En psykossjukdom har en person när verklighetsuppfattningen av andra människor och världen förändras. Patienter som har en psykossjukdom upplever att de lider på grund av sin sjukdom och upplever sig ha funktionshinder och sämre livskvalitet än andra människor i samhället. Dessa personer behöver därför erbjudas insatser från hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar att personer med psykossjukdomar upplever stigmatisering både ute i samhället och i vården. Patienterna känner sig inte tillräckligt delaktiga i sin vård och det finns en brist i relationen mellan patient och sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse och erfarenheter av den psykiatriska vården. Studien är en kvalitativ litteraturstudie och dataanalys genomfördes med en litteraturöversikt. Resultatet i litteraturstudien kan beskrivas utifrån tre olika teman med tillhörande subkategorier. I studien diskuteras relationen mellan patient och sjuksköterska: t.ex. kontroll och självbestämmande hos patienten och bemötandet av sjuksköterskorna. Det diskuteras också om hur förtroende och trygghet för patienten bidrar till ökat välbefinnande och minskat lidande.  Litteraturstudiens slutsats är att sjuksköterskor har en viktig roll och påverkan i hur patienten upplever vården. Maktfördelningen och samspelet mellan personal och patient bör vara dynamisk så ofta som möjligt och beroende på omständigheter skifta. Den psykiatriska vården bör fokusera mer på relationen och samarbetet mellan personal. / Psychosis is when one’s experience of the world and other people is changed. Patients with psychosis report that they suffer because of their illness, have a lower quality of life, and that psychosis is a form of disability. These people therefore need help from the healthcare system. Early research shows that people with different psychotic illnesses experience stigma in society and in health care. Patients often do not feel included enough in their care and that there is something lacking in the relationship between patients and nurses. This literary study focuses on the patient experience of psychiatric care. Our analysis is broken into three main themes with subthemes. The study discusses the relationship between patients and nurses such as, “control and autonomy of the patient and the treatment from nurses.” It also discusses how the experience of trust, security and safety of the patient can affect well-being and lessen suffering. Through this analysis, we found that nurses have an important role in how a patient experiences care. Power dynamics and the interaction between patient and nurse should adapt depending on the circumstances and how they change. Psychiatric care should focus on the relationship and interaction between personnel and patients.

Bakgrund: Psykos är en allvarlig sjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning. I Sverige insjuknar varje år över tvåtusen personer i psykossjukdom varav de flesta kan återhämta sig i varierande grad men en del får kvarstående svårigheter. Psykossjukdom medför inte bara stora kostnader för individen i form av psykiskt och somatiskt lidande utan även för samhället i form av höga sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Återhämtning är därför viktig ur flera aspekter. En större förståelse för patientens upplevelse av personlig återhämtning ökar möjligheterna för specialistsjuksköterskan att stödja och främja återhämtningsinriktat omvårdnadsarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för patienters upplevelse av personlig återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt och litteratursökning har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa studier har ingått. En integrativ analys av 16 artiklar genomfördes i flera steg enligt Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Utifrån analysen kunde två huvudkategorier, “inre” och “yttre” återhämtning och de sju undergrupperna: acceptans, egenmakt, hopp, identitet, sorg, sammanhang och sociala relationer identifieras. Trots att återhämtningsprocessen är individuell, beskrivs liknande upplevelser och behov. Flera faktorer som både underlättar och hindrar den personliga återhämtningen har identifierats. Att känna sig respekterad och delaktig i sin egen vård ger en känsla av egenmakt och meningsfulla aktiviteter ger en känsla av sammanhang oavsett om de är privata eller professionella. Stigmatisering och diskriminerande attityder leder till utanförskap och påverkar återhämtningen negativt. Slutsats: Begreppen inre och yttre återhämtning är viktiga för den personliga återhämtningsprocessen och tillsammans med insatser från den psykiatriska specialistvården utgör de en helhet som är grunden för patientens väg mot återhämtning. Att återhämta sig är inte detsamma som att bli frisk och det går att leva ett meningsfullt liv även om personen inte är helt symtomfri.

Bakgrund: Årligen insjuknar 2000 personer i psykossjukdom i Sverige. Återhämtning följande förstagångsinsjukande i psykos är ett komplext fenomen där personens subjektiva upplevelser är avgörande för återhämtningen. Att ha kunskap om dessa subjektiva upplevelser skapar förutsättningar hos sjuksköterskan att tillgodose en god personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning efter förstagångsinsjuknande i psykos. Metod: Pubmed och Cinahl har använts för att söka artiklar. Totalt tio kvalitativa artiklars resultat har analyserats och granskats enskilt. De enskilda analysernas resultat har sammansatts i ett analysschema där kategorier och subkategorier identifierats.  Resultat: Efter analysen framkom fyra kategorier, Att uppleva ett förlorat jag, Att uppleva stöd, Att uppleva försoning samt Att åter uppleva en ljus framtid, med sammanlagt tio subkategorier som beskrev upplevelser av återhämtning efter förstagångsinsjuknande i psykos. Konklusion: De subjektiva upplevelserna följande återhämtning vid förstagångsinsjuknande i psykos är komplexa och medföljes av diverse känslor och tankar. Denna studies fynd tyder på vikten av sjuksköterskans roll i personens upplevelse där sjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose personens behov av vård och stöd. Vidare forskning bör undersöka hur sjuksköterskan med hjälp av ett personcentrerat förhållningssätt kan främja dessa gynnsamma upplevelser av återhämtning / Background: Annually, 2000 individuals fall ill in a psychotic disorder in Sweden. Recovery following first episode psychosis is a complex phenomenon where the individuals’ subjective experiences are crucial for recovery. To have knowledge about these subjective experiences creates opportunities for the nurse to provide a good person-centered care for this group of individuals. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of recovery following a first episode psychosis Methods: Pubmed and Cinahl has been used to search articles. In total, ten qualitative articles results have been analyzed and reviewed individually. The individually analyses’ results were compiled in an analysis table where categories and subcategories were identified. Results: Following the analysis emerged four categories, To experience a lost self, To experience support, To experience reconciliation and To once again experience a bright future, with a total of ten subcategories which described experiences of recovery following first episode psychosis.  Conclusion: The subjective experiences following recovery from first episode psychosis is complex and is followed by various emotions and thoughts. This study’s findings suggest the importance of the nurse’s role in the individual’s experience where the nurse must work from a person-centered approach to be able to provide the care required for the individual’s recovery. Further research should explore how the nurse, from a person-centered approach, can promote these favorable experiences of recovery

Introduktion: Psykosdiagnos kan ha en negativ inverkan på en persons görande avseende fritid, arbete och personlig vård. Brist på initiativförmåga, svårigheter att bibehålla koncentration, bearbetning av information och svårigheter med tidsuppfattningen kan medföra negativa konsekvenser i vardagen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns beskrivna för personer med psykosdiagnos. Metod: En scoping review görs för att ge en överblick av befintlig litteratur. Relevanta sökord, inklusion- och exklusionskriterier och databaser valdes för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån OTIPM:s fyra interventionsmodeller “Modell för aktivitetsträning”, “Kompensatorisk modell”, “Modell för förbättrande av kroppsfunktion och personfaktorer” och “Pedagogisk modell”. Arbetsterapeutiska interventioner bidrar till förbättring i vardagliga aktiviteter och förbättring av exekutiva funktioner, negativa symtom och sjukdomens svårighetsgrad. Implikationer: Arbetsterapeuter har möjlighet att förbättra och underlätta funktioner, lyfta in meningsfulla aktiviteter, underlätta miljön och lyfta in social gemenskap med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. / Introduction: Psychosis diagnosis can have a negative impact on a person's activities regarding leisure, work and personal care. Lack of initiative, difficulties in maintaining concentration, processing information and difficulties with the perception of time can have negative consequences in everyday life. Aim: The aim of this study is to describe which occupational therapy interventions are available for people with a psychosis. Method: A scoping review is done to map the body of literature. Relevant keywords, inclusion and exclusion criteria and databases were selected to find relevant articles. Results: The results are presented based on OTIPM's four intervention models "Model for activity training", "Compensatory model", "Model for improving body function and personal factors" and "Pedagogical model". Occupational therapy interventions contribute to improvement in everyday activities and improvements in executive functions, negative symptoms and disease severity. Implications: The occupational therapist has the opportunity to improve and facilitate functions, lift in meaningful activities, facilitate the environment and lift in the social community with the help of occupational therapy interventions.

No description available.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

This thesis examines the ways Hellblade: Senua’s Sacrifice (Ninja Theory, 2017) represents mental illness and why the game is considered partly groundbreaking in the subject of mental health representation within video games. This examination is done by taking a brief overview of previous games tackling the same subject matter as well as examining how Hellblade: Senua’s Sacrifice represents psychosis narratively and mechanically. This is done through the method of player-as-analyst by playing the game all the way through once and viewing a full length playthrough video following the methodology and theory of Diane Carr (2014).  The data gathered during play and viewing of the playthrough is then analyzed. / Denna avhandling undersöker hur Hellblade: Senua’s Sacrifice (Ninja Theory, 2017) representerar mental ohälsa och varför spelet uppehålls som delvis banbrytande inom spel som behandlar mental ohälsa. Undersökningen i fråga är gjord via att göra en kort översikt av hur tidigare spel handlat samma ämne och ta en titt på hur Hellblade: Senua’s Sacrifice representerar psykos i sin mekanik och narrativ. Detta åstadkoms genom metoden Player-as-analyst genom att spela igenom hela spelet en gång och kolla igenom en playthrough video och genom att följa metodologi och teori av Diane Carr (2014). Datan samlad under spelningen och video tittandet sedan analyseras.

The aim of this study was to analyze how social workers in social assistance use communication and treatment in their work for clients with psychosis. The study is based on a qualitative method, where a vignette method and a semi-structured interview have been conducted with four social workers within the investigation unit for social assistance. Thematic analysis was used to analyze the empirical material where three themes were created; 1) Flexibility in contact, meetings and the work with clients, 2) The significance of the relationship, and 3) crooked path to self-sufficiency. The empirical material was analyzed through communication theory, discretion and empowerment. The results showed that relationship building is an important part between the social worker and client diagnosed with psychosis, to have a functional communication and to motivate the client to a plan which leads to self-sufficiency. Social workers can use empowerment to motivate clients to self-sufficiency, by raising the strengths of the client. Further it appeared that social workers need to use their discretion to plan the work with the target group. The result from this study also showed the social worker had good opportunities to use their discretional space to adapt the work individually with the target group. / Syftet med denna studie var att studera hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder kommunikation och bemötande i sitt arbete för klienter med psykosproblematik. Studien utgick från en kvalitativ metod, där en vinjettstudie och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med fyra socialsekreterare inom utredningsenheten på ekonomiskt bistånd. Tematisk analys tillämpades som dataanalys där tre teman identifierades; 1) Flexibilitet i kontakter, mötet och arbetet med klienter, 2) Relationens betydelse samt 3) Krokig väg till självförsörjning. Studiens empiriska material analyserades utifrån teorierna kommunikationsteori, handlingsutrymme och empowerment. Resultatet från denna studie visade att relationsskapande mellan socialsekreterarna och klienter diagnostiserade med psykossjukdomar var en viktig del för en fungerande kommunikation, samt motivera klienten till planering som leder till självförsörjning. Socialsekreterarna kan använda Empowerment för att motivera klienten till en självförsörjning, genom att lyfta upp styrkor hos klienten. Det framkom även att socialsekreterarna hade goda förutsättningar att använda sitt handlingsutrymme till att individanpassa arbetet med klienterna i målgruppen.

Background: Studies have shown that people with mental health issues such as psychosis to a greater extent is affected by violence exposure and that healthcare does not identify this issue to a great extent. Aim: The aim of the study was to examine if a web-based course could affect health care staff’s approach and use of procedure in working with violence exposure for their patients. Methods: The selected study groups were health staff working with in- and outpatient care in a psychosis care facility. It was based on a convenience selection sample. The design of the study was a quantitative interventions research with before and after measurement using an Internetbased questionnaire. Results: The result showed that there’s a lack of use in standardized methods and the participants of the study expressed a desire for a routine-based procedure when working with violence vulnerability and exposure. Moreover, education, coaching and guidelines were more frequently requested after the web-based course, but the participants especially requested more local guiding principles in their workplace. Conclusion: The authors can see a clear need for additional studies with the purpose of bringing forth evidence-based methods for how health staff can ask about violence exposure and subsequently, what should or can be done if such information is gathered. The future prospect is thus that more scientific evidence will be able to form clearer and more favourable guidelines in different types of healthcare facilities to accomplish this endeavor.