I Sverige beräknas ca 24 % av befolkningen lida av sömnbesvär och vart tredje besök inom primärvården utgörs av personer som lider av någon form av psykisk ohälsa. Sömnbesvär är vanliga hos personer som har någon form av psykossjukdom och kan leda till att tillståndet förvärras och tillfrisknandet försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som finns att tillgå för att främja nattsömnen hos personer med en psykossjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet skapades två kategorier utifrån hur kunskapsläget såg ut, farmakologiskt perspektiv samt icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Resultatet visade att Melatonin och Neuroleptika kunde vara effektiv farmakologisk behandling. Sömnhygieniska principer samt avslappande musik visade sig vara effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder existerar men de är få i förhållande till de farmakologiska åtgärderna som är de mest framträdande varv ytterligare forskning kring icke-farmakologiska åtgärder efterfrågas. Det skulle vara önskvärt att skriva ut icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder ”på recept” i syfte att främja nattsömnen hos personer med psykossjukdom vilket psykiatrisjuksköterskan har en nyckelroll i att utföra. Likaså efterfrågas fortlöpande kompetenshöjande och forskningsbaserad utbildning för psykiatrisjuksköterskor när det gäller sömnbesvär relaterat till psykossjukdom. / In Sweden, approximately 24% suffer from insomnia, and every three visits in primary care are persons who suffer from some form of mental illness. Sleep disorders are common in people who have some form of psychotic illness and can lead to a worsening of the condition and that the recovery becomes harder. The aim of this study was to describe the nursing interventions available to promote sleep in people with a psychotic illness. The study was conducted as a case study where 9 scientific articles were reviewed and analyzed. The result created two categories based on the present knowledge in the area, pharmacological perspective and non- pharmacological nursing interventions. The result showed that melatonin and neuroleptics could be effective pharmacological treatment. Sleep Hygiene principles and relaxant music proved to be effective non- pharmacological nursing interventions. Non- pharmacological nursing interventions exist but they are few in relation to pharmacological actions which are the most prominent. Further researches into non- pharmacological measures are required. It would be desirable to print non- pharmacological nursing interventions "on prescription" in order to promote sleep in people with psychotic illness as the psychiatric nurse has a key role to perform. Similarly, continuous skills enhancement and research-based training for psychiatric nurses regarding sleep disorders related to psychosis are requested.

Bakgrund: Psykisk ohälsa postpartum drabbar många kvinnor. Detta upplevs som påfrestande för många mödrar och medförälder. En intervention innebär att vårda på olika sätt. Då en intervention vid psykisk ohälsa postpartum kan upplevas känslosamt i olika aspekter vi anser att det är viktigt att belysa moderns och medförälderns upplevelse internationellt.   Syfte: Syftet med studien var att belysa olika aspekter av mödrars och medföräldrars upplevelser kring psykisk ohälsa postpartum.   Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på kvalitativ design där 25 artiklar ligger till grund för resultaten. Analysen utfördes med stöd av Bettany- Saltikov och McSherry (2016).    Resultat: I resultatet framkom fem tema: Att behöva vägledning för att återfå de basala funktionerna, Att sakna kunskap om sjukdomstillståndet skapar osäkerhet, Behovet av stödjande samtal och terapeutiska samtal för att bryta skammen, Föräldrarnas förståelse att hantera sina roller, Att vilja bli sedd och hörd vid POP. Interventionerna beskrivs som bristande i många fall, då fokus läggs på mödrarna, medans medföräldrar hamnar i skymundan. Mödrar och medföräldrar upplevde att det saknas vägledning för att återfå de basala funktionerna, trots insatta interventioner.    Slutsats: Familjen bör ses som en helhet vid insättning av interventioner vid psykisk ohälsa postpartum, då både modern och medföräldern drabbas. “Edinburgh Postnatal Depression Scale” behöver anpassas för fäder, som kan uppvisa andra symtom under depressiva episoder än mödrar, för att även kunna fånga upp fäder i ett tidigt skede. Informationen om psykisk ohälsa postpartum är i stor utsträckning utformad för kvinnor, samtidigt saknar fäder anpassad psykoedukation för att kunna vara stödjande för sin partner.

Inom psykosvården finns vissa brister, vilket gör det angeläget att undersöka vilka alternativa stödformer som kan finnas tillgängliga utöver den traditionella vården. Med internets utbredning har nya möjligheter för socialt stöd öppnat sig. Stödet online kan nischas till olika ämnesområden och kan tänkas komplettera, ersätta, eller utgöra ett substitut för, annat socialt stöd. I vår studie har vi undersökt webbsajten viska.se och det sociala stöd som där riktas mot personer i positionen psykossjuk. Studien har en kritisk etnografisk utgångspunkt, och vilar på de teoretiska ramverken cripteori och social support. Datamaterialet består av: sajtens layout, internetforum, chattkonversationer samt nyhetsartiklar. Insamlingen har skett genom en netnografisk undersökningsmetod; materialet har sedan genomgått en kritisk-tematisk analys. Vår studie bidrar med vissa kunskaper om socialt stöd till personer i positionen psykossjuk och om deras förmåga att erbjuda socialt stöd. Resultatet visar på att tre aktörer, admin, sajten Viska, och Viskas medlemmar, erbjuder socialt stöd. Stödet erbjuds på olika sätt, och beroende på sajtens olika funktioner antar det olika former. Genom hur det sociala stödet erbjuds omformuleras och utmanas psykospositionen; att erbjuda stöd kan på så vis utgöra ytterligare ett stöd då det normaliserar psykossjukdom. Fynden kan användas för att utveckla det professionella stöd som erbjuds personer i positionen psykossjuk, och kan ge verktyg för att främja alternativa stödformer utanför den traditionella vården. Vidare forskning bör undersöka hur användarna själva uppfattar Viska, samt vilka som använder sajten och om den behöver kompletteras med andra liknande stödarenor. Vidare forskning bör även undersöka olika stödformer i relation till olika psykiskt sjuka och marginaliserade positioner, och vilka resurser personer i dessa positioner besitter.

Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning. Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär.  Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande.

<p>Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.</p>

No description available.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.

No description available.

Background: A common view about people with diagnosed psychosis is that they are socially withdrawn and that they neither cope nor want to engage in social relationships. Newly published specialist books on this subject also support this view. Aims: To unveil further dimensions of the phenomena by explorative analyzing consumers’ own depictions about their ”social relationships". Method: The material is taken from a larger study that followed consumers regularly during a lapse of 3 years. Within this material 15 interviews from three respondents were chosen, a selection which gives maximal spreading concerning age, sex and background. The interviews where analyzed by methods based on Grounded Theory. Results: Three main dimensions were identified: supportive relationships, difficulties and social withdrawal. The individual’s process of improvement emerged as the core category throughout these factors. Conclusion: This study suggests that the experience of psychosis can be a part of the individual improvement process. In this process the person’s social relationships interacting with various other components – all linked together by one central aspect, the person’s self-image. A conclusion from this study is that social withdrawal can be seen as a symptom but also as a conscious choice that can support the improvement process.

No description available.