På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik. Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik.   Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

Bakgrund: Det råder brist på intensivvårdssjuksköterskor i Sverige. Personalbrist, stress och arbetsbelastning kan påverka intensivvårdssjuksköterskornas arbetsrelaterade livskvalitet och känsla av psykologisk empowerment negativt. Detta kan leda till bland annat utbrändhet och depression. Långvarig stress kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna sitt arbete. Syfte: Att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor skattar arbetsrelaterad livskvalitet och psykologisk empowerment, samt att undersöka om det finns ett samband mellan intensivvårdssjuksköterskors arbetsrelaterade livskvalitet, psykologiska empowerment och akademiska examen. Metod: Studien var en enkätstudie med en kvantitativ ansats, och använde sig av ett bekvämlighetsurval gällande val av de fyra inkluderade sjukhusen. Undersökningsgruppen bestod av totalt 51 deltagare. Två validerade enkäter, Van Laar och Eastons enkät om Work Related Quality of Life (WRQoL) och Spreitzers skala för psykologisk empowerment, användes och kompletterades med bakgrundsfrågor om bland annat. kön, ålder och högsta akademiska examen. Enkäten om arbetsrelaterad livskvalitet översattes från engelska till svenska i en tvåstegsprocess. Studiens data analyserades med korrelationsanalyser och multipel linjär regression. Huvudresultat: Inget signifikant samband fanns mellan akademisk examen och WRQoL eller psykologisk empowerment. Däremot sågs ett positivt samband mellan psykologisk empowerment och WRQoL. Studiedeltagarna skattade lägst på delskalorna gällande stress (WRQoL) och självbestämmande (psykologisk empowerment), och högst gällande generellt välmående (WRQoL) och kompetens (psykologisk empowerment). Slutsats: Genom att stärka arbetsrelaterade livskvalitet och psykologisk empowerment hos intensivvårdssjuksköterskor kan eventuellt upplevelsen av deras arbetssituation och arbetsmiljö förbättras, vilket i förlängningen kan leda till att fler väljer att stanna i yrket. Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsrelaterad livskvalitet, intensivvårdssjuksköterska, omvårdnad, Psykologisk Empowerment.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter i en högteknologisk miljö och arbetet sker självständigt med ASA I - II patienter. Anestesisjuksköterskan är en del av det team som ställs inför uppgiften att hantera en ofri luftväg och i en sådan situation är ett väl fungerande samarbete viktigt. Simuleringsträning är effektivt för att förbättra teamarbete och kunskaper. Incidensen av en svårhanterad luftväg är dubbelt så hög hos patienter utanför operationsavdelningen och då blir ett snabbt beslutsfattande viktigt för patientens överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor skattar teamdynamiken, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment i en klinisk situation med ofri luftväg utanför operationsavdelningen. Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan självskattningar av teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Metod: Ett frågeformulär angående teamdynamik, tillit till sin egen förmåga samt psykologisk empowerment delades ut till anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och Spearmans korrelation. Huvudresultat: Teamdynamiken och tilliten till sin egen förmåga vid en ofri luftväg utanför operationsavdelningen skattades högt av anestesisjuksköterskorna. Det fanns samband mellan teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna skattade att teamarbetet fungerar bra vid händelse av ofri luftväg utanför operationsavdelningen med en förbättringspotential kring kommunikationen i teamet. Simuleringsträning skattades som ett viktigt verktyg i att öva färdigheter och därmed rekommenderar författarna att simuleringsträning och utbildning i standardiserade kommunikationsmetoder kontinuerligt erbjuds för anestesisjuksköterskor.

No description available.

Inom den personaltäta och snabbföränderliga detaljhandelsbranschen ökar medarbetarnas behov av att inkluderas i beslutsfattande och ta mer ansvar. Detta väcker frågor om hur organisationer arbetar med att skapa mening, öka inflytande och ansvar för att främja medarbetarskap. Syftet med studien är att undersöka hur stora organisationer inom detaljhandelsbranschen på den svenska marknaden går till väga för att styra mot ett stärkt medarbetarskap och ett ökat ansvar hos medarbetare. Studiens analysmodell utgick från strukturell och psykologisk empowerment ur ett organisatoriskt perspektiv för att undersöka medarbetarskapandet. En kvalitativ metod användes för insamling av empiri. Primärdata utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två organisationer inom detaljhandelsbranschen och sekundärdata i form av interna styrdokument. Resultatet visar på flera metoder för hur organisationerna stärker medarbetarskapet och ger mer ansvar till medarbetarna, samtidigt som organisationerna har tydliga förväntningar på hur medarbetarna förväntas agera. Organisationerna lyckas således styra för att stärka medarbetarskapet.

No description available.

Syfte: Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan empowerment och arbetstillfredsställelse och funnit att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen. Däremot saknas forskning om hur sambandet skiljer sig åt beroende på utbildningsnivåer. Syftet är att förklara om variabeln utbildningsnivå påverkar upplevd empowerment och arbetstillfredsställelse hos medarbetare i företag där styrfilosofin präglas av empowerment.   Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen har genomförts med en enkätundersökning där målpopulationen är företag som präglas av empowerment. Studiens urval var ändamålsenligt och bestod av totalt 503 respondenter från 31 företag. Den insamlade datan analyserades i Jamovi genom deskriptiv statistik, bivariat korrelationsanalys, och faktoranalys. SEM-analyser genomfördes sedan i SmartPLS 3. Resultatet redovisades, analyserades och utmynnade sedan till en slutsats.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan en hög och en låg utbildningsnivå. Respondenterna med en hög utbildningsnivå upplevde både en högre grad av empowerment och arbetstillfredsställelse än respondenterna med en låg utbildningsnivå. Resultatet uppmärksammar även att det finns ett starkt positivt samband mellan empowerment och arbetstillfredsställelse, samt att empowerment har en påverkan på arbetstillfredsställelse för de lågutbildade respondenterna. Vi kunde däremot varken bekräfta eller förkasta att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen för de högutbildade respondenterna.   Examensarbetets bidrag: Resultatet har främst visat att högutbildade individer upplever både en högre grad av empowerment och arbetstillfredsställelse, samt att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen till en viss del för lågutbildade individer. Därmed är studiens teoretiska bidrag en ökad kunskap om hur en låg respektive hög utbildningsnivå förhåller sig till empowerment och arbetstillfredsställelse. Studiens praktiska bidrag är att det kan vara svårare att lyckas med empowerment i företag med lågutbildade anställda jämfört med företag med högutbildade anställda. Bidraget riktar sig till ledningen i företag som syftar till att implementera empowerment eller som använder empowerment som en styrfilosofi.   Förslag till fortsatt forskning: Till framtida forskning finns det ett behov av att undersöka varför svenska högutbildade individer visade sig vara mer komplexa i hur de associerade variabler i faktoranalysen, än individerna med en låg utbildningsnivå. Det finns även ett behov att undersöka om empowerment ökar arbetstillfredsställelse för högutbildade individer då denna studie inte lyckats undersöka detta. / Aim: Previous research has examined the relationship between empowerment and job satisfaction and found that empowerment increases job satisfaction. However, there is no previous research that has examined how the relationship differs depending on the level of education. The purpose of this study is to explain if the variable educational level affects experienced empowerment and job satisfaction among employees in companies where the management philosophy is characterized by empowerment.   Method: This study is based on a quantitative research strategy and a deductive research approach. The empirical data was collected through a questionnaire survey where the target population was companies that are characterized by empowerment. The study used a judgement sample that consisted of 503 respondents from 31 companies. The data was analyzed in Jamovi through descriptive statistics, bivariate correlation analysis and factor analysis. SEM- analyzes was then performed in SmartPLS 3. The result was reported, analyzed and then concluded to a conclusion.   Result & Conclusions: The results of this study shows that there is a difference between a high and a low level of education. The respondents with a high level of education experienced both a higher degree of empowerment and job satisfaction than the respondents with a low level of education. The result also draws attention to the fact that there is a strong positive correlation between empowerment and job satisfaction, and that empowerment increases job satisfaction to a certain extent for the respondents with a low level of education. However, we could neither confirm nor reject that empowerment increases the job satisfaction for the highly educated respondents.   Contribution of the thesis: The result has mainly shown that highly educated individuals experience both a higher degree of empowerment and job satisfaction, and that empowerment increases job satisfaction to a certain extent for low-educated individuals. The theoretical contribution of this study is an increased knowledge of how the two levels of education relate to empowerment and job satisfaction. The study's practical contribution is that it can be more difficult to succeed with empowerment in companies with low-educated employees compared to companies with highly educated employees. The contribution is of interest to the management in companies that want to implement or who already use empowerment as a management philosophy.   Suggestions for future research: For further research, there is a need to examine why the Swedish individuals with a high education turned out to be more complex in how they associated variables in the factor analysis, than the individuals with a low level of education. There is also a need to examine whether empowerment increases job satisfaction for individuals with a high education, since this study failed to examine this.

Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver.    För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande.    Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling.

Syfte: Syftet med studien är att ur ett ledar- och medarbetarperspektiv undersöka om och i så fall hur ett tillverkningsföretag tillämpar empowerment i deras styrning. Vi vill även ge förslag på hur tillverkningsföretaget kan vidareutveckla empowerment. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med totalt 11 individer från ett tillverkningsföretag. 7 av intervjuerna var med anställda med chefsposition och resterade intervjuer var med medarbetare. I analysen har medarbetarnas och ledarnas svar från intervjuerna jämfört med varandra, där sekundärdata har vävts in. Resultat och slutsats: Resultatet från vår studie visar att företaget tillämpar empowerment i deras styrning. Det undersökta företaget har med hjälp av teknikerna strukturell- och psykologisk empowerment skapat en arbetsmiljö där empowerment är närvarande. Den första slutsatsen som vi kan ta är att tillverkningsföretaget har anpassat empowerment till deras bransch och organisation. Den andra slutsatsen är att det förekommer brister, som t.ex. stöd, möjligheter, påverkan m.fl. inom strukturell och psykologisk empowerment. Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till att företagsledare inom tillverkningsindustrin, samt andra branscher, får en tydligare riktlinje eller lärdom vid tillämpningen av empowerment i deras styrning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att göra liknande studie i samma bransch, men fokus på ett mindre företag eller företag utomlands. Ett annat förslag är att göra ett kompletterade studie inom ett tillverkningsföretag med fokus på andra tekniker inom empowerment än vad vi har undersökt. / Aim: The aim of this study is to investigate whether and if so, how a manufacturing company applies empowerment in their governance, from a leader and employee perspective. We also strive to be able to give suggestions on how the company can increase the degree of empowerment in their governance. Method: We conducted semi-structural interviews with a total of 11 employees from a manufacturing company. 7 of the interviews were with employees with leader positions and the remaining interviews were with employees. In the analysis, the employees 'and managers' responses from the interviews have been set against each other, where secondary data has been woven in. Results and conclusions: The results from our study show that the company applies empowerment in their management. With the help of the techniques of structural- and psychological empowerment, the studied company has created an environment where empowerment is present. The first conclusion that we can draw is that the manufacturing company has adapted empowerment to their industry and organization. The second conclusion is that there are shortcomings, such as support, opportunities, influence, etc. in structural- and psychological empowerment. Contribution of the thesis: Our study contributes to leaders in manufacturing industry, as well as other industries, gaining a clearer guideline or knowledge in application of empowerment in their governance. Suggestions for future research: Suggestions for further research are to do a similar study in the same industry, but to examine smaller companies or abroad companies. Another suggestion is to make a supplementary study within a manufacturing company with a focus on other techniques in empowerment than those we have studied.