Distansarbete har blivit alltmer vanligt och många medarbetare har mer eller mindre blivit tvingade till att arbeta hemifrån i och med coronavirusets utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid en stor organisation upplever att sitt psykosociala välbefinnande och sin arbetsmotivation har påverkats i och med påtvingat distansarbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form utav semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare med olika befattningar inom en organisation. Data analyserades genom en induktiv tematisk analys där fem huvudteman med tillhörande underteman framkom. De huvudteman som framkom var Upplevelsen av distansarbete, Psykosocialt välbefinnande, Arbetsprestation, Tillgänglighet och Socialt stöd. Genom studien framkom det att de flesta respondenterna upplevde att det psykosociala välbefinnandet hade försämrats och att arbetsmotivationen var oförändrad. Resultatet diskuterades kopplat till Self Determination Theory samt work-life balance.

Cirka 50 000 personer varje år i Sverige får ett cancerbesked. Livet tar inte slut på grund av detta besked men det kommer i olika grad att påverka patientens resterande liv. En cancerdiagnos är ofta början på en lång resa och det ställer stora krav på den som ger beskedet. De flesta människor som drabbas av cancer hamnar i någon form av kris. Krisförloppet ser ibland annorlunda ut vid cancer än vid andra trauman på grund av att krisförloppet ofta blir ett vandrande mellan de olika faserna. För att komma vidare i livet och för att klara av påfrestningarna i den nya situationen använder sig patienterna av olika copingstrategier. Psykosocial omvårdnad är ett begrepp som innefattar social identitet, känslomässigt stöd, materiellt stöd, information och social tillhörighet. Som sjuksköterskor är det av vikt att ha kunskap om detta område för att kunna hjälpa patienterna igenom denna svåra tid.   Syftet var att belysa patientens behov av psykosocial omvårdnad i samband med onkologisk behandling efter ett cancerbesked.   Metoden bestod av en forskningsöversikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet delades in i fyra kategorier för att underlätta sammanställningen. Resultatet redovisas under dessa fyra rubriker; information, förändrad livssituation, emotionella och existentiella reaktioner samt psykosocialt stöd.   Resultatet visade att patienter med en cancersjukdom ville ha mycket information både vad gällde sjukdom och behandling men också detaljerad information så att de till fullo kunde förstå sin nya situation. Sjuksköterskorna kunde ge stöd till patienterna genom att finnas nära och genom att lyssna. Patienterna behövde tid för att kunna ställa sina frågor. Vidare sågs att patienterna önskade att livet skulle återgå till det normala, samtidigt som vissa patienter värderade om sina liv och drog ner på ambitionsnivån beträffande karriären. En del patienter valde en hälsosammare livsstil. Att få en cancerdiagnos förknippades ofta med döden och patienten insåg att han/hon inte var odödlig. Det väckte emotionella och existentiella frågor. Psykosocial omvårdnad upplevdes ibland eftersatt. Patienter i flera studier ansåg att sjukvårdspersonalen fokuserade mest på den medicinska delen.   Slutsatsen var att de flesta patienterna efterfrågade psykosocialt stöd och flera artiklar visade att sjukvården inte prioriterade detta område. Sjukvården fokuserar fortfarande på att behandla somatiska problem. Vidare kunde ses att det var viktigt att individualisera den psykosociala omvårdnaden. Det var också viktigt att ge patienterna tid för information och reflektion.

Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care. Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman. Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation. Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them. Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis

<p> </p><p>Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; <em>sociala</em>, <em>psykosociala </em>och <em>psykoterapeutiska </em>insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.</p><p> </p>

<p>Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.</p>

<p>Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.</p>

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.