Background: The pandemic due to the coronavirus have had impact on our lives. Former studies shows that COVID-19 and the restriction related have come to worsened the mental health experiences. Problem: Children and adolescents voice is missing in research about mental health experiences due to the coronavirus pandemic. Thus they are affected by the restrictions. Aim: To seek an understanding of the importance that children and young people's experiences during the corona pandemic can have for their mental health. Method: A meta-synthesis with hermeneutic approach. Result: Findings were categorized in five themes: ”Changes in daily life”, ”Changed relationships”, ”A changed future”, ”Worries about one self, family and others”, and ”Feeling unable”. This are explained thru a key theme ”How to make balance in a changed world”. Conclusion: The coronavirus pandemic have had great impact on how children and young people experience their mental health. Psychiatric nurses play important roles helping children and adolescents to find balance in their changed lifes.  Keywords: Adolescent, children, coronavirus, experiences, mental health, nursing care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som ett folkhälsoproblem och antalet som är i behov av vård från psykiatrin ökar. I Sverige ger omkring en femtedel av befolkningen vård eller stöd till någon de står nära med en psykiatrisk sjukdom. Tidig delaktighet av anhöriga inom psykiatrisk slutenvård har visat sig ge bättre behandlingsresultat och påverka den fortsatta vården efter utskrivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av delaktighet inom psykiatrisk slutenvård ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Arbetsprocessen har följts utifrån SBU:s metodbok. Databearbetning och analysen har utförts induktivt. Kvalitetsgranskning har utförts utifrån Forsberg och Wengström granskningsmallar. Resultatet baseras på åtta artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bevara relationen, Hantera organisatoriska förutsättningar och Samverkan. Slutsats: Anhörigas erfarenheter av att vara delaktiga har många likheter och samtidigt skillnader. Studien har betydelse för grundutbildade sjuksköterskor för ökad förståelse samt kan ge ny kunskap om fenomenet delaktighet ur anhörigas perspektiv. Mer forskning behövs rörande ämnet och ett förslag på fortsatt forskning är en intervjustudie med samma syfte som litteraturstudien, för att belysa anhörigas erfarenheter djupare.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och kan drabba vem som helst. Vid svårare psykisk ohälsa kan psykiatrisk tvångsvård bli ett behandlingsalternativ. Inom vården strävas det efter att behålla patientens autonomi, vilket kan komma i skymundan av den psykiatriska tvångsvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Denna litteraturstudie är en integrativ litteraturstudie med deskriptiv design. De vetenskapliga artiklar som är centrala i arbetet är framsökta i databaserna Cinahl, Medline samt Psycinfo. En kvalitetsgranskning genomfördes på de artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Resultatet presenteras under tre huvudkategorier och nio subkategorier. Emotionella erfarenheter, tvångsåtgärder samt vikten av personalens bemötande var centrala delar i resultatet.Slutsats: Psykiatrisk tvångsvård framkallade olika erfarenheter hos patienten. Det belystes erfarenheter av tvångsåtgärder som både främjade och hindrade

Bakgrund: Tidigare forskning visar att skapandet av den tillitsfulla vårdande relationen bör vara en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, där det även framgår att personer som varit i behov av vård beskriver hur viktig de upplever känslan av respekt, tillit och förtroende i mötet med vården. Avsaknad av tillit riskerar att ge stora konsekvenser för personens benägenhet att fortsätta söka eller ta emot vård, vilket i förlängningen kan leda till ökad psykisk ohälsa. Psykiatriska akutmottagningen för vuxna utgör för många personer den första kontakten med den psykiatriska vården, vilket gör det viktigt att sjuksköterskan i denna kontext har förmåga att skapa förutsättningar för tillit i mötet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillit i mötet med personer som söker vård vid psykiatrisk akutmottagning för vuxna. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom nio semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Tillit kan skapas när individens behov tillgodoses, Att vara medveten om vad som förmedlas, Att möta personen i en komplex vårdkontext och Omständigheter som påverkar skapandet av tillit. Slutsats: Skapande av tillit är en viktig hörnsten i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor på en vuxenpsykiatrisk akutmottagning. Även om mötena är korta upplevs det finnas potential för att kunna skapa tillit, men en medvetenhet om vad som då krävs är en förutsättning. Sjuksköterskors erfarenheter är att trygghetsskapande är en viktig del, att utstråla öppenhet och att vara lyhörd för patientens individuella behov. Deltagarna ansåg att en organisation som prioriterar att tillgodose adekvat med tid och personalresurser möjliggör skapandet av tillitsfulla möten.

Bakgrund: Patienter inom psykiatrisk tvångsvård kan bli utsatta för tvångsåtgärder. Om de tillåts dela med sig av sina upplevelser relaterat till detta kan lidandet minska. Därav har uppföljande samtal efter tvångsåtgärder införts i lagen. Det kan vara svårt och känslomässigt utmanande för vårdare att samtala med patienter efter tvångsåtgärder vilket kan göra ett sådant samtal problematiskt. Syfte: Att undersöka hur vårdare upplever uppföljande samtal efter tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ metodologi användes. Åtta intervjuer med öppna frågor genomfördes på en vuxenpsykiatrisk klinik. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman. Det uppföljande samtalets innehåll och form beskriver vårdares upplevelser av samtalsmanualen som hinder och möjlighet, samtal eller en siffra i statistiken och hur relationens kvalitet gör samtalet. Det uppföljande samtalets betydelse för vårdandet visar att vårdare upplever att uppföljande samtal är en hjälp för att förstå varandra och ett möjligt bidrag till färre tvångsåtgärder. Det uppföljande samtalet – att förhålla sig till patienters misstro synliggör vårdares upplevelser av att bli kritiserad för sitt jobb, att behöva ta ställning för och emot kollegor och att känna osäkerhet om den framtida vårdrelationen. Slutsats: Det finns flera saker som vårdare upplever gynnsamma med uppföljande samtal men även saker som uttrycks vara problematiska och känslomässigt utmanande. Denna studie synliggör att ytterligare forskning behövs inom området. Förutom ytterligare forskning om vårdares upplevelser bör framtida studier även undersöka patienters upplevelser. Detta för att patientperspektivet relaterat till uppföljande samtal efter tvångsåtgärder ska belysas. Forskning om uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder bör också ske inom kontexten rättspsykiatrisk vård eftersom även denna innefattar uppföljande samtal efter tvångsåtgärder

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigmatiserat men vanligt förekommande problem överallt i världen. Trots att social interaktion är en viktig del av omvårdnadsarbetet så tillbringar vårdpersonalen inom den psykiatriska slutenvården endast en liten del av sin tid med patienterna. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar för att öka kunskapen om den sociala interaktionen mellan patienter och vårdgivare på psykiatriska slutenvårdsavdelningar. Metod: Litteraturstudie. 18 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Deras resultat syntetiserades med hjälp av quantitative metasummary. Resultat: Social interaktion kan förbättra patienternas situation på många sätt. Utebliven social interaktion har negativa effekter på deras sjukdomstillstånd. Tidsbrist och ett stigmatiserande klimat är faktorer som påverkar den sociala interaktionen negativt. Slutsats: Stigmatisering och nedsatt social interaktion på psykiatriska slutenvårdsavdelningar kan påverka och orsaka varandra. Detta belyser ytterligare vikten av social interaktion mellan patienter och personal. / Background: Mental illness is a common but still very stigmatized problem that can be seen all over the world. Even though social interaction is an important part of nursing, the staff on psychiatric wards only spend a fraction of their time with the patients. Aim: To compile scientific articles to increase the knowledge of the social interaction between patients and staff on psychiatric wards. Method: Review. 18 qualitative and quantitative articles were reviewed. Their findings were synthesized using qualitative metasummary. Findings: Social interaction can improve the patients’ situation in several ways. Lack of social interaction negatively affects their state of illness. Time constraints and a stigmatizing environment are factors that have a negative effect on the social interaction. Conclusion: Stigmatization can reduce the social interaction on psychiatric wards, and reduced social interaction can cause stigmatization. This illuminates the importance of increasing the social interaction between patients and staff.

Several studies show that the clinical reality in psychiatric care does not correspond to the demand of consumer participation from a variety of policy documents that has been produced recently. Studies also show that there is a lot to do in improving, patients with sever mental illness, becoming more involved in their own care. The nurse has a central role in this work. The Norwegian nursing theorist Jan-Kåre Hummelvolls holistic, existentialistic model for psychiatric nursing were used as theoretical ground. The aim of this study was to examine how nurses in psychiatric outpatient units, caring for patients with psychotic disorders, experiences consumer participation. Qualitative phenomenological method was used. Semi-structured interviews with six nurses caring for patients suffering from psychotic disorders in outpatient units were conducted. The interviews were recorded and transcript by the author and then analyzed using qualitative content analyze. Two themes were identified: To follow the road chosen by the patient and When consumer participation risks failing. The result of this study shows that there are several factors that influences nurses job to involve patients in their care. The interviews also showed that there were areas where consumer participation was more problematic. To share a decision with the patient is a way to improve consumer participation. Shared decision making is a complicated process where the nurse needs support to succeed. In pharmacological issues nurses must continue working with consumer participation.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund:   Mental hälsolitteracitet har definierats som förmågan att ”förstå hur god psykisk hälsa uppnås och bibehålls, förstå psykiatriska diagnoser och hur de behandlas, minska stigma relaterat till dem och effektivisera hjälpsökande”. Behovet av god mental hälsolitteracitet i samhället blir allt större i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Om den mentala hälsolitteraciteten brister ökar detta risken för att människor söker hjälp för sent, söker somatiska förklaringar till sina psykiska besvär och att de förlitar sig på alternativa och icke evidensbaserade behandlingsmetoder. I förlängningen kan det också innebära att sjuksköterskans arbete försvåras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interventioner som finns för att öka den mentala hälsolitteraciteten hos personer som lider av depression. Metod: Detta är tolkande deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa forskningsstudier har analyserats enligt Evans fyrstegsmetod. Resultat:  Resultatet visar att de interventioner för mental hälsolitteracitet som finns, är i huvudsak baserade på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykoedukation. Det finns även nationella utbildningsprogram som syftat till att förbättra den mentala hälsolitteraciteten på samhällsnivå. Detta framför allt i Australien, där majoriteten av forskningen på mental hälsolitteracitet bedrivits. Interventionerna har också haft vissa positiva effekter, både avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom. Diskussion: Resultatet i denna studie diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori, som sammanfattats i ”The nature of nursing: A definition and its implications for practice, research and education - reflections after 25 years”. Diskussionen innehåller också reflektioner kring hur underbeforskat mental hälsolitteracitet är som ämne, och hur det skulle kunna utvecklas för att tjäna psykiatrisjuksköterskans arbete på bästa sätt i framtiden.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det viktigt att respektera patientens personliga förväntningar och mål för att uppnå goda behandlingsresultat och för att patienterna ska känna sig tillfreds med den vård de erhåller. Sjuksköterskan bör underlätta för patienter att kommunicera om sina besvär, stödja patienten att analysera destruktivt beteende, stödja patienten att skapa en normal daglig livsföring samt främja patientens integritet och egenvård. Trots detta upplever inte patienterna att detta uppfylls alla gånger. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienter med psykisk ohälsa med fokus på deras upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar.  Metod: I denna litteraturöversikt har författarna använt tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Dessa har granskats för att förstå skillnader och likheter och sedan delats in i teman. Resultat: Tre teman och tre underteman påvisades i denna litteraturöversikt. Ett tema var patienters upplevelser av att bli eller inte bli behandlad med respekt med undertemana patienters upplevelser av stigmatisering samt patienters upplevelser av vårdande miljö. Det andra temat var upplevelser av personalens förhållningssätt med undertemat patienters upplevelser av vårdande relationer. Det tredje och sista temat var patienters upplevelser av trygghet. Diskussion: I diskussionen diskuterar författarna patienters upplevelser på psykiatriska vårdavdelningar samt hur dessa påverkar dem. Författarna kom fram till fyra områden; patienters upplevelser av maktlöshet vid stigmatisering, vårdandets och miljöns påverkan på känslor av trygghet, självbestämmandets betydelse samt betydelsen av delaktighet. Dessa områden diskuterades och jämfördes med befintlig forskning och knöts an till Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: In psychiatric care, it is important to respect the patients’ personal expectations and goals in order to achieve good treatment outcomes and to make patients feel satisfied with the care. The nurse should help patients to communicate about their inconveniences, support the patient to analyze destructive behaviors, support the patient to create a normal daily life routine and promote patients’ integrity and self-care. However, patients do not experience this in psychiatric care. Aim: The aim of this literature review was to explore patients with mental illness focusing on their experiences of care in psychiatric care units. Method: In this literature review the authors used ten scientific papers to answer the aim of the review. These articles have been examined to understand differences and similarities and then the authors performed a thematic analysis. Results: Three themes and three subthemes were identified in this literature review. The first theme was patients’ experiences of being or not being treated with respect with the associated subthemes patients’ experiences of stigmatization and patients’ experiences of the health care environment. The second theme was the experience of the staff's attitude with the associated subtheme patients’ experiences of caring relationship. The third and last theme was patients’ experiences of safety. Discussion: The authors discussed patients' experiences in psychiatric care units and how these experiences affect the patients. The discussion emphasized four areas; patients experiences of powerlessness in stigmatization, the healthcare’s and the environment's impact on feelings of safety, the importance of self-determination and the importance of participation. These areas were discussed and compared to existing research and also linked to Phil Barker's tidal model.