I examensarbetet redogörs för huruvida dagens hyressättningssystem leder till lägre lönsamhet för fastighetsägare och således orsakar svårigheter med fastighetsförvaltningen. Uppsatsen fokuserar på de mindre privatägda fastighetsbolagens situation och behandlar fastigheter i det befintliga fastighetsbeståndet varför bruksvärdessystemet är det hyressättningssystem som kommer att belysas. Sverige har sedan en lång tid tillbaka haft en reglerad marknad för hyresbostäder.Hyressättningssystemet har utvecklats sedan regleringarnas införande och hyran sätts idag utifrån lägenhetens bruksvärde, det så kallade bruksvärdessystemet. Det främsta syftet med regleringarna är att ekonomiskt utsatta samhällsgrupper ska ha råd med ett dugligt boende. Det reglerade hyressättningssystemet är idag omdiskuterat då det även ger negativa effekter. Det som diskuteras är bland annat att regleringarna leder till en ökad bostadsbrist, minskat bostadsbyggande och inlåsningseffekter. En fråga som mer sällan diskuteras är hur hyresregleringar påverkar förvaltningen av det befintliga hyresbeståndet. Bruksvärdessystemet har lett till ett tillväxtgap mellan fastighetsägarnas intäkter och kostnader då förvaltningskostnaderna ökar i väsentligt högre takt än hyresintäkterna. Detta leder till minskande driftnetton vilket försvårar fastighetsägarnas möjligheter att finansiera stora renoveringsåtgärder. I arbetet dras slutsatsen att dagens hyressättningssystem leder till lägre lönsamhet än hur det hade sett ut med en friare hyressättning. Detta leder i sin tur till svårigheter med fastighetsförvaltningen för mindre fastighetsägare vilket resulterar i att delar av Sveriges fastighetsbestånd blir eftersatt. Mindre fastighetsägare med äldre homogena bestånd drabbas i större utsträckning än de större fastighetsbolagen av hyresregleringarnas negativa inverkan.Detta då de mindre fastighetsägarna har sämre förutsättningar att växeldra renoveringskostnader, har sämre möjligheter att spara eget kapital samt har lägre exponering för investerare. / This thesis describes whether today's rental system leads to lower profitability for property owners and thus causes difficulties with property management. This thesis focuses on the situation of the smaller privately-owned real estate companies and deals with properties in the existing property portfolio. Therefore, the utility value system (bruksvärdessystemet) is the rental system that will be elucidated in this essay. Sweden has for a long time had a regulated market for rental housing. The rental system has been evolved since the introduction of the regulations and the rent is today based on theapartment's value in use, the so-called utility value system. The main purpose of the regulations is that economically vulnerable social groups should be able to afford a decent living. Ther egulated rental system is currently being debated as it also has negative effects. What is being discussed is, among other things, that the regulations lead to an increased housing shortage,reduced housing construction and lock-in effects. One issue that is less frequently discussed is how rental regulations affect the management ofthe existing rental portfolio. The value in use system has led to a growth gap between the property owners' income and costs as the management costs increase at a significantly higher rate than the rental income. This leads to a declining net operating income, which makes it difficult for property owners to finance major renovation measures. In this essay it is concluded that today's rental system leads to lower profitability than what would have been possible with a less regulated rental market. The regulated market leads to difficulties with the property management for smaller property owners, which results in parts of Sweden's property portfolio being neglected. Smaller property owners with older homogeneous portfolios are affected to a greater extent by the negative impact of the rental regulations than the larger real estate companies are. This is because the smaller property owners have poorer prospects of financing renovation costs within the portfolio, have less opportunity to save equity and have lower exposure to investors.

Innovation som process blir allt mer förekommande i debatten på fastighetsmarknaden både i Sverige och internationellt. Fastighetsbolag och andra aktörer investerar allt mer i digitaliserings- och innovationsprocesser. I den akademiska litteraturen är forskningsfälten innovation och fastighetsförvaltning väl utforskade områden separat men forskningsfältet för hur dessa samverkar är ännu inte så utvecklat. Denna masteruppsats undersöker därför hur en innovationsprocess kan samverka med en fastighetsförvaltningsprocess och ämnar på så sätt bidra till forskningsfältet. Vidare undersöks vilka värden som innovation bidrar med för fastighetsägare och andra aktörer på marknaden. Detta har undersökts genom en fallstudie på fastighetsföretaget Akademiska Hus som äger, utvecklar och förvaltar kunskapsmiljöer i Sverige. Fallstudien har möjliggjort en djupgående analys av hur processerna samverkar samt identifiering av förbättringspotential för de två enheterna Innovation och Hållbar Utveckling och Förvaltning på Akademiska Hus. I fallstudien har bland annat en intervjustudie om 22 respondenter från Akademiska Hus och externa aktörer på marknaden genomförts. Enligt studien bidrar innovation med värden i form av nya affärsmodeller och intäktsmöjligheter, individuella och organisatoriska värden som utveckling och lärande. Innovation skapar även värden för fastighetsbolaget i sin helhet genom att de är fortsatt relevanta på marknaden i framtiden, gynnar rekrytering av hög kompetens och engagerar medarbetare. Studien visar även att de fem viktigaste förutsättningarna och parametrarna för att Akademiska Hus innovationsprocess ska samverka med förvaltningsprocessen är tid, finansiella resurser, gemensam målbild, lärande och komplexitet. Resultatet kan även vara relevant för andra aktörer i fastighetsbranschen. Utifrån analysen utvecklades en modell baserad på de fem parametrarna, den kan användas i ett fastighetsföretags strategiska arbete med att bedriva innovation i förvaltningsorganisationen. Modellen förklarar vad som behöver göras för att bättre integrera innovation i fastighetsförvaltningen och varför. Vidare har även en verktygslåda för innovation i förvaltning utvecklats som beskriver hur ett företag kan styra och utveckla dessa kritiska förutsättningar. / Innovation is a growing phenomenon in the real estate field both in Sweden and internationally. Real estate companies and other players on the market are investing capital on digitalisation and innovation processes. The research fields innovation and property management are well-explored areas in the academic literature as separate topics. However, the academic literature and research on innovation and property management as a combined field is deficient and rather unexplored. Therefore, this master’s thesis aims to explore how an innovation process can interact with property management and thereby contribute to the gap in the academic literature. Furthermore, the study aims to investigate what values innovation contributes with to property owners and other actors on the real estate market. This study has been conducted as a case study on the real estate company Akademiska Hus AB. The company owns, develops and manages university and educational environments in Sweden. The case study provides an analysis of how the two processes work together and has also identified improvement potential for the Innovation and Sustainable Development and Property Management units within the company. Collected data consisted of documents from the case study regarding innovation, strategy and property management and qualitative data from 22 semi structured interviews. The interviewees consisted of respondents from Akademiska Hus and other relevant actors and experts on the Swedish real estate market. The results from the empirical study were analysed thematically and theoretically on the basis of the thesis's theoretical framework on innovation and organization. The study shows that innovation contributes with values in terms of new business models and revenue opportunities, individual and organisational values such as development and learning. In addition, innovation creates a value for the real estate company in terms of the company’s relevance on the market in the future. Innovation also enables the company to recruit skilled and committed employees. Furthermore, the study shows that the five most important requisites for an innovation process to integrate with property management are time, financial resources, shared vision, learning and complexity. Based on the empirical material collected and presented theoretical frameworks, a model could be developed based on the five parameters. The model can be used in developing a strategy for a real estate company to pursue innovation within the property management organisation. Additionally, a toolbox for innovation in property management has been developed. The toolbox aims to describe how a company can steer and develop the five critical conditions presented in the model.

Det brukar alltid finnas många intressanta och viktiga frågor att diskutera i byggbranschen. Att bevara kunskap inom en organisation bidrar till att stärka organisationen och för att skapa ny kunskap bör det finnas en vilja bland individer att dela med sig av den kunskapen de besitter och på så sätt överföra den till andra individer som jobbar inom samma organisation. Organisationer som vill ha en effektiv kunskapsöverföring behöver därmed ha tydliga strategier för att uppnå detta. Studien syftar till att undersöka hur kunskapsöverföring sker mellan förvaltning och projektledningsavdelning i en organisation som både bygger och förvaltar. Först kommer det att undersökas hur kunskapsöverföring sker mellan de två ovan nämnda avdelningar och sedan kommer studier att studera de faktorer som påverkar kunskapsöverföring för att ta reda på hur kunskapsöverföring kan förbättras och slutligen kommer studien att studera hur kunskapsöverföring kan bidra till effektivisering av projektledningsarbete vid ombyggnationsprojekt. Resultatet visar att kunskapsöverföring mellan förvaltning och projektledningsavdelning sker åt båda hållen med hjälp av knowledge Management verktyget. Först överförs kunskap från förvaltning till projektledning i form av dokumentation och detta sker vid ett startmöte innan projektet drar igång sedan sker kunskapsöverföring som en kontinuerlig process under hela projektets gång och slutligen sker kunskapsöverföring i form av dokumentation från projektledning till förvaltning vid överlämning av projektet. Vidare visar studien att det finns flera faktorer som kan påverka kunskapsöverföring såsom erfarenhet hos individer som jobbar inom organisationen, relationer mellan individer och brist på dialog. En viktig faktor som har stor påverkan på kunskapsöverföring är det saknas en gemensam databas där all information kan sparas på ett och samma ställe och som kan användas av både projektledning och förvaltning. Avslutningsvis nämner studien flera faktorer som kan bidra till effektivisering av projektledningsarbete vid ombyggnationsprojekt såsom att förvaltning engagerar sig mer i de tidiga skeden innan start av ett projekt, att förbättra de möten som sker under projektets gång och att ta fram en gemensam vision innan att projektet drar igång. / There are always many interesting and important issues to discuss in the construction industry. Preserving knowledge within an organization contributes to strengthening the organization and in order to create new knowledge, there should be a willingness among individuals to share the knowledge they possess and thus transfer it to other individuals who work within the same organization. Organizations that want an effective knowledge transfer thus need to have clear strategies for achieving this. The study aims to investigate how knowledge transfer takes place between project management and the property department in an organization that both builds and manages. First, it will investigate how knowledge transfer takes place between the two above-mentioned departments and then studies will study the factors that affect knowledge transfer to find out how knowledge transfer can be improved and finally the study will study how knowledge transfer can contribute to streamlining project management work. The results show that knowledge transfer between project management and the property department takes place in both directions with the help of the knowledge management tool. First, knowledge is transferred from property department to project management department in the form of documentation and this takes place at a start-up meeting before the project starts, then knowledge transfer takes place as a continuous process throughout the project and finally knowledge transfer takes place in the form of documentation from project management to management. Furthermore, the study shows that there are several factors that can affect knowledge transfer such as experience of individuals working within the organization, relationships between individuals and lack of dialogue. An important factor that has a major impact on knowledge transfer is the lack of a common database where all information can be stored in one place and which can be used by both project management and property department. Finally, the study mentions several factors that can contribute to streamlining project management work in redevelopment projects, such as property management becoming more involved in the early stages before starting a project, improving the meetings that take place during the project and developing a common vision before the project starts.

Denna marknadsstudie undersöker vilka egenskaper som anses vara mest avgörande vid urval av system för digital felanmälan ur ett förvaltningsperspektiv. Litteraturstudie har genomförts där information gällande relevanta teorier och begrepp som PropTech har sammankopplats. Arbetet har även innefattat en desktopundersökning av digitala system för felanmälan som har iakttagits på marknaden. En kvalitativ metod med intervjuer var den valda metoden för arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra förvaltningsbolag och två PropTech-bolag. Intervjuerna följde ett strukturerat förhållningssätt. Slutligen så berör verket svensk fastighetsmarknad och bearbetas inom ramen av svensk lagstiftning. Användarvänlighet, strukturering, ekonomi, uppföljning, kompatibilitet samt integrering framfördes vara avgörande egenskaper för digital felanmälan ur ett förvaltningsperspektiv. Kommunikation, strukturering, förebyggande förvaltningsarbete är aspekter inom förvaltningsarbetet som digitala lösningar för felanmälan framfördes effektivisera. Dessutom framgick det att digitala lösningar även medför att företag kan arbeta mer serviceinriktat och även minskar fel som framkommer på grund av den mänskliga faktorn. / This composition examines which properties are considered to be the most decisive for digital error reporting from a facility manager's perspective. A literary analysis was conducted where relevant theories and concepts such as PropTech were connected. A desktop analysis of digital systems for error reporting was also performed, in order to find observable systems within the market. A qualitative method with interviews was the chosen method for this composition. The interviews were conducted with four different real estate companies and two PropTech companies. The interviews conducted followed a structured approach. The composition is limited to only operate within the Swedish real estate market and Swedish law and order. Ease of use, structuring, finances, monitoring, compatibility and integration were presented as crucial characteristics for digital error reporting from a facility manager's perspective. Communication, structuring, preventive administrative work are aspects of the digital solutions for error reporting that provide meaningful benefits. In addition, the results show that digital solutions also allow property management companies to work more service-oriented and reduce errors that arise due to the human factor.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch som är trög att implementera nya innovationer i sina olika faser. Det kan bero på att ingen vågar ta steget och det inväntas resultat ifrån den som faktiskt vågade. Därför går det sakta framåt med utvecklingen av tjänster och programvaror. Ordet BIM, byggnadsinformationsmodellering, har länge funnits i luften i branschen och flera aktörer har fått förståelse för dess utvecklingsmöjlighet. Det effektiviserar i projekteringen och samlar stora mängder information i en samlad modell. Undersökningar har gjorts på BIMs påverkan i projektering men inte lika mycket har gjorts i förvaltningsfasen. Förvaltningen är trots allt den fasen som är majoritet av livslängden på en byggnad. Nyfikenheten växer i byggbranschen och insikt i vilka möjligheter som kan erbjudas har diskuterats, men i praktiken är användningen i sitt första skede. Den här studiens syfte är att undersöka huruvida BIM kan påverka förvaltningen, specifikt underhållsarbete, och dess utvecklingsmöjlighet. Studien utgår från teoretiska begrepp som lägger grunden till undersökning om hur underhåll påverkas av BIM. Studien har genomförts genom en litteraturstudie som har jämförts med fem semistrukturerade intervjuer med personer berörda av ämnet. De intervjuades roller är fastighetsägare, förvaltare, projektledare och BIM specialister. Studien har identifierat en vision hur BIM kan fungera i förvaltningsskedet, men som inte är helt möjligt idag på grund av det hinder som finns vid implementeringen. Trots det använder företag liknande programvaror och nyttor som BIM. Företagen har olika syn på hur BIM kan hjälpa till vid implementering inom underhåll. Studien redovisar de fördelar och de hinder som finns vid implementeringen vid förvaltning och underhåll med en koppling till hållbarhet. Det tas upp hur viktigt informationshanteringen är vid underhållsplanering samt problem som uppstår. Resultatet visar på att en utveckling på marknaden måste göras samt hur viktigt samarbete i en organisation är. / The construction industry is considered a conservative industry that is slow to implement new innovations in its various phases. This may be because no one dares to take the step and results are expected from those who actually dared. Therefore, the development of services and software is progressing slowly. The word BIM, building information modeling, has long been in the air in the industry and several players have gained an understanding of its development potential. It streamlines planning execution and gathers large amounts of information in a single model. Investigations have been made of BIM's impact in planning, but not as much has been done in the management phase. After all, management is the phase that is the majority of the lifespan of a building. Curiosity is growing in the construction industry and insight into what opportunities can be offered has been discussed, but in practice the use is in its first stages. The purpose of this study is to investigate whether BIM can affect management, specific maintenance work, and its development potential. The study is based on theoretical concepts that lay the foundation for research on how maintenance is affected by BIM. The study was conducted through a literature study that was compared with five semi-structured interviews with people affected by the subject. The roles of the interviewees are property owners, managers, project managers and BIM specialists. The study has identified a vision of how BIM can function in the management phase, but is not entirely possible today due to the obstacles that exist in the implementation. Nevertheless, companies use similar software and benefits as BIM. The companies have different views on how BIM can help with implementation in maintenance. The study reports the advantages and obstacles that exist in the implementation of management and maintenance with a connection to sustainability. It addresses the importance of information management in maintenance planning and problems that arise. The results show that a development in the market must be made and how important cooperation in an organization is.

Fastighetsbranschen anses vara en av de branscher som mer motvillig än andra när det kommer till digital utveckling. Varför? När det även på högsta politiska nivå har sagts att Sverige ska vara bäst i världen på att använda och utnyttja digitaliseringens möjligheter, är det lätt att förstå att digitaliseringen som sådan är här för att stanna. Vid uppförandet av en smart byggnad utgör effektivisering av förvaltningen en stor del. Hur effektiv denna förvaltning är, kan antas till viss del vara beroende av hur effektiva andra branscher är. Det vill säga hur långt systemleverantörer eller andra branscher som på något sätt har en koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin egen digitalisering - vilket är vad denna uppsats är ämnad att besvara. Den slutsats som kan dras från undersökningens resultat är att det finns en koppling mellan hur långt aktörer med koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin digitalisering, och om detta effektiviserar arbetet med förvaltning. Detta främst för de som jobbar med någon typ av förvaltning. Dessutom ges man som läsare en överblick över hur långt vissa branscher har kommit i sitt arbete med digitalisering, utifrån respondenternas svar på den enkät som skickats ut. / The real estate and construction industry is typically viewed as the more reluctant to change, at least when one is talking about digitalization. Why is this so? When discussions on the highest political level are made regarding Swedens’ digitalization strategy, saying we are aiming at being the best in the world at utilizing the benefits of digitization, it is easy to assume that digitalization as a phenomenon is here to stay. When a smart building is being planned, as well as built, making facility management more effective plays a big part. How effective it is, is very easily correlated to how far industry actors have come in their own digitalization. That is, how far have actors in industries linked or associated with facility management come regarding their own digitalization - which is what this essay intends to answer. The conclusion that can be drawn from the survey results is that there is a connection between how far actors, that in some way are working property management, have come in their digitalisation, and how this streamlines the work with management. In addition, readers are given an overview of how far certain industries have come in their work with digitalization based on the respondents' answers to the questionnaire that was sent out.

Digitaliseringens framfart har frambringat ett värdefullt verktyg inom förvaltningen – digital tvilling. Ett sätt att digitalt avbilda ett objekt, en fysisk motpart med information om objektets egenskaper, användning mm. Etableringen inom andra branscher har mer eller mindre varit påtaglig. Däremot har utvecklingen specifikt inom fastighetsbranschen stagnerat en aning gentemot övriga. Rapporten syftar därmed till att undersöka inte bara de eventuella utmaningar, utan även de potentiella möjligheter som digital tvilling kan tänkas medföra inom fastighetsbranschen. Utöver det har en undersökning om definitionsgrunden för digital tvilling genomförts för att ytterligare avgränsa arbetet. Som ett tillägg har andra frågeställningar, relaterat till implementeringen av digital tvilling, beaktats.  Det som kan konkluderas beträffande arbetet, handlar främst om de incitament som krävs för att implementera digital tvilling, de utmaningar och möjligheter som finns förestående samt vilka åtgärder som krävs för att konceptet ska bli applicerbart i underhållsplanen. Resultatet från denna information har uthämtats från litteraturstudie och inte minst intervjuer. Där slutsatsen som kan dras är hur arbetet har effektiviserats och medfört till bland annat kostnadsbesparingar och effektivare arbetssätt i förvaltningen. Utmaningar fanns dock vad gäller att hålla sig uppdaterat beträffande informationen i underlaget och nya arbetssätt med att göra den digitala tvillingen lätthanterlig för berörda aktörer. Slutligen krävs det även engagemang och att sakkunniga inom området är mottaglig för den nya tekniken som har presenterats, både för att implementeringen av digital tvilling ska initieras och för att den inte minst ska bli användbar i underhållsplanen. / The rise of digitalization has produced a valuable tool in property management– digital twin. A way to digitally create and depict an object, a physical prototype with information about the object's properties, usage, etc. The implementation in other industries has more or less been succesful. However, the development, particularly in the real estate industry, have stagnated somewhat compared to forementioned industries. The report thus aims to examine and study the potential challenges and opportunitites that digital twin may bring in the real estate industry. In addition, a study on the definition basis for digital twin has been carried out to further delimit the study. As an addition, other research questions related to the implementation of digital twin have been taken into account. What can be concluded regarding the work is mainly about the incentives required to implement digital twin, the challenges and opportunities that are imminent and what measures are required for the concept to be applicable in the maintenance plan. The results of this information have been obtained from literature studies and interviews. Where the conclusion that can be drawn is how the work has been streamlined and brought, among other things, cost savings and more efficient working methods in property management. However, there were challenges in keeping up to date with the information in the basis material and new ways of working to make the digital twin easy to manage for stakeholders. Finally, it also requires commitment and that experts in the field are receptive to the new technology that has been presented, both for the implementation of digital twin to be initiated and for it to be useful in the maintenance plan.

Digitaliseringen har under lång tid revolutionerat många branscher. Fastighetsbranschensomställning har varit långsam även om digitaliseringen nu börjat ta fart även där. Denklassiska affärsmodellen har länge varit lönsam och det innebär ett risktagande att ta förstasteget. Trots att det verkar finnas uppenbara fördelar med att digitalisera sin verksamhet sågår det långsamt för beslutsfattarna i branschen att implementera nya lösningar. Syftet meddetta arbete är att identifiera faktorer som hindrar kommunala bolag att implementera digitalalösningar i sin förvaltningsverksamhet, samt se ifall det finns en signifikant skillnad mellanolika faktorer med avseende på yrkestitel, ålder, tid i branschen, eller kön. Med hjälp avfaktoranalys och oberoende T-test har arbetets frågeställningar kunnat besvaras. Den datasom analysen grundar sig i har insamlats genom en enkätstudie av kommunalafastighetsbolag i Sverige. Tre faktorer som hindrar bolagen från att digitalisera sinförvaltningsverksamhet identifierades i denna studie. En institutionell faktor, enflexibilitetsfaktor och en komplexitetsfaktor. En signifikant skillnad observerades för hurkomplexa man anser att digitala lösningar är. De respondenter som var över 40 år gamla,samt de som jobbat mer än 10 år i branschen ansåg i högre grad att lösningarna är förkomplexa jämfört med de som är 40 år eller yngre, samt de som jobbat 10 år eller mindre. / Digitalization has for a long time revolutionized multiple industries. The digitalization of thereal estate industry has been slow, even though digitalization has now begun to pick up speedthere as well. The classic business model has long been profitable and it involves taking arisk to take the first step. Although there seem to be obvious advantages to digitalizing theirbusiness, it is taking a long time for decision makers in the industry to implement newsolutions. The purpose of this work is to identify factors that prevent municipal companiesfrom implementing digital solutions in their property management, and to see if there is asignificant difference between different factors with regard to professional title, age, time inthe industry, or gender. With the help of factor analysis and independent T-tests, the work'squestions have been answered. The data on which the analysis is based have been collectedthrough a survey of municipal real estate companies in Sweden. Three factors that preventcompanies from digitizing their property management operations were identified in thisstudy. An institutional factor, a flexibility factor and a complexity factor. A significantdifference was observed for how complex digital solutions are considered to be. Therespondents who were over 40 years old, as well as those who worked more than 10 years inthe industry considered to a greater extent that the solutions are too complex compared withthose who are 40 years or younger, and those who worked 10 years or less.

Congress continues to prefer nonprofit organizations over government and for-profit investors for participation in federally assisted multifamily housing programs because nonprofit organizations are believed to be more efficient in delivering services than government and more altruistic than for-profit investors. However, empirical information to support these beliefs is limited. The purpose of this study was twofold: a) to determine if property management practices of federally assisted, nonprofit-owned multifamily housing properties are different from those of comparable government- and for-profit-owned properties with regard to administration practices, financial management practices, maintenance procedures, and services provided to residents and b) to determine how much variance in these management practices is explained by type of owner, owner's goals for property , property manager's qualifications, and neighborhood environment. Independent t-tests and a multiple regression analysis, respectively, were used. The population consisted of public housing and Section 8 nonprofit- and for-profit-owned, project-based properties in Virginia (197 properties total). Results were based on 96 property managers’ responses to an 81-item mailed questionnaire, which included open- and close-ended responses. Management practices at the nonprofit-owned properties generally were not significantly different (at .10 alpha level) from those at either the government- or for-profit- owned properties. Nonetheless, some patterns were apparent. These included the nonprofit-owned properties having lower vacancy and unit turnover rates, quicker turnaround times for routine maintenance, and more initiatives to empower residents than the for-profit-owned properties. Also, management at the nonprofit-owned properties tended to conduct their maintenance more frequently and quickly than management at the government-owned properties. Approximately 42% of the variability in the management practices of the sample was explained by type of owner, owner’s goals for property, property manager’s qualifications, and neighborhood environment. Moreover, the nonprofit-owned properties, on average, scored higher than the government- and for-profit-owned properties with regard to their overall property management practices. While these findings appear to support Congress’ preference of nonprofit organizations over government and for-profit investors for participation in federally assisted multifamily housing programs, concern exists about the financial solvency of the nonprofit-owned properties, particularly since one-third of these properties failed to meet budget goals. / Ph. D.

En bostadsrättsförening kan välja att utkontraktera vissa tjänster till externa aktörer eller sköta det i egen regi. I dagens samhälle är det allt vanligare att bostadsrättsföreningar anlitar extern förvaltning, och allt färre sköter det i egen regi. Anledningen till detta är att föreningen kan få hjälp med fastighetsförvaltningen. Den här studien ämnar undersöka motiv att välja extern förvaltning utifrån en bostadsrättsförenings perspektiv och om detta kan påverka den finansiella stabiliteten.  Studien grundar sig på två delar. Den första delen är en enkätstudie bland bostadsrättsföreningar på Södermalm i Stockholm, vilken genomförs i syfte att ta reda på motiv att anlita externa förvaltningstjänster. Den andra delen är en jämförelse mellan bostadsrättsföreningars årsredovisningar från år 2022, vilken genomförs i syfte att undersöka den finansiella stabiliteten. Jämförelsen baseras på tre nyckeltal: räntekänslighet, årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt samt skuldsättning per kvadratmeter.   Resultatet visar att de tre främsta motiven är tid, kompetens och storlek på bostadsrättsföreningen. Motiven tid och kompetens syftar på att föreningsarbetet ställer höga krav på tidsåtgång och kompetens för lekmän. Vidare har uppsatsen funnit att ju större bostadsrättsförening, i termer av antal bostadslägenheter, desto större sannolikhet är det att extern förvaltning anlitas.   Uppsatsen har även funnit att en bostadsrättsförening, som anlitat extern förvaltning, har större möjlighet att uppnå eller bibehålla en god finansiell stabilitet. Resultatet visar att det förekommer märkbara skillnader för medelvärdet av räntekänslighet och skuldsättning per kvadratmeter beroende på om föreningen har extern förvaltning eller inte. Bostadsrättsföreningar med extern förvaltning har i båda fallen ett lägre medelvärde, vilket signalerar starkare finansiell stabilitet. Skillnaden i medelvärdet av årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt var inte lika uppenbar. Dock har de två första nyckeltalen tydligare koppling till finansiell stabilitet, och väger därmed tyngre. / A housing cooperative can choose to outsource some of its services to an external part or manage it internally. In today’s society it’s common for housing cooperatives to choose external property management, while fewer handle it internally. The main reason for this is to receive support regarding their property management. This study aims at examining motives for choosing external management from the perspective of a housing cooperative and how this can affect the financial stability.  The study is based on two parts. The first part is a questionnaire survey among housing cooperatives on Södermalm in Stockholm, conducted to identify the motives for hiring external management services. The second part is a comparison between their annual reports from the year 2022, conducted to examine financial stability. The comparison is based on three key indicators: interest rate sensitivity, annual fee per square meter of cooperative housing and debt per square meter. The result shows that the three main motives are time, competence and size of the housing cooperative. The motives time and competence refer to the fact that the association work makes too high demands on time and expertise for laypeople. Furthermore, our findings show that the larger the housing cooperative is, in terms of number of residential apartments, the greater the likelihood of hiring external management.   Our findings show that a housing cooperative that has engaged external management, has a greater opportunity to achieve or maintain financial stability. There are noticeable differences in the mean value of interest rate sensitivity and debt per square meter, depending on whether the housing cooperative has external management or not. In both cases, the housing cooperatives with external management have a lower mean value which indicates a stronger financial stability. The difference in mean value of annual fee per square meter of cooperative housing was not as obvious. Though, the first two key indicators are more closely tied to financial stability, hence they are more influential.