allocation in a pharmaceutical facility?”Methodology: This study has been compared to a deductive- and a quantitative research approach where a process simulation has been modelled. The theoretical framework was based on books and scientific publications. Empirical data was collected through unstructured observations at the production site, frequent meetings together with the company and through the company’s database Discoverant. Based on the results from the simulation model conclusions could be drawn.Conclusion: The study concluded that there are bottlenecks at the beginning of the processes in all three production flows for Medicine A, Medicine B and Medicine C. If these are raised it would generate greater flexibility and efficiency in the production. There were also indications of a new allocation of resources that would raise efficiency in the production, thus making it possible to increase the output from the production. / Syftet med studien är att undersöka optimering av produktionsplanering- och schemaläggning inom en läkemedelsproduktion med användning av DES.Frågeställningar: ”Hur kan DES användas för att uppnå flexibilitet och effektivitet i en läkemedelsproiduktion?” och ”Hur kan DES användas för att öka effektiviteten kring användandet av resurser i en läkemedelsproduktion?”Metod: Denna studie har liknats vid en deduktiv- och en kvantitativ forskningsansats där en processimulering utformats. Den teoretiska referensramen baserades på böcker och vetenskapliga publikationer. Empirisk data samlades in genom ostrukturerade observationer i produktionen, regelbundna möten tillsammans med företaget och genom företagets databas Discoverant. Baserat på resultaten från simuleringsmodellen kunde slutsatser dras.Slutsats: Studiens slutsats landade i att det finns flaskhalsar i början av alla tre produktionsflöden för Medicin A, Medicin B och Medicin C. Om dessa kan höjas skulle det generera en högre flexibilitet och effektivitet i produktionen. Det finns också tecken som visar på att en ny resursfördelning hade höjt effektiviteten i produktionen, därmed gjort det möjligt att producera mer produkter.

Industri 4.0 har medfört stora förändringar och med denna våg av förändringar har artificiell intelligens tillkommit. AI är inget nytt och har forskats på utvecklats sedan den första datorn uppfanns. Tanken var då enligt Alan Turing fadern av datalogi att om en maskin inte kan särskiljas från en människa då är det en AI. Sedan dess har vi sett flera AI modeller slå människan i olika fält och sett AI teknologiers förmåga. Att AI ska implementeras inom den mest innovativa branschen var inte långtsökt. Industriell AI är till skillnad från vanliga AI modeller en kontrollerad process som hittills tillämpats inom begränsade områden. Eftersom standardisering och systematisk tillvägagångsätt kan likställas som synonymer till industriella verksamheter. Är det ingen skillnad på processer inom fabriker, och AI teknologier måste anpassas efter dessa processer. Det har under det senaste decenniet globalt investerats i innovation inom industrier. Länder världen över vill att deras industrier med Industri 4.0 hamnar i framkanten. Där Tyskland introducerade Industri 4.0, USA Smart Manufacturing Leadership Coalition, Kina deras plan kallad China 2025 och EU tillkännagett Factories for the future. Som en konsekvens av dessa enorma satsningar har denna studie som mål att se hur AI kan hjälpa tillverkande företag öka resurseffektiviteten inom produktionsplanering. Eftersom forskningsområdet är relativt nytt kommer studien basera resultaten på fallstudier där ABB och Scania intervjuas. Dock behöver detta område mer forskning. / The global introduction of Industry 4.0 has brought with it changes within industry. The indirect consequence of Industry 4.0 being artificial intelligence. The idea of AI is as old as the invention of computers with Alan Turing the father of computer science stating the first description of AI. His thought was that if a machine could be mistaken for a human then the machine was intelligent. The thought being that machine never could outperform humans back then. Now in modern times we have witnessed great feats made by intelligent algorithms where they outperform humans in various fields. For AI to be implemented in industry the most innovative buisness it has to adapt to the workings of indutrial processes. Systematic approach and standardization being two values that strongly represents industries. During the last decade global initiative and investment in innovation of industry. Has led to global competitors such as Germany creating Industry 4.0, The United States creating Smart Manufacturing Leadership Coalition, China introducing their plan called China 2025 and EU with Factories for the future. This paper is a reaction of these enormous investments made into Industry 4.0. The objective of this paper is to examine how AI can help manufacturing enterprises increase their resource efficiency within production planning. Since this field of science stillbeing in its infancy this paper will base its result on interviews made with companies as ABB and Scania. However this field needs more work.

Tillgänglighet är ett stort problem inom svensk sjukvård. Produktionsplanering skulle kunna bidra till att korta ned ledtider och på så sätt öka tillgängligheten, men det saknas kunskap om hur detta påverkar arbetsmiljön för personalen. Ett förbättringsarbete genomfördes på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning med syfte att med hjälp av produktionsplanering korta ledtiden mellan två steg i den diagnostiska processen. Förändringen innebar att patienterna fick möjlighet att boka tid till nästa besök direkt i samband med det första besöket. Arbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. En studie av förbättringsarbetet, med induktiv ansats, genomfördes med syftet att undersöka hur denna förändring påverkade arbetsmiljön. Intervjuer genomfördes med berörda medarbetare och analyserades med innehållsanalys. Förbättringsarbetet resulterade i att ledtiden mer än halverades, med befintliga resurser. Medarbetarnas delaktighet bedömdes ha haft betydelse för det lyckade resultatet. Studien visade att arbetsmiljön ej påverkades negativt, utan tvärtom att arbetstillfredsställelsen ökade. Viktiga förklaringar till detta var att medarbetarna upplevde det som tillfredsställande att kunna erbjuda patienterna en snar tid för nästa besök, att förändringen ledde till minskad administration och att medarbetarna fortfarande hade kontroll över sina tidböcker. Slutsatsen är att det är möjligt att öka produktionen med hjälp av produktionsplanering utan att det får negativa effekter för arbetsmiljön. / Accessibility is a major problem in Swedish healthcare. Production planning could help to shorten waiting times and improve accessibility, but there is insufficient knowledge of how this affects the working environment. An improvement project was initiated with the purpose to shorten the lead time between two steps in the diagnostic process at a psychiatric outpatient clinic, with the help of production planning. The change meant that patients were offered to book a time for the next visit during the first visit. A study of the project was initiated to investigate how the change affected the working environment. Interviews were conducted and analysed with content analysis. The improvement project led to lead times being more than halved. Employee participation was important for reaching this result. The study showed that the working environment was not adversely affected, on the contrary job satisfaction increased. Explanations for this was the satisfaction of being able to offer patients to book a new visit directly, less time spent on administrative tasks and staff retaining significant control over their schedule. The conclusion is that it is possible to increase production by means of production planning without this having negative effects on the working environment.

The growing share of installed wind power in the Swedish electricity system has caused concerns whether the available regulating power will be sufficient. Several studies have examined the need of regulating power using both statistical and modelling approaches. However, there is a risk that some aspects of the short-term regulation of hydropower might have been missed. By using one of Vattenfall’s hydropower planning tools, the short-term operation of The Lule River has been simulated with an increasing penetration of wind power. The tool includes detailed models of reservoirs, generating units including efficiency curves and start/stop costs. By introducing a day-by-day simulation with a seven-day window price forecast, updated with a new wind forecast for each iteration, a 21-days scenario has been simulated. Transmission limits are disregarded and the thermal production is reduced with the average wind production. To quantify and compare the regulation capacity, the regulation factor is introduced. It reflects the ability to utilise high-price hours and considering that the need of regulating power for the short-term perspective is reflected in the price it will also reflect the regulation capacity. It is shown that the regulating factor is correlated to the discharge factor,whichis the relation between the maximum discharge to the average statistical discharge for a plant. A high discharge factor provides the flexibility to utilise the fluctuations in price. The discharge factor is adapted to the plants placement in the reach, accounting for both reservoirs located upstream and downstream, especially for The Lule River which has been designed to regulate for the fluctuations in the load. The flexibility required by the rest of the Nordic rivers is quantified for future studies. It is concluded that The Lule River is able to meet some of the fluctuations of wind power production due to the overcapacity ininstalled power. The production can, at the expense of decreased efficiency of the generating units, alter the production to suit a more fluctuating price.It is important to emphasise that The Lule River alone cannot balance a large penetration of wind power. To fully take into account the effects of a large penetration of wind power the study must be expanded to include more scenarios. The study should include different types of hydrological prerequisites and the seasonal variations in power production as well as additional rivers.

Betong är ett byggmaterial som allt fler byggnader byggs av. Byggnaden kan vara uppbyggda av platsgjutna eller förtillverkade betongelement. Vid platsgjutning av betongelement är det av vikt att tänka på att betongens egenskaper ska anpassas till byggnadens krav samt väderlekens förutsättningar. Byggnadsdelar av betong är kritiska att gjuta vintertid. Det beror på att betongen inte får frysa innan konstruktionen uppnått 5 MPa i hållfasthet samt att nerkylning av konstruktionen kan bromsa hållfasthetsutvecklingen. Bygg- och fastighetssektorn svarar för 35% av landets totala energianvändning. En av många bidragande faktorer är gjutning av betong vintertid. I dagens läge är värmekablar vanligt förekommande för att underlätta gjutning av betong vintertid. Syftet med studien är att studera metoder för att minska energianvändningen vid gjutning av betong vintertid med avseende platta på mark på Byggdialogs byggarbetsplatser. Målet är att föreslå energieffektiviserande åtgärder som kan användas av Byggdialog för att bli mer energieffektiva. Studien avgränsas till att undersöka gjutning av platta på mark vintertid för nybyggnationen av Mora Lasarett. Studien avgränsas även till att endast undersöka hållfastheten för betong den första 10 dygnen. För att besvara rapportens frågeställning och syfte används metoderna: litteratur och dokumentstudie, webbaserad enkät, material från byggarbetsplatsen,beräkningar för energiåtgång och koldioxidutsläpp samt simuleringsprogram PPB ProduktionsPlanering Betong. Genom programmet PPB ges mätdata för temperatur och hållfasthet över tid för betong. Rapportens resultat visar att den mest energieffektiva åtgärden för att gjuta betong vintertid utan risk för för frysning och nedsatt hållfasthet är att applicera cellplast 100 mm. Andra icke energianvändande metoder för gjutning av betong är isoleringsmattor/vintertäckmattor, väderskydd, högre temperatur vid gjutning samt att tilläggsisolera formen. / Concrete is a commonly used building material in today's constructions. Buildings made of concrete are either cast in place or prefabricated. It's important to consider the properties of concrete while casting in different temperatures and weathers. Casting in winter is a critical moment. If the concrete freeze before it reaches 5MPa in strength it can slow down the process and possibly destroy the element. The construction sector answers for 35% of Sweden's total energy use. One of the contributing factors is winter casting. Electric heating cables are a commonly used method during winter casting. The purpose of this report is to study the energy consumption while casting a concrete slab in the winter at one of Byggdialogs construction sites. The goal is to find a more energy-efficient method for Byggdialog so they can become more sustainable. The methods used in this report are literature-and document study, web-based survey, calculations, and simulations in the PPB program. The results show the case where the concrete was covered with a 100 mm thick cellular plastic insulation is the best alternative for casting in the winter without jeopardizing the strength development. Other methods presented in this report are insulation mats, weather protection, young concrete that is heated, and also insulating the form.

The Swedish healthcare system is considered to have good healthcare productivity and efficiency with moderate cost but seems to have some future challenges. Sweden is moving towards the aging population as it requires development in medical care techniques and technologies to provide care to elderly patients. This increases the pressure on the healthcare system. Hence, the number of patients in the hospital increase, as a result, the flow of patients within the wards are increased. Furthermore, the pandemic has increased the number of people admitted to hospitals. As a consequence, even for high-priority cases, the wait times are rising. The Skaraborg Hospital Group, SHG, and other general hospitals, in particular, are focusing on how to handle patient flow at various levels within departments and clinics by improving patient flow quality. Production and capacity preparation (PCP) is a commonly used industry tool for resolving bottlenecks. Hence, this method needs to be adopted within the hospital and by the healthcare sector to a larger extent. Since many patients from different specialty departments use the Radiology department's facilities, it is often a "bottleneck" in inpatient traffic at hospitals. Furthermore, the influx of patients with covid-19 has increased the department's workload. This master's thesis aims to assist the Radiology department in improving their production and capacity planning to increase unit flow performance. The project involves supporting key staff in the department in estimating demand to align different patient movements with equipment and personnel services. Improving radiology department flow efficiency can lead to more even and healthy patient flows around the hospital, reducing "buffers" of patients and longer stays at different specialist clinics. / Det svenska sjukvården anses ha god hälsovårdsproduktivitet och effektivitet till måttliga kostnader men verkar ha några framtida utmaningar. Sverige går mot den åldrande befolkningen eftersom det kräver utveckling av tekniker och tekniker för medicinsk vård för att ge äldre patienter vård. Detta ökar trycket på sjukvården. Därför ökar antalet patienter på sjukhuset, vilket leder till att patientflödet inom avdelningarna ökar. Dessutom har pandemin ökat antalet personer som läggs in på sjukhus. Som en konsekvens ökar väntetiderna även för fall med hög prioritet. Skaraborg sjukhusgrupp, SHG och andra allmänna sjukhus fokuserar särskilt på hur man hanterar patientflöde på olika nivåer inom avdelningar och kliniker genom att förbättra patientflödeskvaliteten. Produktion och kapacitetsberedning (PCP) är ett vanligt branschverktyg för att lösa flaskhalsar. Därför måste denna metod i större utsträckning antas inom sjukhuset och inom sjukvården. Eftersom många patienter från olika specialavdelningar använder Radiologiavdelningens anläggningar är det ofta en "flaskhals" i slutenvården på sjukhus. Dessutom har inflödet av patienter med covid-19 ökat avdelningens arbetsbelastning. Detta examensarbete syftar till att hjälpa Radiologiavdelningen att förbättra sin produktionsoch kapacitetsplanering för att öka enhetsflödesprestanda. Projektet innebär att stödja nyckelpersoner på avdelningen för att uppskatta efterfrågan för att anpassa olika patientrörelser till utrustning och personal. Förbättrad radiologisk avdelnings flödeseffektivitet kan leda till jämnare och hälsosammare patientflöden runt sjukhuset, vilket minskar "buffertar" hos patienter och längre vistelser på olika specialistkliniker.