The purpose of this study is to examine experiences of the psychosocial work environment and conflict management, from both a managerial perspective and an employee perspective. To answer the purpose and the four issues, three different conflict management strategies, the concept ofpsychosocial safety climate and the theory of social ties have been used. With a qualitativeapproach, semi-structured interviews were conducted with 6 respondents from different industries, four managers and two employees. The data material was analyzed using thematic analysis. The overall result mainly shows that a good psychosocial safety climate depends on a well-functioning communication among both employees and managers, this because lack of communication is perceived as the most common cause of conflicts, and good communication is the solution to conflicts.

<p>Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?</p><p>Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.</p><p>Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.</p>

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Närstående till cancersjuka hamnar ofta i skuggan. Den närstående, omgivningen och sjukvården är samtliga fokuserade på att hjälpa den cancersjuke och det är så svårt att se att det finns fler som påverkas av cancersjukdomen, nämligen de som står den cancersjuke nära. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att beskriva närståendes upplevelse av att leva nära någon som har en cancerdiagnos. För att få en djupare förståelse för fenomenet och dess essens använder denna studie systemteori, psykosocialt stöd samt copingteori som teoretiska utgångspunkter. Dessa bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande vem som påverkas av en cancersjukdom, hur påverkan ter sig samt hur den hanteras. Tio informanter som samtliga lever/har levt nära någon som har/har haft en cancerdiagnos deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att livet förändras i samband med att någon nära får en cancerdiagnos. Det visade också att det finns en trygghet i att få förståelse från omgivningen, men att närstående även i stor utsträckning vill klara sig själva för att på så sätt kontrollera situationen. / Cancer patients’ loved one’s often end up in the shadow. The loved one, the environment and healthcare are all focused on helping the cancer patient and it is then hard to see that there are more people affected by the cancer, namely the people being close to the patient. The aim of this qualitative phenomenological study is to describe the loved one’s experience of living close to someone who has cancer. To get a deeper understanding of the phenomenon and its essence this study use system theory, psychosocial support and coping theory as theoretical points. These contribute to an understanding of the social psychology perspective to whom is affected by cancer, how they are affected and how they handle it. Ten informants who all live/have lived with someone who has/had a cancer diagnosis attended. Data were collected through semi-structured interviews. The result showed that life changes when someone close gets a cancer diagnosis. It also showed that there is a security in the environments’ understanding, but that loved one’s also to a large extent would fend for themselves and in that way get control over situation.

Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this study is to deepen the knowledge of the significance of mentors presence for the psychosocial work in the school. The study is qualitative and was done with seven semi structured interviews. We interviewed six mentors and one school counselor all from the same school. The mentors have worked for almost one year and is a new profession in the school that has taken over the teacher's assignment as a mentor. The mentors main task is to be the students’ primary contact between the students and the school. The results we found shows that the mentors have contributed with more psychosocial knowledge which has enabled the school to reach more students and to meet more of the students’ needs. The results shows that the school counselor didn’t have as much time before with the preventative work in the school, but with the mentors’ help the preventive work in the school has increased. The results also shows that it’s many times a fine line between the mentors and the school counselor in the way they work. For example several of the mentors provide the students with counseling, like the school counselor do. The line shifts though, depending on the education and experience of the mentor. Finally, the results show that the mentors’ presence has a significant role on the psychosocial work in the school, because both mentors and the school counselor are all working together for the students wellbeing.

Bakgrund: Puberteten kan tyckas svår för en tonåring. Än tuffare kan det bli för tonåringen samt dennes familjemedlemmar vid en samtidig diagnostisering av cancer. Det som behöver undersökas mer ingående är vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Syfte: Att undersöka vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Metod: En beskrivande litteraturstudie som metod användes. Elva kvalitativa studier hämtade från CINAHL, PyscInfo samt PubMed har nyttjats och resultatet i dessa som svarat till denna studies syfte har sammanställts. Joyce Travelbees omvårnadsteori användes. Resultat: Det framkom att den såväl drabbade tonåringen och dennes familjemedlemmar i de flesta fallen drabbas av chock vid beskedet om en cancerdiagnos. Känslor skiljer sig mellan olika individer men ilska, rädsla och oro är vanligt förekommande. Tankar kring döden, hur kroppen eventuellt kommer förändras och känslor av orättvisa var vanligt förekommande hos tonåringarna. Vårdpersonalen bör vara stöttande och bemötandet bör genomsyras av sympati likväl som empati. Samtalen till alla inblandade bör vara individanpassad, åldersanpassad och informativ. Slutsats: När vårdpersonal bemöter en inte sällan chockad tonåring samt dennes familj där cancer nyligen diagnostiserats bör samtalen individanpassas. Tillsammans med chocken kan inblandade parter bland annat känna rädsla, sorg och osäkerhet inför framtiden. Eftersom den pubertala fasen ofta samtidigt föreligger hos tonåringen kan även cancerdiagnosen bidra till en komplex självbild. Det krävs dock mer forskning inom ämnet för att tydligare klarlägga det exakta psykosociala måendet i diagnosskedet. / Background: Puberty may be a difficult time for adolescents. Being diagnosed with cancer at that time can be hard for both the adolescent and its family. What need to be examined more detailed are which emotions that can arise in an adolescent and its family in conjunction with a cancer diagnosis. Aim: To examine which emotions can arise in an adolescent and its family members in connection with a cancer diagnosis. Method: A descriptive literature study as a method was used. Eleven qualitative studies from CINAHL, PsycInfo and PubMed was received and the results that answered to the purpose of this study got complied. Joyce Travelbees nursing theory was used. Results: The cancer diagnosis affected both the adolescent and the family members, which often brought reactions of shock. Feelings like anger, fear and worry were some that frequently occurred. Thoughts surrounding death, the eventual body change often appeared as well as feelings of injustice. It’s important that the actions from health professionals are supporting and permeated by sympathy along with empathy. Every conversation with the involved should be individualized, age adopted and informative. Conclusion: When healthcare professionals respond to a shocked adolescent and family, the conversation should be personalized. Along with the shock, the parties involved can among other things feel fear, sadness and uncertainty about the future. Simultaneously with the puberty, the cancer diagnosis can contribute to a complex self-image. Further Research on the subject is required to clarify the exact psychosocial approach in the diagnosis stage.

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization