Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.

The purpose of this essay is to describe how probation service officers regard their professional role and their liberty of action within the motivational treatment program, MIK, and the probation organization. To answer the purpose three questions were formulated: 1) Does the probation service organization affect the individual discretion for the probation service officers, and in that case how? 2) Does the motivational treatment program, MIK, influence the probation officers’ professionalism and their professional role? 3) What advantages and disadvantages do the probation service officers consider MIK being related to? The method conducted in the study was interviews with five probation service officers in Stockholm. The interviews were combined with a theoretical framework based on themes as organization, professional role, professionalism and motivation. The result showed that probation officers consider themselves to have a relatively high discretion within their work. They also think that work with treatment programs generally increases their professionalism and it provides a more distinct professional role in meeting with clients. An advantage of MIK is that it is more suited to the client. A disadvantage is that it can be perceived as difficult to know how big effect the program will have in the long term.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien. Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorier Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv. / Background:Nurses working in psychiatric care experience difficulty in articulating their professional identity. The background describes the role of the nurse in psychiatric care from a historical and contemporary perspective. The background shows that nurses tend to leave the psychiatric care when they feel their skills are not utilized, which in turn also affects the patients. Aim: The aim of the study was to describe how nurses working in psychiatric care understand their professional identity Methods: Five nurses where interviewed with the help of unstructured interviews. A qualitative design was used for the study. Result: The results are presented in the theme a complex professional identity and the three categories: nurturing unique people, to be supervisors and their own development as well as eight subcategories Discussions: The results are discussed from Imogene King's conceptual role, organizations, authority, power, status and stress, and on the basis of gender theory perspective.

In Tanzania development has been on the agenda for a long time and one of the steps that has been taken to try to affect change is through communication and information. Under the first president of Tanzania, Julius Nyere, the media was monopolized and utilized as a tool for the government to push its agenda for development. Today, however, the media looks a bit differ-ent from the time of Nyerere, with a majority of privately owned media. Despite the focus on development the situation in public health is still poor, with both communicable diseases (i.e. HIV/AIDS and malaria) and non-communicable diseases (i.e. cancer and diabetes) claiming a lot of premature deaths. This thesis is a minor field study, financed by a scholarship from the Swedish International Development Agency (Sida). Its purpose is to examine the professional ideals of Tanzanian journalism today when it comes to health reporting and the development in public health. To fulfil this purpose interviews were conducted with journalists at three Anglophone daily newspapers (Daily News, The Citizen and The Guardian) in the economic capital, Dar es Salaam. Initially a quantitative content analysis was conducted. How the journalists feel that they can live up to their ideals and what obstacles they see in doing so was also examined. The study showed that the journalists want to contribute to the development, but that their ideals in how to do so differ. The most prevalent ideal was that the media should work to in­form and to educate the public. At the government owned newspaper, Daily News, the united front of the media and the government lived on. They felt responsible to stick to the govern­ment agenda. However, they also expressed that they felt responsible towards the ordinary people. The journalists felt that they could not live up to their ideals, especially the ideal of being the voice of the voiceless, because of the economic situation of the newspaper. The economic situation also affected the privately owned newspapers. The more active role of watchdog was more prevalent at these newspapers but was rarely practiced due to lack of resources. / Minor Field Study (Sida)

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Specialistsjuksköterskornas förväntningar på yrkesrollen var att med sin kompetens kunna vara en tillgång för kollegor och patienter. De beskrev att deras kompetens behövs på vårdavdelningarna, både i det kliniska arbetet och i förbättringsarbeten. Specialistsjuksköterskorna upplevde varierande grad av stöd från chefer och kollegor. De beskrev även att det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen.Slutsats: Specialistsjuksköterskors kompetens gör skillnad, både direkt i patientvården och indirekt via förbättringsarbeten. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att tydliggöra yrkesrollen till exempel genom en kompetensbeskrivning, och möjlighet att söka tjänster eller förordnanden som specialistsjuksköterska. För att utvecklas professionellt behöver specialistsjuksköterskor en ledning som tror på yrkesrollen och stöd från arbetsgruppen. / Background: Several studies show that nurses’ educational level has impact on patient safety in surgical wards. In Sweden the role of the clinical nurse specialist in surgical care is quite unknown and the numbers of clinical nurse specialists are few.Aim: The aim was to describe the expectations clinical nurse specialists in surgical care have on their professional role and to explore their experiences of their work.Method: A qualitative study with a descriptive design. A convenient sample of clinical nurse specialists in surgical care (n = 29) from five different hospitals participated in the study. A study specific questionnaire with open ended questions was used for data collection. The narrative data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The clinical nurse specialists’ expectations of their professional role were to be able to support and contribute with their competence in clinical practice. They described that their competence is needed in clinical work as well as in the quality improvement work in the surgical ward. Furthermore, the nurses described that they received varying levels of support in their new position from managers and colleagues. The clinical nurse specialists pointed out the importance of clarifying the role.Conclusion: The competence of the clinical nurse specialist makes a difference in patient care and in quality improvement work in the surgical ward. It is important to continue the process to clarify the role and to develop national guidelines. In the professional development the clinical nurse specialist needs to be supported by the managers as well as the colleagues.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet. Vidare visar studiens resultat att skolkuratorer har varierande personlig distans till yrkesrollen. Detta tycks bero på att kuratorsrollen inte är särskilt definierad vilket ger kuratorer möjlighet att själva individuellt utforma yrkesrollen. Graden av personlig distans till yrkesrollen tycks avgöra i vilken utsträckning kuratorn behöver hantera de känslor som uppkommer i samtal med elever samt vilka konsekvenser detta får för kuratorns såväl som elevens välbefinnande. / The purpose of this study is to understand the relationship between school counselor’s self and their professional role, also how they manage feelings which emerges from dialogues with students. Moreover, the consequences for counselor as well as student well-being, due to emotional management, will be examined. This will be examined through eight qualitative interviews with school counselors whose description of the counselling profession will be in the spotlight. The interviews will then be put together and interpreted with the selected theories which seek to answer the question formulation. The theories that mainly are used to understand the empirics are ’emotional labor’ and social responsivity. Furthermore, the study’s result shows that school counselors have various distances between their selves and the professional role. This seems to depend on that the counseling role is not well defined, which give counselors the opportunity to individually shape the professional role. In which extension the counselor needs to manage their feelings seems to be determined by the extent of personal distance to the professional role and also the consequences this will have on the well-being of the counselor as well as the student.

Thesis (DScPT)--University of Alabama at Birmingham, 2007. / Title from first page of PDF file (viewed on June 23, 2009). Includes bibliographical references (p. 33-37).

Bakgrund: Nya sjuksköterskor upplever svårigheter med att möta den nya yrkesrollen. För att stödja nyexaminerade att växa in i sjuksköterskerollen samt för att utveckla sin kompetens och praktiska färdigheter spelar introduktionsprogram så som kliniskt basår samt ledarskapet en viktig roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdenhetschefers erfarenheter av att skapa förutsättningar för nyexaminerade sjuksköterskor att växa in i sin professionella yrkesroll under kliniskt basår. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades data in från nio vårdenhetschefer och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på fem kategorier som beskriver hur vårdenhetschefer skapar förutsättningar för de nya sjuksköterskorna på vårdavdelningen: organisera introduktion till vårdarbetet, värna om personalgruppen, skapa tillfälle för lärande, att utöva ett engagerat ledarskap samt ha en stödjande attityd. Slutsats: Resultatet visar på att det är många faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar och att vårdenhetschefernas förhållningssätt är komplext. Genom att visa stöd, genom att delta i sjuksköterskornas socialiseringsprocess och genom att organisera introduktion och vårdarbete efter individuella behov så kan det främja sjuksköterskors lärande och rollbyggande. Det kräver ledare som är aktiva och engagerade och som förstår sin roll i den process det innebär för sjuksköterskor att växa in i yrkesrollen. De förutsättningar som presenteras i resultatet skulle kunna stärka nya sjuksköterskor i att växa in i den professionella yrkesrollen samt bidra till att de stannar kvar i yrket. / Background: New graduate nurses experience difficulties in meeting the expectations of the new professional role. Leadership has been shown to be important when supporting new graduate nurses develop a professional role and develop competence and practical skills. Aim: This study aims to describe nurse managers´ experiences of creating prerequisites for new graduate nurses to grow into the new professional role during an introduction program. Method: A qualitative method was used in this study. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. A total of nine managers were interviewed. Results: The result presents five categories shown to be important when managers support new graduate nurses to grow into the new professional role: organize introduction to the clinical work, care for the group of personnel, create opportunities for learning, exercise a committed leadership and having a supportive attitude. Conclusion: The result suggests that many factors affect nurse's conditions on the ward and that the manager's approach is complex. By showing support, participating in nurse's social process and by organizing the introduction and clinical work, it could promote learning and professional role-building among new graduate nurses. This requires leaders who are active and dedicated, and understand their role in the nursing process of growing into the professional role. The conditions that are presented in this study could strengthen new graduate nurses to grow into the professional role and could promote their intention of remaining in the profession.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu. Resultatet visade uttryck för otrygghet, oduglighet, tvivel inför den nya yrkesrollen, upplevelse av stress och brist på erfarenhet, framför allt i att hantera respirator, mediciner och anhöriga. De ställdes krav på att skaffa sig reell kompetens. Deltagarna uttryckte vilja och öppenhet att lära sig. Efter några månader i yrket upplevde deltagarna att deras erfarenhet och kunskap hade blivit bättre. De kände sig tryggare, modigare och hade fått bättre självförtroende. De blev duktigare på att hantera mediciner, respiratorer och deras förståelse för anhöriga hade ökat. Trots att deltagarna utveckling var markant i resultatet är de fortfarande under utvecklingsprocess. / The purpose of this study was to describe newly graduated Intensive Care nurses´ perception of their new professional role. This study was conducted with a qualitative approach and interview was chosen as the data collection method. Interview material was processed in accordance with Graneheim and Lundman´s (2004) model of text analysis. The results are reported in four categories and ten sub- categories. The main categories were feelings in the beginning, now feelings, knowledge in the beginning and now knowledge. The results showed in terms of insecurity, incompetence, doubt about the new professional role, experience of stress and lack of experience, particularly in dealing with respiratory, medications and family.  They were required to acquire real skills. The participants expressed the willingness and openness to learn. After some months of work the participants felt that their experience and knowledge had improved. They felt more confident, braver and had more self-confidence. They became better at managing medications, ventilators and their understanding of families had increased. Despite participants’ development was present in the results, they are still under development. / <p>Författarens engelska titel: Newly gratuated intensive care nurses´perception of their new profesional role</p>