Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Själva överlevandet har visat sig ha effekt på kvinnors identitet, emotionella upplevelse och livskvalitet. Överlevarna upplevde stora svårigheter i kommunikationen i relationen till vårdgivare och anhöriga. Många kvinnor upplevde även informationsbrist och hade behov av individuellt anpassat stöd. Slutsats: Distansen i relationer är svår att överbrygga på grund av människors egna tolkningar på basis av var och ens kontext. Det krävs därför vidare insikt och teknik i samtalet med bröstcanceröverlevare. Behovet av samtal om existentiella faktorer är stort och möts inte i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden is one of the few countries with reduced breast cancer mortality. Due to earlier diagnosis as well as more advanced treatment, the numbers of survivors have increased. Life after breast cancer treatment involves life changes that may affect patients’ health experienced. Aim: To describe cancer survivors’ experiences/reactions following treatment. Method: A literature review based on ten scientific studies with qualitative or quantitative designs. Results: The survivorship affected women’s identity, emotional experiences, and quality of life. They experienced great communication difficulties in their relationships with care providers and relatives. Many women also experienced a lack of information and were in need of individual support. Conclusion: The distances in relationships are difficult to overcome because of people’s own interpretations based on each person's context. It is therefore necessary to further insight and call technology with breast cancer survivors. Breast cancer survivors have a great need to discuss existential factors and this need is not met to the right extent by health care providers.

Elevstressen i den svenska högstadieskolan har ökat under en längre tid, vilket kan få en rad konsekvenser. Genom vägledning kan bland annat studie- och yrkesvägledare samt lärare underlätta för de stressade eleverna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares samt lärares perspektiv på elevstress och vägledning i grundskolans högstadium. Studien vill även bidra med kunskap om hur stressen kan påverka studieval, samt få förståelse för vilka bakomliggande faktorer som bidrar till den ökade elevstressen i skolan. Med hjälp av styrdokument, skollagen och tidigare forskning presenteras de begrepp och faktorer som kan ligga bakom den ökade elevstressen. Utifrån tidigare forskning förklaras även hur vägledning kan användas för att stötta eleverna. Studien bygger på en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet som framkom var att stressen i skolan ökat. Resultatet visar att informanterna märker av den ökade elevstressen och ser olika bakomliggande faktorer till ökningen. De ser även alternativ till hur vägledningen kan gå till i en stressad skolmiljö. Vidare forskning behövs om hur vägledning kan användas i den alltmer stressade skolmiljön och vilka konsekvenser stressen kan få för framtida studie- och yrkesval.

According to the Public Health Agency of Sweden, children today are feeling increasingly worse, which also applies to further down the ages. School is an important platform for working towards better health for children. School is a place where teachers can contribute knowledge in the field. This study aims to contribute with knowledge about teachers' health education in biology in middle school. The purpose of this study is to examine science teachers' teaching in the field of health with a focus on methods and challenges.The study is based on semi-structured interviews with 15 different science teachers in middle school around Sweden. The results show different methods that teachers use in teaching about health. Methods that include following the learning material, own material, personal experiences and collegial work. It also appears that teachers feel that there are different challenges to consider regarding health education. The challenges described in the work are the lack of knowledge among teachers and a lack of concrete teaching material. The fact that physical health has more space in teaching compared to mental health is also a challenge that all respondents emphasize. It is recommended that science teachers in middle school are given opportunities to reflect and strengthen their knowledge in health education. The school authorities need to focus on continuing education and review the materials that the school has available in order to get high-quality health education that includes all parts equally.

Bakgrund: Aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter är centrala begrepp inomarbetsterapi. I tidigare forskningsstudier framkommer en diskussion kring huruvidaaktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter har en påverkan på den psykiska hälsan hospersoner. Det finns forskning gällande att få in aktiviteter av olika karaktär för att upprätthållaen balans i vardagen och om det påverkar den psykiska hälsan. Om universitetsstudenter harbättre balans i meningsfulla aktiviteter, har de även bättre psykisk hälsa? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga balans i meningsfulla aktiviteter och psykiskhälsa hos universitetsstudenter i mellansverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkätfrågor. Enkäten utformades av instrumentenOccupational Balance Questionnaire (OBQ) och 12 item Short-Form Health Survey (SF-12).Enkäten svarades av studenter på ett universitet i mellansverige. Datan överfördes till Microsoft Excel och bearbetades i statistikprogrammen Jamovi och Statistical Package forthe Social Sciences (SPSS). Analys av korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa,samt analys och gruppjämförelse genomfördes för att svara på syftet med tillhörande frågeställningar. Resultat: Måttlig positiv korrelation finns mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa, rs=0,5.Det innebär att de studenter som har lägre aktivitetsbalans också har sämre psykisk hälsa.Resultatet visar också på en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsbalans, p= 0,032. De andra demografiska variablerna visade också på en skillnad, även om den inte var signifikant. Slutsats: Resultatet visar på positiv korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa hosuniversitetsstudenter i mellansverige. Studien kan därmed användas för utökad forskningkring betydelsen av balans i aktiviteter för psykisk hälsa.

Organisationsförändringar inom välfärdsorganisationer har blivit allt vanligare sedan finanskrisens början 2008. Denna uppsats var en del i ett större projekt mellan Umeå Universitet och Barcelona Universitet. Andelen deltagare var 530 anställda inom äldreomsorgen i Sverige (92,1% av dem var kvinnor, 2,6% var män) och Spanien (andelen kvinnor var 84,7% varav 5,4% var män). Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns samband mellan psykisk hälsa och organisationsförändringar. Samt om det finns ett samband mellan ålder och psykisk hälsa, och huruvida det finns signifikanta skillnader mellan svenska och spanska vårdarbetare inom äldreomsorgen gällande faktorer som psykisk hälsa, upplevelse av organisationsförändringar, anställningsform och kön. Analysmetoderna som valdes för denna studie var oberoende t-test, korrelationsanalys och chi-square test. Resultatet av analysen av ålder och psykisk hälsa visade på ett icke signifikant negativt samband. Psykisk hälsa och organisationsförändringar visade vara positivt korrelerade med varandra. Vilket betyder att ju fler symtom av psykisk ohälsa, desto högre känsla av att ha blivit påverkad av organisationsförändringar. Skillnader mellan spanska och svenska vårdarbetare gällande kön visade vara signifikant. Undersökningen visade också på att det fanns signifikanta skillnader mellan spanska och svenska vårdarbetare i variablerna för psykisk hälsa och organisationsförändringar, men undersökningen av skillnader i anställningsform visade sig vara icke signifikant. Slutsatsen som kunde dras från dessa resultat är att denna studie bekräftar tidigare forskning om psykiska hälsa och organisationsförändringar. / Organizational changewithin welfareorganizations have become more common since the beginning of the financial crisis of 2008. This study was a part of a larger projectbetween the University of Umeaand the University of Barcelona. The number of participants were 530 employed within geriatric care in Sweden (92.1% were women, 2.6% were men) and Spain (the number of women were 84,7%) of which5.4 % were men. The aim of this study was to study the relationship between mental health and organizationalchange. And,if there is a connection between age and mental health, and whether there aresignificant differences between Swedish and Spanish healthcare workerswithin geriatric care concerningfactors as mental health, experience of organizational change, type of employmentand gender. The methods of analysis chosen for this study wereindependentt-test, correlation and chi-square test.The result of the analysis of age and mental health showed a non-significantnegative association. Mental health and organizational change showed to be positive correlated with each other. Which means that the more symptoms of mental health one has, the greater the feeling of being affected by organizational changes. Differences between Spanish and Swedish healthcare workers on the count of sex were shown to be significant. The study also shown that there weresignificant differences between Spanish and Swedish healthcare workers in the variables for mental health and organizational change, but the study of differences in type of employment showed to be not significant. The conclusion that could be drawn from these result is that this study confirms previous research about mental health and organizational change.

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid. / Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.

Bakgrund: I Sverige växer cirka 385 000 barn upp i familjer där en eller bägge föräldrar har en riskabel konsumtion av alkohol, vilket innebär att 4- 5 barn i varje skolklass har minst en förälder med riskabel alkoholkonsumtion, och att minst 60 000 barn under 18 år har en förälder vilken har allvarliga alkoholproblem. Dessa barn har en ökad risk att utveckla ohälsa, där den psykiska ohälsan är en av de allvarligaste riskerna för folkhälsan på sikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur en förälders alkoholproblematik påverkar den psykiska hälsan hos barn (0 - 17 år). Metod: Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen. Resultat: De granskade studierna visar tydligt på att barns psykiska hälsa påverkas av en förälders alkoholproblematik. Både internaliserade- och externaliserade symtom finns representerade, likväl som risken att utveckla egen missbruksproblematik. Slutsats: Forskning visar på ett samband mellan förälderns alkoholproblematik och påverkan på barns psykiska hälsa. Dock är inte förälderns alkoholproblematik i sig som enskild faktor endast avgörande om en ogynnsam utveckling sker hos barnen, utan flertalet andra förmedlande faktorer samspelar och utgör en påverkan. Flickor och pojkar anses bli påverkade på olika sätt, likväl föreligger varierande uppfattningar om hur allvarligt barnen påverkas. / Background: About 385 000 children in Sweden grow up in families where one or both parents show a risky alcohol consumption, which means that 4- 5 children in each class has at least one parent with risky alcohol consumption, and at least 60 000 children under 18 years of age have a parent which has serious alcohol problems. These children have an increased risk of developing illnesses, where mental illness is one of the most serious long-term public health risks. Aim: The aim of this study was to describe parental alcohol problems and the mental health outcome in children (0-17 years). Method: The method is a literature review, where 10 scientific articles have been analyzed and compiled, in order to follow the aim. Result: The reviewed studies clearly show that the mental health of children is affected by parental alcohol problems. Among the outcomes both internalizing- and externalizing symptoms are represented, as well as the risk of developing an own addiction problem. Conclusion: Research shows a connection between parental alcohol problems and the outcome in terms of children’s mental health. However, the parental alcohol problem in itself is not a sole risk factor for an unfavorable development of the children also other mediating factors interact and exert an influence.  Girls and boys are affected differently and also varying interpretations on how seriously children are affected, are found.