Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

I psykiatrisk vård är handledning i olika former etablerat med syfte att vårdare därmed ska kunna ge patienten en god vård. Reflekterande team i den form som beskrivs i denna studie är ännu en relativt ny företeelse i psykiatrisk vård. Gemensamma nämnare för båda dessa är reflektion och utveckling. Syftet med denna studie har varit att undersöka vårdares uppfattningar av skillnad mellan handledning och reflekterande team i psykiatrisk vård. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vårdare med erfarenhet av både reflekterande team och handledning intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt fenomenografisk metod. Skillnaderna kunde indelas i tre kategorier: Olika fokus, olika kompetenser, samt olika relation mellan bekräftelse och krav. Diskussionen berör betydelsen av bekräftelse som en faktor för vårdares upplevelse samt behovet av implementering av forskning i den kliniska psykiatriska vården. Slutsatserna är att handledning och reflekterande team kan komplettera varandra och öka vårdares förutsättningar att ge bättre vård med olika fokus och därmed olika utvecklingsområden.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd.

<p>Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.</p>

<p>The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.</p>

<p>This study examines whether or not there are inherit flaws in Swedish legislation concerning psychiatric institutional care, or in the application of the act, which might lead to the failure of rule of law for the private citizen. Law (1991:1128) concerning psychiatric institutional care in certain instances (LPIC) aims to establish rules which will ensure rule of law for the mentally ill in case of psychiatric institutional care. Despite this, there are legal cases which indicate that these rules, and their implications, are not always considered at the psychiatric wards.</p><p>The questions at issues which this study aims to answer are thus: Are there any deficiencies concerning rule of law in LPIC 2−3 §§, 4−6 §§, 7−10 §§,15−25 §§ and 32−33 §§ ? This section focuses on LPIC and its design. Whether or not the act adheres to rule of law is examined through a definition which has evolved through discussions of concept based in Peczeniks definition of rule of law. The second question at issue is: Does The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination inquiry point to any deficiencies in the application of the regulation that might negatively impact rule of law? This section is based on the parts concerned with compulsory commitment in The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination’s inquiry. The considerations of rule of law in the application of the rules are based on the definition of rule of law derived from Annika Staaf’s viewpoints. This definition deals with the application of the rules concerning compulsory commitment. The third question at issue takes the form of a discussion dealing with the first two questions. The answer is thus based on the answers to the two opening questions and includes an extra focus placed on the historical heritage and the future psychiatric institutional care.</p><p>To answer the questions at issue a traditional legal method will be used. This means that the law is determined by studying texts of law and preparatory work. Doctrine concerning compulsory psychiatric commitment is also used. To achieve a deeper understanding of the questions at issue concerning rule of law that might arise in the usage of compulsory psychiatric commitment, a historical retrospect spanning the legislative development will be presented.</p><p>The result produced by the analysis indicates that the legislation in accordance with the definition of rule of law based on Peczeniks definition in most cases can be considered to adhere to rule of law. On the other hand, the demand for necessity , which rules the assessment of compulsory psychiatric commitment, is found to be indeterminable. According to the inquiry this will in some cases lead to arbitrary and routine-like admissions, and in other cases lead to the patient being in bad condition at the time of admission. The patient will thereby find it difficult to gain any usefulness from the care given. The inquiry here points to local variation which leads to a non-existing predictability. The second question at issue, where Staaf’s definition of rule of law is used, finds a somewhat higher number of deficiencies. I can in my paper thus determine that most of the deficiencies can be found in the application of the act. The gravest deficiency from a rule of law standpoint found by The National Board of Health and Welfare is the lack of local instructions regarding the monitoring of time limits during compulsory commitment. Based on these conclusions the paper’s question at issue is discussed in the last chapter. Like the National Psychiatric Coordination finds in its inquiry, this paper finds the answer to the question at issue to be that a reformation of the act is needed. In light of the historical exposition I find that new forms of care and methods of treatment have arisen since the conception of the act, which provides new possibilities for the compulsory psychiatric commitment.</p>

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.

The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa. Litteratursökning gjordes via CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Patienter som vårdas enligt HSL upplever sig vara utlämnade till en vårdkultur som medför inskränkningar av deras autonomi genom att avdelningen är låst och patienten känner sig beroende av personalen. Patienten kämpar därför för att återfå kontrollen över sina symtom. Patienten får även på eget initiativ söka kunskap om sin vård för att kunna utöva sitt inflytande då information om behandling och vårdform sällan delges patienten. Slutsats: Den psykiatriska vårdkulturen är ofta på flera sätt tvingande, vilket även innebär att omvårdnaden sker under dessa premisser. Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av patienter som vårdas enligt HSL inom psykiatrisk vård, utför och accepterar att utföra denna omvårdnad trots att detta från går sjuksköterskans etiska kod och patientens lagliga rätt.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap. Högre utbildning och arbetslivserfarenhet beskrevs leda till högre kompetens och positiva reflektioner till den psykiatriska patienten. I resultatet av denna studie fanns det tydliga brister på kunskap som i sin tur ledde till negativa upplevelser kring psykiatriska sjuka patienter inom den somatiska vården.