<p>Due to a constantly increasing competitive pressure it is of great importance to constantly strive for improvements in order to gain competitive advantages. Lean Production is a concept that has been introduced with the aim to minimize waste and increase profitability. The purpose of this report is therefore to investigate how to perform effective planning according to the principles of Lean Production, in companys with customer exclusive products, through a case study at Sandvik Mining and Construction (SMC), and to investigate how SMC kan improve their planning of drifting rods at the production unit in Sandviken.</p><p>The study started by creating a theoretical framework, to describe the subject planning and planning based on Lean Production. This frame work constituted the base for the case study which took place at Sandvik Mining and Construction, and also for the model and planning tool that has been introduced.</p><p>The result of the study is partly a general model with factors that contribute to a more effective planning. These factors has beed identifed as SMED, which focuses on reducing set up times and in the end to facilitate the planning. With the assistance of the Pareto rule the amount of items can be grouped together and by that simplify production planning. By using the EOQ, optimized order quantities can be calculated, and thereby simplify for production planning. Even the degree of customer order management is something that affects how the planning can be managed as a high degree of customer order management can simplify for the decision making regarding wich product should be produced, however the time through production can increase. Sequensing is another method that simplifies the planning, as an already predetermined production order shall be produced. The most essential factor is however the motivation of the employees, as this forms the base to able other changes and implement them. Altogether these factors are closely connected to each other and working actively with these can contribute with a simplified planning procedure.</p><p>From without this a tool has been presented in order to simplify the planning of drifting rods at Sandvik Mining and Construction. Through this tool SMC can create a smoother flow through production, a smoother work load, a smoother machine load in the different assembly lines, and in the end reduced adjustment times within the forging press.</p> / <p>I dagens allt mer konkurrensutsatta samhälle är det av största vikt att hela tiden sträva efter förbättringar för att på så sätt vinna konkurrensfördelar. Lean Production är ett koncept som tagits fram med syftet att minimera slöseri och på så sätt öka lönsamheten. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en effektiv planering enligt Lean’s principer kan bedrivas och tillämpas för verksamheter med kundunika produkter genom en fallstudie på Sandvik Mining and Construction (SMC), samt undersöka hur SMC kan förbättra sin planering av drifterstänger vid produktionsenheten i Sandviken.</p><p>Studien startade med att skapa en teoretisk referensram, för att beskriva ämnet planering och planering utifrån Lean Production. Denna referensram låg sedan tillgrund för den fallstudie som utfördes på Sandvik Mining Construction samt även för den modell och det verktyg som tagits fram.</p><p>Resultatet av studien är dels en generell modell med faktorer som bidrar till en effektivare planering. Dessa faktorer har identifierats som SMED, vilken fokuserar på att mininmera ställtider och på så sätt underlätta för planeringen. Med hjälp av paretoregeln kan antalet artiklar grupperas och genom detta förenkla produktionsplaneringen. Genom att räkna ut ekonomiska orderkvantiteter kan optimala orderstorlekar tas fram och därmed underlätta för planeringen. Även graden av kundorderstyrning är något som påverkar hur planeringen kan hanteras, då hög grad av kundorderstyrning underlättar för beslutsfattande gällande vilken produkt som skall produceras, däremot kan genomloppstiden öka. Sekvensering är en annan metod som underlättar för planeringen, då en redan förutbestämd produktionsordning skall köras. Den mest väsentliga faktorn är dock medarbetarnas motivation, då denna ligger till grund för att kunna genomföra de övriga. Samtliga faktorer har starka samband och ett aktivt arbete med dessa kan bidra till att planeringsarbetet förenklas.</p><p>Utifrån detta har ett verktyg tagits fram för att underlätta för planeringen av drifterstänger hos Sandvik Mining Construction, i Sandviken. Genom detta verktyg kan SMC skapa ett jämnare flöde genom produktionen, en jämnare arbetsbelastning, de får en jämnare beläggning på de olika tillverkningslinjerna, samt färre omställ inom smidespressen.</p>

Studien redogör visuell planering då det nyttjas vid husproduktion. Studien är utförd vårterminen 2013 vid Skanska Sverige AB, diistrikt Hus Sydost. Arbetet presenterar: - Visuell planering vid veckomöten med lagbasar - Visuell planering vid daglig styrning för entreprenörens egna yrkesarbetare - Kvalitativ studie från tre pilotprojekt vid Skanska Hus Väst. Studien visar att visuell planering är ett forum som tidigare saknats i traditionell byggproduktion. Respondenterna ger generellt en positiv bild av visuell planering, men då metoden fortfarande är på pilotstadiet finns en del förbättringspunkter att jobba på i framtiden.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens. Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet. Detta gör det svårt att sätta en huvudplan som matchar den sanna efterfrågan från kunderna. Problemet förenklas inte av att en turbin är en mycket komplex produkt med djupa och breda produktstrukturer. Utan en säker huvudplan blir det svårt för Siemens att planera för tillverkning och inköp på ett effektivt sätt. Vid examensarbetets utförande fanns ett tydligt behov av att förbättra planeringsprocessen på Siemens för att på sikt få en stabilare och bättre planering. Advanced Planner and Optimizer (APO) är ett så kallat avancerat planeringssystem från den tyska affärssystemsleverantören SAP. SAP levererar dessutom Siemens affärssystem R/3. APO kan användas för att planera och styra en hel supply chain med hjälp av sofistikerade matematiska metoder. APO är kopplat till R/3 så data kan överföras dem emellan men arbetet som utförs i APO sker i en fristående miljö så att scenariosimulering kan genomföras. Examensarbetets syfte är att analysera hur APO kan stödja produktionsplaneringen på Siemens. För att göra detta har tre frågor ställts och besvarats. Dessa frågor är: Vilka behov finns i dagsläget på Siemens i Finspång? Vilka funktioner finns i planeringssystemet APO och hur fungerar de? Går det att matcha Siemens nuvarande behov med funktionerna i APO? Under arbetets första skede behandlades de två första frågeställningarna parallellt. Först när dessa besvarats analyserades matchningen dem emellan som efterfrågas i fråga tre. De behov som har observerats är: Ersätta och förbättra dagens simuleringsverktyg Testsystem 4 som kommer att försvinna oktober 2010 Möjliggöra kapacitetsutjämning och simulering vid taktisk planering för att skapa bättre beslutsunderlag till huvudplanen Kvotering vid köpa/tillverka-beslut måste effektiviseras för att ge ett bättre underlag till den egna verksamheten och till externa leverantörer Minska beroendet av nyckelpersoner samt komma ifrån betydelsen av tumregler vid planeringsarbete Förenkla arbetet med prognossammanställning och utveckla arbetet kring prognosuppföljning. De funktioner i APO som studerats under examensarbetes gång är Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) och Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP kan sammanställa en efterfrågeplan och har verktyg för prognostisering och prognosuppföljning. SNP är ett verktyg för taktiskt planering som klarar av att beläggningsutjämna produktionen genom de tre lösningsmetoderna Optimizer, Heuristics och Capable-To-Match. PP/DS använder matematiska metoder för att underlätta den operativa planeringen i ett företag. Författarnas första rekommendation till Siemens är att använda modulen SNP till att förbättra den taktiska planeringen. Detta kan ske genom att huvudplanerare kan kontrollera beläggningsutjämning tidigt samt simulera olika planer för att välja den som anses bäst. På så sätt kommer Siemens planerare få ett bra beslutsunderlag att basera sina beslut på. Genom att använda SNP på detta sätt kommer även behovet av att ersätta TS4 uppfyllas. SNP kan även användas till att hantera behovet av bättre kvotering genom att bygga en separat modell dedikerad till denna uppgift vilket kommer leda till effektivare arbetsrutiner i den operativa planeringen. Den andra rekommendationen är att DP används som ett verktyg för att ge stöd vid efterfrågeplanering och prognosuppföljning. Om SNP samt DP nyttjas till de uppgifter beskrivna ovan kommer möjlighet ges till att avlasta nyckelpersoner och även undvika beroendet av tumregler. Eftersom det inte finns något överhängande behov av att förbättra detaljplaneringen rekommenderas inte att implementera PP/DS innan de under examensarbetet identifierade behoven har åtgärdats. Oavsett hur APO ska används på Siemens är det mycket viktigt att implementeringsarbetet sker grundligt och att mycket fokus läggs på förberedelser. Ett avancerat planeringsverktyg som APO måste implementeras smart om det ska kunna användas fördelaktigt. Beroende på hur APO används kommer det eventuellt att medföra en del förändringar i hur dagens planeringsarbete ser ut vilket är viktigt för Siemens att inse och rätta sig efter. Därför är det av yttersta vikt att implementeringsarbetet utförs av konsulter med mycket kunskap och erfarenhet av APO tillsammans med personal på Siemens med god kunskap om verksamheten och dagens arbete. / Siemens Industrial Turbomachinery AB, called only Siemens below, is a Swedish gas turbine manufacturer located in Finspång and is a part of the German group Siemens AG. The production of gas turbines in Finspång was first started in 1911 a company named STAL. Since then the site has changed name numerous times and was at times part of groups such as ABB and Alstom Power before it finally became a part of Siemens AG. Siemens has got a problem in their production planning process due to very long lead times, both within the own production and from their suppliers. The production lead time for a gas turbine is approximately 2.5 years although Siemens’s customers usually order a gas turbine one year before delivery. The production planners therefore have to rely on forecasts which create uncertainties. This makes it hard to make a master plan that match the actual demand. The complexity of a gas turbine and its deep and wide product structures makes it even harder. Without a good master plan it is very hard to plan effectively further down in the planning hierarchy for the procurement and manufacturing planners. There is clearly a need to improve the production planning process to be able to in time create a more stable and better plan. Advanced Planner and Optimizer (APO) is a so called advanced planning system from SAP. SAP also delivers Siemens’s ERP-system R/3. APO can be used to plan and control an entire supply chain by using sophisticated mathematical methods. APO is connected to R/3 making data transfer in between easy and also allowing scenario testing outside the actual ERP-system. The purpose of this master thesis is to analyze how APO can support the production planning process at Siemens. To do that, these three questions have been asked: What are the present needs at Siemens in Finspång? What functions are available in APO and how do they work? Is it possible to match the needs at Siemens with the functions in APO? Firstly the questions number one and two were answered simultaneously. Not until those questions were answered the answer to the third one was explored by analyzing the match between the two first. The present needs found at Siemens were: To replace and improve the current simulation tool TS4 which will be gone in October 2010 To make capacity leveling and simulation possible at a tactical planning level that can enable better decision making for the master plan Quotation at the make/buy decision has to become more effective to make planning easier at their own workshops as well as at their external suppliers To decrease dependence of key human resources and also to stop relying on rules of thumb during the production planning To simplify the tasks forecast aggregation and to develop the work regarding follow-up of forecasts The APO functions that have been investigated are Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) and Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP can aggregate a demand plan and has got tools for statistical forecasting and forecast follow-up. SNP is a tool for tactical planning that also can handle capacity leveling through the three different solving methods Optimizer, Heuristics and Capable-To-Match. PP/DS use mathematical methods to handle detailed planning at a short planning horizon. The authors’ first recommendation is to use the SNP module to improve their tactical planning. This could be done by letting the master planner control capacity leveling early on and also run different scenarios and then choosing the best one. This will provide Siemens’s production planners with reliable information to base decisions on. Also by using SNP in this way the need of a TS4 replacement will be met. SNP can also be used to manage the need of better quotation by building a separate model that is dedicated especially for this task which will increase the work efficiency in operational planning. The second recommendation is that DP is being used as a supportive tool for demand planning and forecast follow-up. If both SNP and DP are used for the tasks mentioned above it will also be possible to decrease dependence of key human resources and avoid planning by rules of thumb. Since there is no obvious need of improved detailed planning at the moment, PP/DS is not recommended to be implemented before the other recommended modules. No matter how APO is going to be used at Siemens it is of utter importance that the implementation is thought through and well planned with a lot of focus on the preparations. An advanced planning system such as APO has to be implemented smartly if it is to work properly. Depending on how APO is to be used there might be some changes in the present way of working with planning which is important for Siemens to realize before executing the implementation. It is also very important that the implementation is being done by a team of skilled consultants with expert knowledge and plenty of experience of APO implementations together with people with a broad knowledge of Siemens’s business.

Gruppen Kvantitativ Logistik (KL) vid Linköpings Universitet har under en längre tid efterfrågat en simuleringsbaserad utbildningsmiljö där produktionsplanering kan upplevas i form av planering, omplanering och kapacitetsberäkningar.  Denna utbildningsmiljö ska framförallt användas för att utbilda andra studenter inom produktionsplanering. Miljön ska bestå av ett användarinterface där all data om produktionen framgår, en simuleringsmodell som utgör själva fabriken samt en sammanhållande struktur som möjliggör styrning av de båda komponenterna. Dessutom skall ett antal scenarion skapas som skall ligga till grund för de lärandemoment som MPCW hanterar. Fyra fiktiva produktstruktur skapades, på så sätt att deras komplexitet och djup var tillfredsställande. Dessa strukturer ligger till grund för de MRP- och sedermera CRP-beräkningar som används för att styra de ursprungliga aktiviteterna. Resultatet av examensarbetet är ett verktyg som kan användas för att simulera produktionsplaneringsarbete. Verktyget består av två huvuddelar, den ena är ett GUI (Graphical User Interface) i Excel som kallas för MPCW (Material Planning and Control Workbench) och en simuleringsmodell. Dessa delar jobbar tillsammans via Excel och VBA. Allt kontrolleras genom MPCW:s GUI och det är i MPCW som användaren sitter och styr produktionsplaneringen genom att analysera och bearbeta tillgänglig information. Användaren har möjlighet att erhålla information i MPCW i form av MRP tablåer som bygger på en huvudplan, information om produktionskapacitet och beläggning på maskinerna i fabriken. Vad gäller vidare arbete med modellen, så kommer det alltid finnas utrymme för förbättring, framförallt vad gäller fabriken. Detta då en simulerad fabrik naturligtvis aldrig kan avbilda en riktig fabrik helt och hållet, särskilt då den modellerade fabriken inte bygger på en verklig fabrik.

Due to a constantly increasing competitive pressure it is of great importance to constantly strive for improvements in order to gain competitive advantages. Lean Production is a concept that has been introduced with the aim to minimize waste and increase profitability. The purpose of this report is therefore to investigate how to perform effective planning according to the principles of Lean Production, in companys with customer exclusive products, through a case study at Sandvik Mining and Construction (SMC), and to investigate how SMC kan improve their planning of drifting rods at the production unit in Sandviken. The study started by creating a theoretical framework, to describe the subject planning and planning based on Lean Production. This frame work constituted the base for the case study which took place at Sandvik Mining and Construction, and also for the model and planning tool that has been introduced. The result of the study is partly a general model with factors that contribute to a more effective planning. These factors has beed identifed as SMED, which focuses on reducing set up times and in the end to facilitate the planning. With the assistance of the Pareto rule the amount of items can be grouped together and by that simplify production planning. By using the EOQ, optimized order quantities can be calculated, and thereby simplify for production planning. Even the degree of customer order management is something that affects how the planning can be managed as a high degree of customer order management can simplify for the decision making regarding wich product should be produced, however the time through production can increase. Sequensing is another method that simplifies the planning, as an already predetermined production order shall be produced. The most essential factor is however the motivation of the employees, as this forms the base to able other changes and implement them. Altogether these factors are closely connected to each other and working actively with these can contribute with a simplified planning procedure. From without this a tool has been presented in order to simplify the planning of drifting rods at Sandvik Mining and Construction. Through this tool SMC can create a smoother flow through production, a smoother work load, a smoother machine load in the different assembly lines, and in the end reduced adjustment times within the forging press. / I dagens allt mer konkurrensutsatta samhälle är det av största vikt att hela tiden sträva efter förbättringar för att på så sätt vinna konkurrensfördelar. Lean Production är ett koncept som tagits fram med syftet att minimera slöseri och på så sätt öka lönsamheten. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en effektiv planering enligt Lean’s principer kan bedrivas och tillämpas för verksamheter med kundunika produkter genom en fallstudie på Sandvik Mining and Construction (SMC), samt undersöka hur SMC kan förbättra sin planering av drifterstänger vid produktionsenheten i Sandviken. Studien startade med att skapa en teoretisk referensram, för att beskriva ämnet planering och planering utifrån Lean Production. Denna referensram låg sedan tillgrund för den fallstudie som utfördes på Sandvik Mining Construction samt även för den modell och det verktyg som tagits fram. Resultatet av studien är dels en generell modell med faktorer som bidrar till en effektivare planering. Dessa faktorer har identifierats som SMED, vilken fokuserar på att mininmera ställtider och på så sätt underlätta för planeringen. Med hjälp av paretoregeln kan antalet artiklar grupperas och genom detta förenkla produktionsplaneringen. Genom att räkna ut ekonomiska orderkvantiteter kan optimala orderstorlekar tas fram och därmed underlätta för planeringen. Även graden av kundorderstyrning är något som påverkar hur planeringen kan hanteras, då hög grad av kundorderstyrning underlättar för beslutsfattande gällande vilken produkt som skall produceras, däremot kan genomloppstiden öka. Sekvensering är en annan metod som underlättar för planeringen, då en redan förutbestämd produktionsordning skall köras. Den mest väsentliga faktorn är dock medarbetarnas motivation, då denna ligger till grund för att kunna genomföra de övriga. Samtliga faktorer har starka samband och ett aktivt arbete med dessa kan bidra till att planeringsarbetet förenklas. Utifrån detta har ett verktyg tagits fram för att underlätta för planeringen av drifterstänger hos Sandvik Mining Construction, i Sandviken. Genom detta verktyg kan SMC skapa ett jämnare flöde genom produktionen, en jämnare arbetsbelastning, de får en jämnare beläggning på de olika tillverkningslinjerna, samt färre omställ inom smidespressen.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget. För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.

Att skapa fördelar med lean kräver en gedigen hängivenhet i tillämpningen av lean filosofin. Studier har påvisat svårigheter hos medelstora tillverkningsföretag vid tillämpning av lean att skapa synergier mellan hantering av efterfrågan och lagerstyrning. En efterfrågehantering som skapat ojämnt flöde utav produktionsorder som lett till problematik med voluminösa och inkuranta lagernivåer. Med den problematiken som grund har en fallstudie utförts på ett medelstort tillverkningsföretag. Studien har syftat till att undersöka brister i efterfrågehantering, produktionsplanering samt lagerstyrning hos fallföretaget utifrån ett lean perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder. Studien har antagit en hermeneutisk utgångspunkt med en deduktiv ansats där teori först studerats för att sedermera samla in empiri för jämförelse. Resultatet av studien blev förslag på förbättringsmöjligheter för fallföretaget som då besvarat frågeställningarna hur ett tillverkningsföretag kan förbättra både sitt interna och externa lagerflöde. Studien har också lyft problematiken till ljuset och öppnat upp för diskussion hur ett företag med transparens och kommunikation kan förbättra varuflödet tillsammans med kunder.

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ett byggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nå uppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. I byggprojektets tre olika skeden – program, projektering och produktion – uppstår olika typer av fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan olika parter, personer och företag. För att kunna förstå hur fel och störningar påverkar dagens byggprocess har det gjorts litteraturstudie. Litteraturstudierna har därefter kompletterats med intervjuer med platschefer hos NCC AB. Detta gjordes med avsikten att kunna jämföra teorin med verkligheten. Överensstämmer verkligheten med teorin eller är det stora skillnader mellan dessa två. Grunden för ett lyckat byggprojekt är oftast en väl genomförd planering. Byggbranschen har som helhet en dålig planeringsnivå. Planeringen görs för att kunna minimera fel och störningar. Intervjuerna som gjorts har visat att trots en god planering är inget projekt helt felfritt. Det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort. Nyckelord: fel, störningar, byggprojekt, byggstyrning, byggprocessen, undersökning, produktionsplanering. / This paper will address different types of faults and disturbances that affect a building project. The construction process itself involves many participants who must cooperate in order to reach the set goals and thus keep the end time. From the time the developer has taken a decision to start a construction project until the construction project reached its final stage each participant has requirements to fulfil. In the three different stages of the construction project – planning, pre-construction and construction – different types of faults and disturbances occurs that affect the project negatively. There are always complications when a building project must be carried out on the basis of a complex interaction between different parties, people and companies. There have been done literature studies in order to understand how faults and disturbances affect today’s construction process. The literature studies have then been supplemented by interviews with site managers at NCC AB. This was done with the intention to be able to compare the theory with reality. Does the reality match with the theory or are there major differences between these two. The foundation for a successful construction project is usually a well-conducted planning. The construction industry as a whole has a bad planning level. The planning is done in order to minimize faults and disturbances. The interviews carried out have shown, despite a good planning, that no project is completely flawless; there is almost always something that needs to be changed, added or removed. Keywords: faults, disturbances, construction projects, construction management, construction process, investigation, production planning.

Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

Globalisering och intensiv konkurrens har skapat komplexa affärsmiljöer vilket har lett till att det är försörjningskedjorna som konkurrerar och inte företagen i sig. Fordonsindustrin är dessutom en industri som karaktäriseras av höga fasta kostnader samtidigt som ökad produktinnovation och varierande efterfrågan förekommer. Det finns två framträdande strategier, för att konkurrera på marknaden och styra sin produktion, lean och agil strategi. Den höga kundanpassningen tillsammans med korta ledtider har ökat komplexiteten inom planering och schemaläggning. Ett vanligt problem är att produktionsplaner mellan enheter som är beroende av varandra inte stämmer överens, vilket uppstår då enheter inom en försörjningskedja fattar egna beslut då sälj- och verksamhetsplaneringen (S&amp;OP) har för hög produktaggregeringsnivå. Syftet med denna studie har därmed varit att utreda hur produktionsstrategi och tillhörande planeringsprocess bör utformas för en tillverkningsenhet inom fordonsindustrin, där en fallstudie har genomförts på Scanias motortillverkningen i Södertälje. Studien avser gränslandet mellan produktion och planering där huvudfokus varit kapacitetsplaneringen hos respektive enhet, även benämnd som huvudplan. Utöver fallföretaget studerades ett antal andra tillverkningsenheter inom Scania för att identifiera skillnader och likheter mellan dessa. Baserat på tidigare forskning, den empiri och benchmarking som insamlats samt analys är slutsatsen att det finns en naturlig brytpunkt i försörjningskedja mellan tillverkningsenheter och monteringsenheter, även kallad frånkopplingspunkt. Tillverkningsenheter som förekommer före denna frånkopplingspunkt bör tillämpa lean strategi baserat på förutsättningar i form av ställtider, begränsad produktvariation och position i värdekedjan. Kopplat till planering är slutsatsen att Scanias globala produktionsprogram leder till S&amp;OP disconnect då det innehåller stor mängd information utan riktlinjer för nedbrytning hos produktionsenheterna. Detta har bidragit till att planer skiljer sig åt hos olika enheter och variationer uppstår.  Större användning av systemstöd kommer leda till minskad risk för dessa subjektiva omräkningar. Utöver detta är slutsatsen att tidshorisonten för huvudplanen bör stämma överens med S&amp;OP och vara runt ett år lång för att hänsyn ska kunna tas till den egna kalendern och säsongsbaserad variation. Aggregeringsnivån bör även vara överförbar till kapacitetsberäkning, vilket hos de besökta enheterna motsvarar produktkategori eftersom beslut om kapacitet tas utifrån produktkategori och inte enskilda artiklar. Slutligen bör kapacitetsplanen utgå ifrån den verkliga kapaciteten som finns tillgänglig för att rätt lagernivåer ska erhållas i huvudplanen. Utifrån slutsatserna har rekommendationer i form av ett koncept tagits fram för hur den långsiktiga planeringen ska genomföras och hur huvudplanen bör utformas. De förväntade fördelarna som fallföretaget antas erhålla av förslaget är: (1) ett bättre beslutsunderlag för ledningsgruppen i fråga om kapacitet, (2) att huvudplanen uppfyller sitt syfte att agera som en taktisk kapacitetsplanering samt (3) att högre proaktivitet i planeringen uppnås.