Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out. Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender. From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used. Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations. Body esteem questionnaire and dysfunctional thoughts questionnaire as well as a self made questionnaire on mental illness were used. Results showed that women had a more negative body esteem compared to men, especially considering weight. In women, there was a medium-strong negative relation between body esteem and dysfunctional thoughts. The results indicate that the norms for female body ideal that abound in the Western society have a negative affect on women's thinking and body image.Key words: Gender, body esteem, dysfunctional thoughts, mental illness.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

<p>The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.</p><p>Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender.</p><p>From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used.</p><p>Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.</p>

The aim of the study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness. The questions was "Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students who had and not had read the course mental illness? "and" Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students attending term 1-3 and term 4-6? "The instrument used was the questionnaire CAMI-s, which includes three factors that intends to measure attitudes to mental illness. The study enrolled a total of 89 respondents. For the first issue divided the respondents into two groups, those who had the course and not had the course mental illness. Regarding second issue was respondents divided into two groups, group 1 were respondents from term 1-3 and group 2 were respondents from terms 4-6. The results show no difference in attitude between those respondents who read the course mental illness and those who had not read it. The results showed also no difference in attitude between group 1 and 2. The conclusions are that neither completed the course in mental illness or regarding which group respondents belongs to will influence the attitude to mental illness. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa. Frågeställningarna var ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som läst och inte läst kursen psykisk ohälsa? ” samt ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som går i termin 1-3 och termin 4-6?”  Instrumentet som användes var frågeformuläret CAMI-s, som innehåller tre faktorer som har för avseende att mäta attityder till psykisk ohälsa. I studien deltog sammanlagt 89 respondenter. Avseende första frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, de som läst kursen och inte läst kursen psykisk ohälsa. Avseende andra frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, terminsgrupp 1 blev respondenter från termin 1-3 och terminsgrupp 2 blev respondenter från termin 4-6.                                        Resultatet visar ingen skillnad i attityden mellan de respondenter som läst kursen psykisk ohälsa och de som inte läst den. Resultatet visade heller ingen skillnad i attityden mellan terminsgrupp 1 och 2.                                                                                           Slutsatserna är att varken genomgången kurs i psykisk ohälsa eller terminsgrupp påverkar attityden till psykisk ohälsa.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.