Bakgrund: Fysioterapeuter inom den offentliga vården upplever i större grad missnöje med arbetsbelastning och villkor. Flera nya privata arbetsplatser har på senare tid öppnats upp för fysioterapeuter, exempelvis på gym. Det saknas dock kunskap om hur fysioterapeuter upplever sin anställning på privata gym, hur deras anställning kan skilja sig från en anställning inom den offentliga vården samt hur samarbetet ser ut med övriga professioner på arbetsplatsen och med övriga vårdinstanser. Syfte: Att undersöka hur fysioterapeuter på privata gym utan avtal med sjukvårdsregionen upplever sin yrkesroll och deras erfarenheter av yrket, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i arbetet. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer med privatanställda fysioterapeuter från olika gym i Sverige utfördes. Datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att privatanställda fysioterapeuter på gym upplevde en mindre arbetsbelastning, mer flexibla arbetstider och arbetade med friskare patienter, ofta med högre målsättningar än inom offentlig vård. De upplevde dock en sämre tillgång till medicinsk utrustning och medicinska kollegor. Yrkesrollen skilde sig från personliga tränare gällande klientel och yrkeskompetens. Samarbeten mellan professionerna skedde i varierande utsträckning.   Slutsats: Studien indikerar att fysioterapeuter på privata gym upplever större flexibilitet och frihet i sitt arbete men med sämre tillgång till medicinsk utrustning jämfört med offentlig vård.Yrkesrollen skiljer sig från personliga tränare då de har olika kompetenser och därför arbetar med olika klienter. Fler studier krävs på bredare populationer för att dra slutsatser kring hur arbetssituationen kan optimeras för fysioterapeuter inom privat och offentlig vård. / Background: Physical therapists within the public healthcare system are experiencing greater dissatisfaction with their workload and working conditions. Several new private workplaces have recently opened up for physical therapists, such as gyms. However, there is a lack of knowledge about how physical therapists perceive their employment at private gyms, how their employment may differ from employment within the public healthcare system, and how collaboration works with other professions in the workplace as well as with other healthcare institutions. Purpose: To investigate how physical therapists at private gyms without contracts with the healthcare region perceive their professional role and their experiences in the profession, as well as the opportunities and limitations they experience in their work. Method: Five semi-structured interviews were conducted with privately employed physical therapists from different gyms in Sweden. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that privately employed physiotherapists in gyms experienced lower workloads, more flexible working hours, and worked with healthier patients, often with higher goals compared to public healthcare. However, they reported poorer access to medical equipment and medical colleagues. The professional role differed from personal trainers in terms of clientele and professional competence. Collaborations between the professions occurred to varying extents. Conclusion: The study indicate that physiotherapists working in private gyms experience greater flexibility and freedom in their work compared to public healthcare. Private gyms are perceived to have poorer access to medical equipment and staff compared to public healthcare. The professional role differs from personal trainers as they possess different skills and, therefore, work with different clients. More studies are needed on broader populations to draw conclusions on how the work situation can be optimized for physiotherapists in private and public healthcare.

No

The peculiarities of Lithuanian doctoral students’ professional identity and its multiplicity are analyzed. It is presumed that psychological, social and academic environmental factors may explain the doctoral students’ professional identity expression, which is observed through the professional roles: researcher-scientist, teacher and public service provider/practitioner. The theoretical part presents the problems of terminology regarding identity phenomenon, a disquisition of the professional identity concept by integrating identity and social identity theories, the peculiarities of the doctoral student’s professional identity formation within the career construction theory perspective, analysis of the factors that possibly explain doctoral student’s professional identity expression in the context of the systems theory, and finally, a theoretical model of the study is constructed. The empirical part covers the results of the study implemented in 2013. The sample consisted of 494 doctoral students from 22 higher education institutions in Lithuania. The results indicated that particular personality traits and thinking styles, subjectively perceived social support from various sources (scientific supervisor, colleagues and other students, employer, family and friends), as well as academic environmental factors (working conditions and scientific field) are significant for doctoral students’ identification with different professional roles. Modeling the interaction of factors... [to full text] / Daktaro disertacijoje analizuojama Lietuvos doktorantų profesinio identiteto daugialypiškumo problematika. Darbe keliama prielaida, kad psichologiniai, socialiniai ir akademinės aplinkos veiksniai gali paaiškinti doktorantų profesinio identiteto raišką, kurią stebime per atliekamus profesinius vaidmenis: tyrėjo-mokslininko, dėstytojo ir visuomeninių paslaugų teikėjo/praktiko. Disertacijos teorinėje dalyje pristatoma identiteto reiškinio terminijos problematika, profesinio identiteto sampratos aiškinimas integruojant identiteto ir socialinio identiteto teorijas, doktoranto profesinio identiteto formavimosi ypatumai per karjeros konstravimo teorijos prizmę, doktoranto profesinį identitetą lemiančių veiksnių analizė sistemų teorijos kontekste, pateikiamas teorinis tyrimo modelis. Empirinėje darbo dalyje pristatomi 2013 m. atliktos Lietuvos doktorantų apklausos rezultatai. Tyrimo imtis – 494 doktorantai iš 22 aukštojo mokslo institucijų Lietuvoje. Tyrimo rezultatų analizė atskleidė, kad tam tikri doktorantų asmenybės bruožai bei mąstymo stiliai, subjektyviai suvokiamas palaikymas iš skirtingų socialinių šaltinių (mokslinio vadovo, kolegų ir kitų studentų, šeimos ir draugų, darbdavio) bei akademinės aplinkos veiksniai (darbo sąlygos bei mokslo sritis) turi reikšmę doktorantų identifikacijai su skirtingais profesiniais vaidmenimis. Kompleksinis veiksnių sąveikos įvertinimas atskleidė, kad doktorantų profesinio identiteto raiškai tam tikri veiksniai yra svarbūs netiesiogiai, o per... [toliau žr. visą tekstą]

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver såväl teoretisk som praktisk kunskap, värderingsförmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Arbetet som sjuksköterska i en ständigt föränderlig vårdkontext, kan upplevas som påfrestande och transitionen från student till färdig sjuksköterska kan bli en verklighetschock. För att ge sjuksköterskan en trygg grund att stå på med förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård, har förslag gällande utbildning och yrkesintroduktion tagits fram i syfte att minska gapet mellan utbildningen och yrkesutövningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors upplevelser av transition från utbildning till profession. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Utvecklande av personliga förutsättningar och egenskaper med två underteman: Identitet och självkänsla i yrkesrollen samt Problemhantering och prioriteringsförmåga, Träning och förberedelser inför sjuksköterskeyrket med två underteman: Att vara tränad för att ge en god och säker vård samt Att vara tränad och förberedd för en ledarroll och slutligen Den psykosociala arbetsmiljön med tre underteman: Förutsättningar i organisationen, Stöd och handledning samt Ett accepterande arbetsklimat. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i arbetsmiljön och tillsammans med Benners (1984/1993) modell om sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans utveckling från novis till expert. Resultatet jämfördes med annan relevant litteratur som berör transitionen och hur den skulle kunna underlättas genom stöd, handledning och reflektion. / Background: The nursing profession requires both theoretical and practical knowledge, judgment and critical thinking. The work as a nurse in a constantly changing health care context, can be troublesome and the transition from student to registered nurse may become a reality shock. To give the nurse a solid base and conditions to be able to provide good and safe care, suggestions have been made regarding training and professional induction in attempt to reduce the gap between the education and professional practice. Aim: To describe nursing students and registered nurses' experiences in transition from education to profession. Method: A literature review with a result based on twelve scientific articles, of which nine were qualitative and three quantitative. Results: The results revealed three main themes: Developing personal prerequisites and characteristics, with two subthemes: Identity and self-esteem in the professional role and Problem solving ability and ability to prioritize, Training and preparation before the nursing profession with two subthemes: Being trained to provide good and safe care and To be trained and prepared of the leadership role and The psychosocial working environment with three sub-themes: Preconditions of the organization, Support and mentoring and An accepting working environment. Discussion: The results were discussed on the basis of the working environment and together with Benner's (1984/1993) model of nursing students´ and registered nurses´ development from novice to expert. The results were compared with other relevant literature related to the transition and how it can be facilitated by support, mentoring and reflection.

In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.

Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete

The background of the essay as well as the previous research on our subject revealed leisure time teachers collaboration assignment as unclear. This is in agreement with our previous experiences from our operational training (VFU) and workplaces. The purpose of the study was therefore to investigate which assignment in the form of a leadership role, tasks and use of skills that leisure teachers describe to have during the school day. We also examined which factors influenced their work during the school day. We chose to conduct qualitative interviews with six informants. All informants had a basic teacher education for the leisure center. In order to highlight the characteristics of the leisure teacher’s professional identity, the theoretical starting point was social identity theory - which highlights identity creation based on group membership. The result showed that leisure time teachers described their work during the school day in relation to the class teacher’s assignment description. Contributing factors were, for example, valuation of skills, unclear job descriptions and resource shortages, all of which affected their work during the school day. Based on this, we saw in the discussion a connection between our results and the previous research. / Arbetets bakgrund samt den tidigare forskningen kring vårt ämne synliggjorde fritidslärarens samverkansuppdrag som otydligt. Detta överensstämmer med våra tidigare erfarenheter från VFU:er samt arbetsplatser. Syftet med undersökningen var därför att undersöka vilket uppdrag i form av ledarroll, arbetsuppgifter och kompetensanvändning som fritidslärare beskriver att de har under skoldagen. Vi undersökte även vilka faktorer som påverkade deras arbete under skoldagen. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter. Alla informanter hade en grundlärarutbildning mot fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten var social identitetsteori som belyser identitetsskapande utifrån gruppmedlemskap. Detta för att den hjälpte oss att lyfta fram de bitar av fritidslärarens yrkesidentitet som vi ämnade undersöka. Resultatet visade att fritidslärarna beskrev sitt arbete under skoldagen i relation till klasslärarens uppdragsbeskrivning. Bidragande faktorer var exempelvis värdesättning av kompetens, otydliga arbetsbeskrivningar och resursbrist vilka alla påverkade deras arbete under skoldagen. Utifrån det här såg vi i diskussionen samband mellan vårt resultat och den tidigare forskningen.

O presente estudo insere-se no âmbito das discussões acerca do cotidiano da creche legalmente reconhecida na cidade São Paulo como Centro de Educação Infantil CEI e do papel profissional desempenhado por suas educadoras, atualmente denominadas professoras de Educação Infantil PEIs. Tendo como base teórica o paradigma vygotskyano do desenvolvimento humano, focalizo a investigação tanto nas discussões e impasses que ainda cercam o ato de cuidar e educar a criança de zero a três anos em um contexto institucional, bem como na busca de reconhecer as visões que as educadoras de CEI expressam sobre o seu papel profissional. O objetivo principal da pesquisa é identificar como as concepções acerca de cuidado e educação são entendidas e internalizadas pelas educadoras e como, na visão desses sujeitos, se traduzem no trabalho diário desenvolvido junto às crianças e famílias atendidas em um CEI no município de São Paulo. A pesquisa utiliza a metodologia qualitativa. O material foi coletado por meio de entrevistas semi-estruturadas, realizadas com quatro educadoras que trabalham na Rede Municipal de São Paulo. Esse estudo busca ainda identificar possíveis pontos de semelhança e de divergência entre os depoimentos reunidos, levando em conta os diferentes níveis de formação e de experiência profissional das educadoras pesquisadas. A análise dos dados permite constatar que os diferentes níveis de formação das educadoras pesquisadas não interferem na forma como concebem o cuidado e a educação da criança pequena, mostrando que a formação prévia exigida por lei tem funcionado apenas como pré-requisito para atuar na área, nem sempre sendo determinante para a transformação de suas concepções nem, tampouco, da atuação prática das educadoras. O binômio cuidado-educação, amplamente divulgado nas orientações legais apresenta-se no cotidiano do CEI de maneira cindida, evidenciando que a adesão às novas orientações ainda acontece, apenas, no plano do discurso. O presente estudo revela que a forma como as educadoras do CEI concebem o cuidado e a educação das crianças está intimamente relacionada à histórica indefinição que, ainda hoje, acompanha o papel da educadora de creche. / This current study concerns itself with those discussions involving the daily running of the crèche, Centro de Educação Infantil (Infant Education Centre) - CEI - which is legally recognized in São Paulo, and with the professional roles carried out by its educators, currently known as infant education professors PEIs. Taking the Vygotskian paradigm of human development as a theoretical base, here I focus the investigation on both the discussions and impasses that still surround the act of caring for, and educating, children in the zero to three year old age range in an institutional context, and on the search to better understand the mindsets that the CEI educators convey about their professional role. The main aim of this research is to identify how perceptions surrounding care and education are understood and internalized by educators and how, in their view, this translates into the daily work carried out together with those children and families attended by the CEI in the municipal of São Paulo. The qualitative method is used in this research. The material was collected using semistructured interviews, carried out on four educators who work for the Municipal of São Paulo. This research also aims to identify possible similarities and divergences among those statements collected, while taking into consideration the varying levels of academic formation and professional experience of those educators researched. An analysis of the data allowed us to substantiate that the different academic levels of education of those educators interviewed does not interfere in the way that they perceive the care and education of young children, thus showing that the prior academic education required by law has only functioned as a prerequisite to work in the area. This is not always a determining factor in the transformation of their perceptions or in the practice of carrying out their work as educators. The careeducation binomial, widely divulged in legal guidelines is presented in the daily running of the CEI in a divided manner, revealing that an adhesion to the new guidelines still only takes place in a discursive manner. This present study shows that the way in which the educators in CEI perceive the care and education of the children in their care is intimately related to the historical non-definition that still accompanies the role of Crèche educators.

The introduction of Education Health and Care plans proposed in the Children and Families Act (2014) extended the statutory support for children from up to 19 years of age, to 25 years of age. This has in turn extended the role of educational psychologists to work with young people/adults to the age of 25, and some (Atkinson, Dunsmuir, Lang & Wright, 2015) have argued that this is one of the most significant developments of the profession. This research, therefore, seeks to understand how current educational psychologists see their role and how it may change when working with post-16 education; it also seeks to understand what needs post-16 education may have and how educational psychologists can support these needs. The methodology used in this thesis has the ontological stance of interpretivism (Cottrell, 2014) and epistemological stance of social constructionism (Andrews 2012). Interviews were held with educational psychologists (phase 1) and with post-16 providers (phase 2) to explore the views both these main stakeholders had of the extension of the educational psychologists' role. Needs from both stakeholders, as well previous literature, were taken into account in order to understand what the educational psychologists' role in post-16 education would entail. Interviews were developed using hierarchical focusing (Tomlinson, 1989) and were analysed using Braun & Clarke's (2006) thematic analysis. Findings suggested that the extension of the educational psychologists' role to work with post-16 learners is not the most significant development that the profession has seen in recent years, but that there are certain points that the profession needs to address. The findings are relevant to the local authority's development of their offer to post-16 educational providers. The findings also contribute to the role of the educational psychologist in general.