No description available.

Dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad har lett till att företag snabbt anpassar sig till förändringar i dynamiska miljöer. Projekt som arbetsform har blivit allt vanligare i verksamheter. Till varje projekt tilldelas en projektledare för att driva projektet. På grund av brist på personal anlitar organisationer konsulter som exempelvis projektledare, för att analysera och lösa specifika problem samt driva projekt. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever. För att besvara undersökningens frågeställning och syfte har en kvalitativ metod använts. Genom semistrutkurerade intervjuer med tio olika uthyrda projektledare inom ett tekniskt konsultföretag utreds vilka utmaningar de upplever. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman har identifierats. Undersökningen har visat att utmaningar som tekniska uthyrda projektledare upplever handlar om begränsad handlingsförmåga, där struktur, befogenheter, tillgång till budget samt rätt resurser, förhindrar uthyrda projektledare att utföra sitt arbete och driva ett projekt. Andra utmaningar som upplevs gäller identitetskris och känslan av tillhörighet, där tillhörighet till konsultföretaget och kundföretaget samt skillnaderna mellan uthyrda projektledare och anställda, inte har stor påverkan på projektledningen i sig utan inverkar på projektledaren som individ. / Today's competitive labor market has led companies to swiftly adapt to changes in dynamic environments. Projects such as work methods have become increasingly common in businesses. Each project is assigned a project manager to manage the project. Due to a lack of staff, organizations employ consultants such as project managers, to analyze and solve specific problems and manage projects. The purpose of the study is to investigate the challenges experienced by the consultant project manager. In order to answer the main question and the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through interviews with ten different consultant project managers within a technical consulting company, the challenges they are experiencing investigated. The interviews have been analyzed by using a thematic analysis and relevant themes have been identified. The study has shown that challenges experienced by technical consultant project managers are about limited ability to act, where structure, authority, access to budget and the right resources prevent consultant project managers from carrying out their work and manage a project. Other challenges are about identity crises and the feeling of belonging, where relationship to the consulting company and the clients, as well as the differences between consultant project managers and employees, do not have a major impact on the project management itself, but affect the project manager as an individual.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut. Systemutveckling kan bedrivas ostrukturerat eller via metoddriven utveckling. Val av respektive arbetssätt och tillämpning av utvecklingsmetod innebär fördelar och nackdelar. En verklighet är dock att alla utvecklingsorganisationer agerar på en global konkurrerande marknad varpå alla utvecklingsprojekt måste förhålla sig till tid, kostnader och resurser. Detta påverkar också indirekt systemutvecklingsarbetet.Denna studie undersöker fördelar och nackdelar med att arbeta utefter ett ostrukturerat arbetssätt vid systemutvecklingsarbetet mot att arbeta strukturerat och metoddrivet med en agil utvecklingsmetod vid systemutvecklingsarbetet. Genom den teoretiska och empiriska undersökningen kommer slutsatser dras utifrån fördelar och nackdelar mellan respektive inriktning vid utvecklingsarbetet. / Program: Kandidatutbildning i informatik

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?” / Uppsatsnivå: C

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen. Denna rapport fokuserar därför på om en projektledares arbetsuppgifter inom Lean IT förändras gentemot ett mer traditionellt arbetssätt, och i så fall hur projektledarens arbetsuppgifter ser ut inom Lean IT. Informationen i studien har samlats ihop genom intervjuer med ett flertal kontaktpersoner på tre olika företag som alla inkorporerar Lean IT i sina arbetssätt, samt via deltagande observation på ett mikroföretag inom systemutvecklingsbranschen i Borås.Genom att jämföra insamlad data om en projektledares arbetsuppgifter i Lean IT-projekt med den traditionella projektledarens arbetsuppgifter som dessa är beskrivna i litteratur, har ett antal skillnader påvisats. Lean IT förespråkar ett mycket närmare samarbete mellan projektgruppen och projektledaren och en mer intensiv involvering i projekt från projektledarens sida, och detta visar sig i rapporten överensstämma med hur de studerade företagen har använt Lean IT i praktiken. Dessutom konstateras det att projektledning inom Lean IT på många nivåer är starkt relaterad till traditionell projektledning. Istället för att ha resulterat i helt nya arbetsuppgifter grundar sig snarare projektledning inom Lean IT i den traditionella projektledningen och därifrån vidareutvecklat sättet att arbeta på. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ”normala” organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet. Syfte: Syftet med denna uppsatsen är att utröna vilka faktorer som påverkar ett projektteams effektivitet. Genomförande: Vi intervjuade åtta personer med erfarenhet inom projektledning. Resultat: Vad som framkommit under arbetets gång är att teori och praktik skiljer sig stor del inom detta område. Teorierna talar om hur projektledare skall gå tillväga för att skapa effektiva, eller ”ideala” team. Det är svårt inom praktiken att skapa dessa ideala team då respondenterna tryckte på att resursbristen inom organisationerna gör att man inte kan få de individerna man alltid vill ha. Det kan i uttagningen av teamet göra att projektledaren väljer individer som man jobbat med innan och att man vet att det fungerar. Detta kan då göra att individerna inte är de optimala i projektet vad gäller kompetensen. Dock kan det påtryckas att den sociala kompetensen är viktig och att det såsom i teorin påvisar att olika sorters personligheter är viktiga för hur ett team kan bli effektivt.</p>

<p>Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.</p>

<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. </p><p>Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. </p><p>Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. </p><p>Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fyra olika företag inom projektlednings- och byggbranschen som har expanderat eller håller på att expandera. Vi har undersökt de utmaningar och problem som uppkommer och tagit fasta på två av dem, hur organisationen bör struktureras samt ledarskapet.</p><p>Metod: Vår studie är av kvalitativ form och baseras på teori i form av litteratur, akademiska tidskrifter och intervjuer. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra respondenter från fyra olika företag.</p><p>Resultat & slutsats: Slutsatsen är att problemen som uppkommer kan lösas på olika sätt eftersom alla yra företag är framgångsrika men vissa saker kan göras bättre än andra.. Ledarens roll samt hur organisationen är uppbyggd är en viktig del i om företaget skall ha en framgångsrik och effektiv expansion eller inte.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Då vi bara undersökt hur det ser ut i projekt- och byggledningsbranschen samt hur det ser ut från personer i ledande befattningar är våra förslag till vidare studier att intervjua anställda i företagen för att få deras bild av expansion. Hur det ser ut ur deras synvinkel och vilka utmaningar de uppfattar som de främsta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie kan användas av företag som är i början av expansionsfasen eller som har funderingar på att expandera. Både företag i liknande bransch eller inte kan ta del av denna undersökning. Genom att vi är anställda inom en av organisationerna som undersöks kan företag som läser detta få en inblick i hur en vanlig anställd ser på expansion och dess följder och inte bara ur en ledares perspektiv.</p> / <p>Aim: The purpose of this study is to compare four different project management companies in the construction business that expand or already have expanded. We have examined what problems and challenges that can appear when a company expand and we have especially focused on two of them, how the organisation should be structured and the leadership</p><p>Method: Our study has a qualitative approach and is based on theory in form of literature, academic journals and unstructured interviews with four respondents from four different companies.</p><p>Result & Conclusions: Our conclusion is that it can be solved in a numerous of ways because all these four companies are successful but certain things can be solved in better ways than others. The role of the leader and how the organisation is structured have an important part if a company will have a successful and effective expansion or not.</p><p>Suggestions for future research: Since we just have examined the challenges of expansion in project management companies in the construction business and interviewed only persons who have some kind of leader roles in their company our suggestions for further research is to interview the employees in the companies to get their opinion of expansion. How it all looks from their point of view and what challenges they think are the most existing.</p><p>Contribution of the thesis: This study can be used by companies who are in the beginning of expansion or companies who have thoughts of expansion. Both companies in similar business or not can use this study. Since we are working in one of the organisations that are examined it can be interesting not only just to see the challenges with organisational structure and leadership. It can also be interesting for the reader to see what a normal worker thinks of expansion and the challenges, not only from the view of the leader.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.</p><p>Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.</p><p>Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämfördes sedan med den teori som låg till grund för undersökningen.</p><p>Undersökningen visade att reklambyråerna i stor utsträckning använde sig av projektledningsmetoder, i vissa fall utan att de själva var medvetna om det. Förstudien är inte särskilt omfattande från byråernas sida. Det är istället kunden som genomför det mesta av det arbete som vi skulle kalla förstudie. Planeringen av den kreativa arbetsprocessen var i de flesta fall så ostrukturerad som vi på förhand trott. Vi märkte även från vissa byråer en ovilja att strukturera planeringsarbetet, något som verkade bero på branschtraditioner. Efter att planeringen för projektet är gjord och idén tagits fram, har reklambyråerna ofta en produktionsledare som styr genomförandefasen. Projektledarna har då en marginaliserad roll, vilket är en skillnad gentemot gängse metodbeskrivningar inom akademin och näringslivet. Även om det fanns brister i planeringsarbetet, hade byråerna väl utarbetade rutiner inom andra delar av projektarbetet, framförallt för acceptansproceduren mellan byrå och kund.</p><p>Byråerna visade genomgående brister när det gäller rutiner för erfarenhetsutbyte mellan projekt. Slutrapporter skrivs inte, och lärdomar stannar därför hos dem som deltagit i det specifika projektet. Det riskerar att göra reklambyråerna beroende av att medarbetare stannar inom företaget.</p> / <p>The purpose of this essay was to study to which extent project management methods are used in advertising projects. We wanted to investigate which aspects of project management can be affected by the special conditions characterizing the advertisement business. All advertising projects demand a process of creation, and we wanted to see how that can affect the project management.</p><p>In order to create a picture of how projects can be run from a theoretic point of view, we made a compilation of a number of general project management methods. To give the reader an insight in the advertisement business and in how advertisement is produced, we also described advertisement from a theoretic point of view.</p><p>With our theoretic view as base, we carried out a qualitative study of seven local advertising agencies. We made in-depth interviews with project managers from all seven agencies respectively, during which they described their project processes. The empirical result from the interviews was then compared with the theories that formed the basis of the study.</p><p>The study showed that the advertising agencies to a great extent used project management methods, in some cases without themselves being aware of it. The agencies’ feasibility study is not especially comprehensive. Instead it is the clients that perform most of the work that we associate with feasibility studies. The planning of the creative work process was in most cases as unstructured as we had expected. We also noticed unwillingness from some agencies to make the planning process more structured, something that seemed to be due to business traditions. After the project planning is done and the idea for the campaign has been developed, the agencies often have a production manager to control the project execution phase. During the execution phase, the project manager has a marginalized role, something that differs from an academic view of project management. Even if the agencies had deficiencies in their planning processes, they had well elaborated acceptance procedures.</p><p>All agencies lacked routines for exchange of experience between projects. Final reports are not written, and lessons learned stay within the project team. This leaves the success of the agencies depending on their co-workers staying in the company.</p>