Research on resilience has almost completely bypassed the juvenile justice literature. Using data on 1,354 youth from the Pathways to Desistance study, the present study examined associations between individual, community, and familial risk and promotive factors and resilient outcomes, specifically gainful activity, in juvenile offenders. Results of both logistic and hierarchical regression models indicated significant associations between resilient outcomes in each domain: specifically individual (age at first arrest, motivation to succeed), community (geographic location, exposure to violence), and family (socioeconomic status, parental monitoring) predictors. Finally, this paper discusses reasons for non-significant findings and directions for future research on resilience among youth involved in the juvenile justice system.

abstract: Constructive voice, the sharing of ideas or concerns that improve organizational functioning, is an important workplace behavior. Recent narrative reviews of constructive voice have highlighted the importance of accounting for different types of voice. Initial efforts to explain the type of constructive voice have focused on voice function, and distinguished constructive voice as promotive or prohibitive in nature. Yet, research findings regarding relationships between promotive and prohibitive voice and antecedents of constructive voice reveal inconsistencies that suggest that our theoretical understanding is incomplete. In this dissertation, I argue that in addition to distinguishing constructive voice as to its function (i.e., promotive voice and prohibitive voice), it is also important to distinguish constructive voice as to its scope (i.e., the number of different issues expressed by employees). By accounting for the function and scope of voice, I develop four specific types of constructive voice (i.e., championing, initiating, alarming, and patrolling) and conduct two studies wherein I establish construct validity and test differences in antecedent and outcome relationships with the specific types of voice. I first focus on scale development: generating items and assessing content validity. In Study 1, I test the factor structure of championing, initiating, alarming, and patrolling, and the nomological network of the measures. My second study is a field study of 251 employees in an insurance company and manufacturing facility. In Study 2 I test the criterion-related validity of the measures and explore the implications of voice scope. The research reported in my dissertation contributes to our understanding of constructive voice, and following from this, facilitates further theoretical and practical advances as to when employees who voice may be heard and when they may be tuned out. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Business Administration 2018

Syftet med studien är att studera vilken typ av interaktion som möjliggörs i ettkooperativt lärande i arbete med fermiproblem. Utgångspunkten för studien ärJohnson och Johnsons (1989) teori om kooperativt lärande, där fokus ligger påden främjande interaktionen. Empirin samlades in genom observationer medobservationsscheman och tillhörande ljudinspelningar. Det genomfördes tvåobservationer i årskurs fem, där eleverna fick lösa ett fermiproblem i mindregrupper. Därefter gjordes en kvalitativ analys av den insamlade datan. Resultatetpekar på att flera aspekter av den främjande interaktionen möjliggjordes i arbetemed fermiproblemet. Resultatet indikerade även att fermiproblemetskaraktärsdrag, val av strategi och uppskattningar, möjliggjorde främst tre avaspekterna. Utifrån resultatet dras slutsatsen att arbetet med fermiproblem i ettkooperativt lärande kan gynna interaktionen i klassrummet.

No description available.

Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet. / Aim: Based on the concept of health promotion leadership, the purpose is to examine how the first-line managers perceive their own leadership in comparison to employees' perceptions of the leadership, and whether this relates to employee well-being at work. Methods: This study is a recess of the project GodA and it’s based on a cross-sectional design with both quantitative and qualitative methods. To make a comparison between managers and employees perception of leadership, a selection of survey questions from GodA was used. The manager’s valuation of the health promotive leadership aspects were examined through semi-structured interviews. Main results: The results shows that there was a wide perception of health promotive leadership among managers. Although it can be interpreted that the managers work from the health promoting leadership aspects, there was a gap between the manager and employee perception of leadership. In half of the groups there was a significant difference. There was also a positive significant correlation between gap and employee well-being, then a larger gap resulted in a lower estimated well-being. Summary: Previous research shows that managers often overrate their leadership and a gap can affect employee well-being. It is therefore important to further investigate what the differences between the manager and the employees can depend on and how the gap can be reduced. It is also important to create a clear definition of a health promotive leadership in order to develop health promotion strategies at work.

Darbo tikslas - įvertinti Kauno miesto ir Kauno rajono šeimos gydytojų nuomonę apie skatinamųjų paslaugų teikimo tvarką, vykdant profilaktines programas, sistemines bei įstaigų, teikiančių šias paslaugas, organizavimo problemas. Darbo uždaviniai: 1. Įvertinti Kauno miesto ir Kauno rajono pirminės asmens sveikatos priežiūros įstaigose dirbančių šeimos gydytojų nuomonę apie skatinamųjų paslaugų teikimo tvarką ir organizavimą jų įstaigoje. 2. Nustatyti, kaip motyvuojami Kauno miesto ir Kauno rajono šeimos gydytojai teikti skatinamąsias paslaugas. 3. Palyginti skirtingos priklausomybės Kauno miesto ir Kauno rajono pirminės asmens sveikatos priežiūros įstaigose skatinamųjų paslaugų organizavimo tvarką ir jų skatinimą. Tyrimo metodika. Anoniminės anketos pagalba 2010m. spalio – 2011m. kovo mėn. buvo apklausti skirtingos priklausomybės (privati ar priklausanti savivaldybei) Kauno miesto ir Kauno rajono pirminės asmens sveikatos sveikatos priežiūros įstaigų šeimos gydytojai (n=130). Duomenų analizė atlikta „MS Excel“ ir „SPSS Windows 14,0“ versijos kompiuterinėmis programomis. Rezultatai. Visi respondentai pažymėjo, kad jų PASP įstaigose yra vykdomos profilaktinės programos ir teikiamos kitos skatinamosios paslaugos. Pacientai dažniausiai kviečiami dalyvauti programose spontaniškai. Atsakomybė už pacientų kvietimą tenka šeimos gydytojams (74,1proc.). Informavimo paslaugų iš viso neregistruoja 31,8 proc. visų tyrime dalyvavusių PASP įstaigų darbuotojų. Tyrimo metu buvo nustatyta... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of study – to evaluate the opinion of family physicians practicing in Kaunas city and district about organizating and providing the promotive health care services in prevention programmes as well as system-specific and setting-specific problems related with promotive services. Objectives: 1) to evaluate the opinion of family physicians practicing in Kaunas city and district about organization and provision of promotive health care services in prevention programmes at their health care settings; 2) to evaluate the motivation ways for family physicians to provide the promotive services at Kaunas city and district; 3) to compare the organization and motivation of promotive services between primary health care settings of different subordination at Kaunas city and district. Material and methods. From October 2010 to March 2011 anonymous questonnaire survey was conducted aimed at family physicians (n=130) working at public and private primary health care settings at Kaunas city and district. Data analyses were done using „MS Excel“ software and „SPSS Windows 14.0“ statistical package. Results. All study participants stated that at their health care setting the prevention programmes are running together with promotive services. Patients are asked to participate in programmes spontaneously. Main responsibility for patients invitation to participate is regarded for family physicians (74.1%). Of all study participants, 31.8% do not have a practice of registering the informative... [to full text]

No description available.

Skolkuratorns unika roll i skolan bidrar med ett psykosocialt perspektiv i syfte att främja elevernas välbefinnande och utveckling. Hur elevhälsoarbetet utformas kan dock se olika ut beroende på skolans behov och förutsättningar. Studiens syfte är att undersöka skolkuratorns upplevelse av hur elevhälsoarbetet med fokus på det främjande och förebyggande arbetet bedrivs och organiseras för eleverna i grundskolan. Författarna har utfört en kvalitativ studie genom fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer. Utifrån intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. De viktigaste slutsatserna innefattar bland annat att det främjande och förebyggande arbetet är prioriterat samtidigt som det akutstyrda arbetet tar mycket tid och resurser. En annan slutsats som nås är att samverkan har en stor betydelse för ett gott elevhälsoarbete. Utöver dessa slutsatser framkommer även ett flertal komplexa utmaningar som präglas av resurs- och ekonomibrist samt en brist på tidseffektivitet. Utifrån studiens resultat anser författarna att ytterligare forskning angående implementering av evidensbaserade metoder bör genomföras. Detta då skolkuratorer ofta inser vikten av dessa metoder men lyfter samtidigt fram att de inte alltid är tillräckligt anpassade till skolmiljön. / The school counselor's unique role in school contributes with a psychosocial perspective to promote pupils' well-being and development. However, how pupil health work is designed may differ depending on the school's needs and conditions. The aim of the study is to investigate the school counselor's experience of how pupil health work, with a focus on the promotive and preventive work, is conducted and organized for the students in elementary school. The study uses a qualitative method and the authors organized five semi-structured interviews with school counselors. The main conclusions include, among other things, that promotion and prevention are a priority, while emergency-controlled work takes a lot of time and resources. Another conclusion is that collaboration is of great importance for good pupil health work. In addition to these conclusions, several complex challenges are also emerging, characterized by resource and economic deficiencies and a lack of time efficiency. Based on the results of the study, the authors believe that further research on the implementation of evidence-based methods should be conducted. This is because school counselors often realize the importance of these methods but at the same time highlight that they are not always sufficiently adapted to the school environment.

Resilience, as a trait, process or outcome, is the negation of an undesirable outcome or of an expected maladjustment in the context of an adversity. Young people represent a developmental stage in which there is a vulnerability to experience deleterious outcomes during adversity. The literature on risk and promotive factors for resilience in youth is compounded by narrative reviews which have not applied a rigorous search methodology and which have failed to operationalise resilience. To date, the majority of research in resilience for emotional distress has focussed on data collected in high income countries. The first paper presents a systematic review of the literature on risk and promotive factors for trait resilience in youth. The findings indicate that there are differences in the magnitude of association between trait resilience and various risk and promotive factors, which were conceptualised into biological, intrapersonal, interpersonal and environmental factors. The largest body of evidence reviewed pertained to intrapersonal risk and promotive factors for trait resilience. Factors predicting trait resilience were also identified. Implications for future research include addressing the methodological and sampling limitations of the reviewed studies. The second paper presents an empirical study investigating factors within a microsystem which differentiate adolescents with resilience for emotional distress and those vulnerable to emotion distress in India (<i>N</i> = 967) and in Peru (<i>N</i> = 606). Factors which predict low emotional distress in each country and factors which differentiate between low emotional distress Indian and Peruvian adolescents were additionally investigated. A cross-sectional exploratory investigation of secondary data was employed. The findings suggest that the profile of low vulnerability for emotional distress differs between different cultural contexts and contribute to an extraordinarily limited evidence-base in low and middle income contexts. Extensive additional research is required to delineate culturally-specific profiles of resilience for emotional distress in a bid to develop culturally-sensitive treatment targets.

Tidigare forskning visar en konstant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga sedan 1980-talet och i elevhälsans lagstadgade uppdrag ingår att arbeta förebyggande i syfte att främja elevernas hälsa. Genom sju semistrukturerade intervjuer med professionella inom elevhälsan syftar denna studie till att undersöka hur de upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med avseende på psykisk ohälsa. Studien är genomförd i en medelstor stad i Mellansverige och informanterna är uteslutande kvinnor. I studiens resultat framkommer att det finns både hinder och möjligheter i arbetet mot psykisk ohälsa. De professionellas handlingsutrymme och organisationens stöd framhålls som godtagbara och visar sig vara en grund för att elevhälsan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det finns dock vissa brister i samverkan, arbetsbeskrivningar och utvärderingar vilket försvårar ett framgångsrikt arbete. Av resultatet framgår således att det finns utvecklingspotential vad gäller elevhälsans arbete. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna ge de professionella bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och aktivt verka för att främja barn och ungas psykiska hälsa. / Previous research shows a constant increase of mental illness among children and young people since the 1980s and the statutory assignment of the student school health team includes to work preventive in order to promote the students' health. Through seven semi-structured interviews with professionals within the student school health team, this study aims to investigate how they perceive their ability to work health promotive and preventive regarding mental illness. The study has taken place in a medium sized city in the middle of Sweden and the participants are exclusively women. The result of the study shows that there are both obstacles and opportunities in the work against mental illness. The professionals' action space and the support of the organization is emphasized as acceptable and proves to be a base for the student health team to be able to fulfill its mission. There are however some shortcomings in collaboration, job descriptions and evaluations which complicates a successful work. The result thereby shows that there is a development potential in the work of the student school health team. Continued research within the subject could give the professionals better opportunities to complete their assignment and actively work to promote the mental health of children and young people.