No description available.

No description available.

I Sverige dör 90 000 personer varje år, vilket kan tänkas innebära att alla någon gång kommer att möta en individ i sorg. Den tidigare forskningen visar att det fortfarande finns mycket att lära om sorg och dess konsekvenser. Syftet med denna studie var att belysa vuxna, som har förlorat en närståendes upplevelser av sorg med fokus på sorg över tid och mönster i sorgbearbetning. Studien belyser även professionellt och socialt stöd med fokus på vad som är mest värdefullt i stödet och eventuella nya perspektiv som respondenterna har erfarit som effekt av stödet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som förlorat en närstående. Resultatet visade att det fanns mönster i sorgearbetet, att studiedeltagarna hade olika erfarenheter av stöd samt att det viktigaste med både det sociala och professionella stödet var att få dela sin sorg. Båda stödformerna verkade leda till nya perspektiv på sorgen, livet och sin egen förmåga att hantera svårigheter.

Bakgrund:Barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagning [BMM] upplever sig ha bristande kunskap om hur professionellt stöd kan erbjudas till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Det är viktigt att gravida kvinnor med förlossningsrädsla erhåller professionellt stöd. Syfte:Syftet med studien är att belysa barnmorskor på barnmorskemottagningens erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes i denna studie för att få en bredare uppfattning av barnmorskor på BMM erfarenhet. Sju barnmorskor blev intervjuade på två olika BMM i sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier "Kvinnans förlossningsrädsla i fokus" och "Barnmorskors behov av resurser och kunskap kring förlossningsrädsla". Det tillkom även två underkategorier "Barnmorskors erfarenheter om kvinnors bristande kunskap kring förlossningsrädsla" och "Vägleda till rätt hjälpinsats för den förlossningsrädda kvinnan". Barnmorskor erbjuder professionellt stöd utifrån sina erfarenheter när kvinnan uttrycker förlossningsrädsla. Detta genom att barnmorskorna är lyhörda vid utredning av orsaker till kvinnans förlossningsrädsla. Slutsats:Barnmorskor på BMM behöver kontinuerlig utbildning om förlossningsrädsla för att kunna erbjuda gravida kvinnor professionellt stöd. Verksamhetschefer på BMM ska erbjuda dessa barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna känna sig trygga med att erbjuda professionellt stöd till förlossningsrädda kvinnor. / Background: Midwives working at maternal care center experience insufficient knowledge about how professional support can be offered to pregnant women. It´s important that pregnant women with tocophobia receive professional care from midwives during the entire pregnancy. Purpose: The aim of the study is to highlight maternal care midwives’ experiences providing professional support for pregnant women who fear of giving birth. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen for this study to gain broader view of the BMM midwives' experiences. Seven midwives were interviewed at two BMM in southwestern Sweden. Results: There were two main categories "Women's fear of childbirth tokophobia". There were two subcategories "Midwife's experiences about women's lack of knowledge about fear of childbirth" and "Guide pregnant women to correct care effort". Midwives offer professional support from their own experience when women express fear of birth. This through midwives being responsive when incuayaring causes to tokophobia women. in focus" and "Midwife's need for resources and knowledge about women`s Conclusion: BMM midwives need continuous education about fear of childbirth in order to offer women prophetic support. BMM occupational managers should offer midwives right prerequisites for midwives to feel safe by providing care to women suffering from tokophobia.

Sammanfattning Av: Frida Rönnbrink Föräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden – en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjälp Studien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position. Resultatet analyserades manuellt och tolkades hermeneutiskt med hjälp av kristeori, systemteori samt Vaux teori om socialt stöd. Studiens resultat visade att de föräldrar som nyligen förlorat sitt barn var relativt nöjda med den professionella hjälpen. Däremot kunde man se klara brister i det egna sociala nätverkets stöd. Nyckelord: Föräldrars upplevelser, perinatal död, bemötande, professionellt stöd, nätverkets stöd. / Abstract By: Frida Rönnbrink Parents who have lost a child during the perinatal period - a qualitative study of parents' experiences of how they are treated, support and help The purpose of the study was to reach a better understanding of how six parents experience how they were treated, supported and helped when they lost a child during the perinatal period. This can then be used to customize the help offered them. The study had the following questions: How do parents who have lost a child during the perinatal period, experience how they are treated and the support and help they received from professionals? And, how do they experience the social network's treatment and support? In order to answer the questions, the interview was based on three themes, professional treatment, professional support and help and support from the network on their own. The study was conducted using a phenomenological philosophical position. The results were analyzed manually and were interpreted hermeneutic using crisis theory, systems theory and Vaux's theory of social support. The results showed that parents who recently lost their infant were relatively pleased with the professional help. However, you could see deficiencies in their own social network support. Keywords: Parents' experiences, perinatal death, treatment, professional support, network support.

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur tidigare forskning beskriver erfarenheter av att vara förälder till ett barn med autism, samt hur professionellt stöd och informellt stöd påverkar föräldrarnas vardag. Den metod som har tillämpats i denna studie är en litteraturstudie som kallas för Scoping study. Resultatet visar att föräldrar till barn med autism i Sverige och i flera andra länder har både negativa och positiva erfarenheter av att ha barn med autism. De föräldrar som hade negativa erfarenheter upplevde att barnet påverkade familjens vardag negativt då de blev tvungna att förhålla sig till barnets behov som även hade inflytande på föräldrarnas sociala relationer. Föräldrarna upplevde att de hamnade i ett utanförskap och kände att de blev stigmatiserade av omgivningen samt att deras sociala interaktion minskades. Andra föräldrar med positiva erfarenheter hävdar att deras barn gett dem möjligheter till personlig utveckling, stolthet över deras föräldraroll, upplevelser av framgång och känsla av empowerment. Föräldrar till barn med autism har även olika erfarenheter gällande professionellt stöd. Majoriteten av familjer upplever att professionellt stöd leder till stress och att deras barn blivit feldiagnostiserade samt att de professionella haft okunskap gällande barnets diagnos. Samtidigt anser andra föräldrar att de fått kunskap och stöd samt att de professionella hjälpt dem att hantera deras barns diagnos. När det gäller det informella stödet, beskriver föräldrar att stöd från familj och vänner har varit hjälpsamt och fungerat som emotionellt stöd.

WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader och därefter delamning i två år eller längre. Amning och bröstmjölk har flera hälsofördelar för både mamma och barn. Amningsfrekvensen har minskat både globalt och i Sverige de senaste åren. Stöd vid amning har en positiv inverkan på amningen. Tidigare forskning har visat att mammor avslutar amningen tidigare än önskat och att distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att stödja, främja och skydda amning. Därav är det angeläget att få ökad förståelse kring fenomenet och få mer kunskap om distriktssköterskors upplevelser. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge amningsstöd inom barnhälsovården. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes där distriktssköterskor intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys och två generiska kategorier framträdde Förmåga att identifiera individuella förutsättningar och behov och Förmåga att ge amningsstöd påverkas av olika förutsättningar. Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever att de ger mammorna ett individuellt professionellt amningsstöd. I diskussionen framkom att ge amningsstöd är mångdimensionellt. Diskussion fördes kring betydelsen av att involvera medförälder, att ge amningsstöd vid hembesök samt ett gemensamt amningsstöd i hela vårdkedjan. Vidare diskuterades vikten av vårdande relation. Genom ett holistiskt förhållningssätt kan distriktssköterskan ge ett professionellt amningsstöd med utgångspunkt ur mammans och familjens livsvärld. Resultatet av studien kan vara av värde för vidare reflektion hos distriktssköterskor inom barnhälsovården. / WHO recommends exclusive breastfeeding for six months and then partial breastfeeding for two years or more. Breastfeeding and human milk have several health benefits for both mother and child. Breastfeeding has decreased both globally and in Sweden in recent years. Breastfeeding support has a positive impact on breastfeeding. Previous research has shown an earlier cessation of breastfeeding by mothers than desired and that the primary health care nurse has an important role in supporting, promoting and protecting breastfeeding. Hence, it is important to obtain an increased understanding of the phenomenon and gain more knowledge about the experiences of primary health care nurses. The aim of this study is to describe primary health care nurses' experiences of providing breastfeeding support in child health care. A qualitative method with an inductive approach was used where primary health care nurses were interviewed. Semi-structured interviews were conducted with eight primary health care nurses. The data material was analyzed according to content analysis and two generic categories emerged. Ability to identify individual conditions and needs and Ability to provide breastfeeding support are affected by different conditions. The results show that the primary health care nurses feel that they provide an individual professional breastfeeding support. In the discussion, it emerged that providing breastfeeding support is multidimensional. Using a holistic approach, the primary health care nurse can provide professional breastfeeding support based on the life world of the mother and the family. This knowledge can be of value for further reflection by district nurses in child health care.